| 1. |
- Bahr, Jenny von, et al.
(författare)
-
Hur når vi en fossilfri avfallsförbänning? - En scenarioanalys
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish Riksdag has decided that Sweden by 2045 should not have any net greenhouse gas emissions to the atmosphere. To acheive this, waste incineration also needs to be fossil-free. How is Sweden going to get there? Today, there are a cuntless number of products that consist entirely or partly of fossil plastics and are today energy recovered in Sweden's waste incineration plants. Changing this requires powerful measures with consequences for, for example, socioeconomics, law and regulations for trade and recycling of plastics. The purpose of this report is to analyse various possible scenarios to acheieve the goal of "a fossil-free wast incineration". The different scenarios have different system boundaries and are based on different principles, but all in their own way reaches fossil-free wast incineration. Initially seven different scenarios are discussed in the report. Of these, four scenarios have been analysed somewhat deeper. The scenario analysis is qualitative and is intended to provide an overall assessment of feasibility and potential to achieve fossil-free waste incineration. The anlysis has been conducted regarding the criteria for socioeconomic costs; Reduction of fossil emissions globally; Need for technology development and innovation as well as legal feasibility.
|
|
| 2. |
- Bjerkesjö, Peter, et al.
(författare)
-
Styrmedel för minskad klimatpåverkan från plast
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plast står för större delen av de fossila utsläppen från Sveriges avfallsförbränning, som idag ger stora utsläppav koldioxid. Om Sverige ska nå det långsiktiga klimatmålet; inga nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, behöver förbränningen av fossil plast minska samtidigtsom materialåtervinningen av plast behöver öka.Naturvårdsverket har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att analysera och ge förslag på utformning avmöjliga styrmedel som träffar problemet tidigt i plastensvärdekedja. I denna rapport analyseras klimatavgift, klimatskatt eller moms på fossilbaserade produkter, klimattullar på fossilbaserade plaster och plastprodukter samt avgift eller skatt på fossil plastråvara och plastprodukter. Rapporten innehåller en djupare analys av skatt på fossilplastråvara och plastprodukter.
|
|
| 3. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Policy instruments towards a sustainable waste management
- 2013
-
Ingår i: Sustainability. - Basel : MDPI AG. - 2071-1050. ; 5:3, s. 841-881
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to suggest and discuss policy instruments that could lead towards a more sustainable waste management. The paper is based on evaluations from a large scale multi-disciplinary Swedish research program. The evaluations focus on environmental and economic impacts as well as social acceptance. The focus is on the Swedish waste management system but the results should be relevant also for other countries. Through the assessments and lessons learned during the research program we conclude that several policy instruments can be effective and possible to implement. Particularly, we put forward the following policy instruments: “Information”; “Compulsory recycling of recyclable materials”; “Weight-based waste fee in combination with information and developed recycling systems”; “Mandatory labeling of products containing hazardous chemicals”, “Advertisements on request only and other waste minimization measures”; and “Differentiated VAT and subsidies for some services”. Compulsory recycling of recyclable materials is the policy instrument that has the largest potential for decreasing the environmental impacts with the configurations studied here. The effects of the other policy instruments studied may be more limited and they typically need to be implemented in combination in order to have more significant impacts. Furthermore, policy makers need to take into account market and international aspects when implementing new instruments. In the more long term perspective, the above set of policy instruments may also need to be complemented with more transformational policy instruments that can significantly decrease the generation of waste.
|
|
| 4. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Policy Instruments towards a sustainable waste management
- 2016
-
Ingår i: Solid waste management: Policy and planning for a sustainable society. - : Apple Academic Press. - 9781771883740 - 9780429091650 ; , s. 185-246, s. 185-246
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Laurenti, Rafael, 1980-, et al.
(författare)
-
Calculating the pre-consumer waste footprint : a screening study of 10 selected products
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Knowledge aboutthe total waste generated by the production of consumer goods canhelpraise awareness among policy-makers, producers and consumers of thebenefits of closing loops in a future circular economy and avoiding unnecessary production and production steps and associated generation of large amounts of waste.In strict life cycle assessment (LCA) practice, information on waste outputs fromintermediate industrial processes of material and energy transformation is only translatedinto and declared aspotential environmental impacts, whichare oftennot even shown in the final results. In this study, a procedure to extract available intermediate data and perform a systematic pre-consumer waste footprint analysiswas developed. The pre-consumer waste footprint concept was tested to analyse 10 generic products, whichprovided some interesting results for the different product categories and identifieda number of challenges that need to be resolvedin development of the waste footprint concept. These challenges include standardiseddata declaration on waste in LCA,with a separationintowaste categories illustratingthe implicit environmental and scale of significance of waste types and quantities(e.g. hazardous waste,inertwaste, waste for recycling/incineration)and establishment ofa common definitionof waste throughoutsectors and nations.
|
|
| 6. |
- Laurenti, Rafael, 1980-, et al.
(författare)
-
Calculating the pre-consumer waste footprint : A screening study of 10 selected products
- 2017
-
Ingår i: Waste Management & Research. - : Sage Publications. - 0734-242X .- 1096-3669. ; 35:1, s. 65-78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Knowledge about the total waste generated by the production of consumer goods can help raise awareness among policy-makers, producers and consumers of the benefits of closing loops in a future circular economy, avoiding unnecessary production and production steps and associated generation of large amounts of waste. In strict life cycle assessment practice, information on waste outputs from intermediate industrial processes of material and energy transformation is translated into and declared as potential environmental impacts, which are often not reported in the final results. In this study, a procedure to extract available intermediate data and perform a systematic pre-consumer waste footprint analysis was developed. The pre-consumer waste footprint concept was tested to analyse 10 generic products, which provided some novel and interesting results for the different product categories and identified a number of challenges that need to be resolved in development of the waste footprint concept. These challenges include standardised data declaration on waste in life cycle assessment, with a separation into waste categories illustrating the implicit environmental and scale of significance of waste types and quantities (e.g. hazardous waste, inert waste, waste for recycling/incineration) and establishment of a common definition of waste throughout sectors and nations.
|
|
| 7. |
- Mölelr, Hanne, et al.
(författare)
-
Food waste and date labelling - Issues affecting the durability
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the project has been to identify how date labelling legislation on food is practised in Denmark, Finland, Norway and Sweden and how the durability can be affected in the food supply chain. The project recommends enhanced guidance for manufacturers, retailers and consumers.
|
|
| 8. |
- Nyblom, Åsa, et al.
(författare)
-
Matavfall i butik - Analys av samhällsförändringar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.
|
|
| 9. |
- Sörme, Louise, et al.
(författare)
-
Matavfall i butik : analys av samhällsförändringar
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver hur matavfall/matsvinn under det senaste decenniet har gått från en icke-fråga till en viktig miljöfråga, i samhället och i livsmedelshandeln. Den är resultatet av ett forskningsprojekt inom Forskning om uppföljningsmått för samhällsomställningar och miljömålen.Antalet artiklar om matsvinn har ökat från 22 (2008) till 720 (2017). Genom publicering av statistik om dess matsvinnets omfattning var fokus till en början på svinnet som resursslöseri. Sedan 2016 har matavfall/matsvinn i butik rapporteras som ett gemensamt problem genom hela kedjan; producent till konsument, samt för myndigheteroch politiker. Samtidigt finns en tendens att framställa problemet som någon annans, enligt intervjustudien.Mätningens roll för att synliggöra frågan, formeringen av aktörsnätverket (SaMMa), mediernas roll som katalysator och blåslampa, samt attitydförändring hos konsumenter och i branschen har samverkat för att sätta fokus på matsvinnet.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens arbete med uppföljningen av miljömålen.
|
|
| 10. |
- Andersson, Johanna, et al.
(författare)
-
Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kontorsinredning och interiöra byggprodukter återbrukas inte i så stor grad som den skulle kunna i Sverige idag. I denna rapport beskriver vi hur stor potentialen för återbruk av svensk kontorsinredning och interiöra byggprodukter är. Vi identifierar även ett antal möjliga lösningar på de hinder som idag motverkar att denna återbrukspotential uppnås. I projektet undersöks återbrukspotentialen i form av mängder, klimatbesparingar och ekonomiska besparingar. Åtta vanliga kontorsprodukter har valts ut för denna studie. Dessa produkter innefattar både fasta interiöra byggprodukter och lös kontorsinredning för att representera den totala mängden kontorsprodukter. I projektet beräknas även en sammanvägd återbrukspotential som en faktor av mängdpotentialen, klimatbesparingspotentialen och den ekonomiska potentialen. Den sammanvägda potentialen gör det möjligt att jämföra återbrukspotentialen av olika kontorsprodukter. Sammanvägningen visar att den totalt största återbrukspotentialen återfinns för: 1. Glaspartier 2. Höj- och sänkbara skrivbord 3. Kontorsstolar Den nationella återbrukspotentialen beräknas genom att ställa två scenarier mot varandra: Scenario 1: Alla kontorsprodukter som årligen frigörs genom renoveringar och lokalanpassningar av svenska kontor går till avfall, och ersätts av en motsvarande nytillverkad produkt Scenario 2: Alla kontorsprodukter som årligen frigörs genom renoveringar och lokalanpassningar av svenska kontor återbrukas, och ersätter därmed nytillverkningen av en motsvarande produkt Återbrukspotentialen utgörs därmed av mellanskillnaden i mängder, växthusgasutsläpp och kostnader mellan dessa två scenarier. Nedan redovisas kortfattat återbrukspotentialen för de studerade kontorsprodukterna i avseende på mängder, klimatbesparingar och ekonomiska besparingar. I rapporten redovisar IVL även ett antal centrala hinder och lösningar för ökat återbruk av svensk kontorsinredning och interiöra byggprodukter. Dessa tas fram genom enkätutskick och workshops med deltagande aktörer, samt en omvärldsanalys kring återbruk i andra branscher och länder. Sju hinder framträder i rapporten som extra betydande och viktiga att lösa för att få till ett ökat återbruk. Dessa hinder är: - Okunskap - Brist på ekonomiska incitament - Vanebeteenden - Linjära affärsmodeller - Tid - Lager och logistik - Få aktörer Många av de identifierade hindren hänger ihop och påverkar varandra. Detta medför att om ett hinder övervinns kan det även ge positiv effekt på ett annat hinder. Med utgångspunkt i de identifierade hindren tar IVL i rapporten fram ett antal förslag på lösningar, vars potential att motverka dessa hinder bedöms som särskilt stor. Dessa lösningar är: - Utveckling av bygglagstiftning - Styrmedel för byggavfall - Nationell strategi för cirkulär ekonomi - Utveckling av certifieringssystem - Marknadsplats för återbruk - Testa nya cirkulära affärsmodeller - Kunskapsspridning
|
|
| 11. |
- Carlsson, Annica, et al.
(författare)
-
Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om flöden av textilier i Sverige är idag begränsad. Målet med det här projektet har därför varit att beräkna inflödet av textiler till Sverige och att få en uppfattning om avfallsmängderna av textil från olika aktörer i landet. I projektet har även ingått att föreslå indikatorer för återanvänd textil. Projektet har varit av-gränsat till textilier i form av kläder och hemtextil.Det går att beräkna nettoinflödet av kläder och hemtextil i ton genom att kombinera statistik över import, export och inhemsk produktion av textilvaror. 2008 var netto-inflödet av kläder och hemtextil till Sverige totalt 131 800 ton eller knappt 15 kg/person. För att få en uppfattning om förändringen över tid, har vi även be-räknat nettoinflödet för perioden 2000-2009, men då enbart beräknat som import – export. Detta bedömdes som möjligt då den inhemska produktionen av kläder och hemtextil är mycket liten. Sett över hela perioden har nettoinflödet av kläder och hemtextil, i ton, ökat med närmare 40 % .Enligt SCB:s Företagsdatabas finns det cirka 4 600 företag och 8 000 anställda inom textil- och beklädnadsvaruindustrin. Sektorn är uppdelad på tre branscher enligt Standard för Sveriges Näringsgrensindelning (SNI). Drygt 80 % av företagen i sektorn har inte några anställda, d.v.s. det är i de flesta fall enmansföretag.För mängden textilavfall och textil som återbrukas från hushållen, har uppgifter från två flöden inhämtats; textilier som slängs i säck- och kärlavfallet och textilier som skänks till välgörenhetsorganisationer. Baserat på plockanalyser slängs upp-skattningsvis 8 kg textiler/person och år i Sverige i säck- och kärlavfallet. Av de kläder som samlas in via välgörenhet, ca 3 kg textilier/person och år kommer hu-vuddelen från privatpersoner. Textilier från företag står för en jämförelsevis myck-et liten andel.Livslängden för textilier kan variera stort för samma typ av plagg. Men även skilja stort mellan olika användare av samma plagg. Till följd av de stora osäkerheterna med att ansätta livslängder har vi jobbat utifrån antagandet att den potentiella mängden avfall av kläder och hemtextil (här kallad förbrukad mängd) per år är lika med nettoinflödet för samma år. För att fortsatt följa avfallet av kläder och hemtex-til föreslår vi därför följande indikatorer:Insamlad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hem-textil.Återbrukad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hemtextil.Andel kläder och hemtextil i hushållsavfallet av förbrukad mängd kläder och hemtextil
|
|
| 12. |
- Corrado, Sara, et al.
(författare)
-
Food waste accounting methodologies : Challenges, opportunities, and further advancements
- 2019
-
Ingår i: Global Food Security. - : Elsevier BV. - 2211-9124. ; 20, s. 93-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- About one third of the food produced globally is wasted along the food chain, representing a burden for the environment and an inefficiency of the food system. Tackling food waste is a priority on the global political agenda to guarantee food security. Defining a methodology for food waste quantification is key to monitoring progress towards the achievement of reduction targets. This paper summarises the outcomes of a workshop on food waste accounting co-organised by the European Commission's Joint Research Centre and Directorate-General on Health and Food Safety with the aim of stimulating harmonisation of methodologies, identifying challenges, opportunities, and further advancement for food waste accounting. The paper presents methodological aspects, e.g. system boundaries, reliability of data, accounting of water flows, to ensure better support to food waste policy design and interventions. It addresses all the actors of the food supply chain, governments, and research institutions. © 2019 The Authors
|
|
| 13. |
- Edborg, Per, et al.
(författare)
-
Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponierBefintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.Resultat av provberäkningarResultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.RekommendationerProjektet rekommenderar att man från och med referensår 2006 för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget: är komplett med avseende på omfattning. produceras fortlöpande (vartannat år). använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör. i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder. är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-getWStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingarFör att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.
|
|
| 14. |
- Edborg, Per, et al.
(författare)
-
Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering : Inför submission 2011
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponierBefintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.Resultat av provberäkningarResultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.RekommendationerProjektet rekommenderar att man från och med referensår 2006för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget:är komplett med avseende på omfattning.produceras fortlöpande (vartannat år).använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör.i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder.6 är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-getWStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingarFör att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Ekvall, Tomas, et al.
(författare)
-
Ökad återvinning av hushållens platsförpackningar
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie, som i huvudsak genomfördes år 2006-2007, syftar till att uppskatta den samhällsekonomiska kostnaden och nyttan av att nå 30% materialåtervinning av plastförpackningar genom ökad återvinning av förpackningar från hushållen. År 2007 återvanns uppskattningsvis 12 kton plastförpackningar från hushållen. För att nå 30% materialåtervinning totalt, behöver den mängden öka med 7,4 kton till 19,4 kton per år. Vi har studerat tre olika strategier för att nå dit: ökad insamling genom utbyggd fastighetsnära insamling (FNI), ökad insamling genom information till hushållen ökad insamling genom viktbaserad avfallstaxa. Ökad FNI leder till en ökad kostnad för själva insamlingen som uppskattas till 72 Mkr/år. Kostnaden för informationskampanjer uppskattas (eventuellt optimistiskt) till 12 Mkr/år. Viktbaserad avfalltaxa kräver ökad administration och ny utrustning. Vi uppskattar kostnaden för detta till 89 Mkr. Ökad plaståtervinning ger å andra sidan en miljövinst. Vi har uppskattat den med hjälp av livscykelanalyser och värderingsmetoderna NEXT och EPS. Värdet på miljövinsten är 7.5-8 eller knappt 85 Mkr/år, beroende på vilken metod som används för att värdera emissioner och resursförbrukning. Miljönyttan är dock ungefär lika stor för alla strategierna, så länge som de leder till samma återvinningsgrad. Med våra antaganden och data har miljövinsten och kostnaden för genomförandet av strategierna samma storleksordning. Det finns också många stora osäkerheter i beräkningarna. Det går därför inte att avgöra om ökad materialåtervinning av plastförpackningar från hushållen ger en samhällsekonomisk nytta eller ej. Det finns dock skäl att tro att samhällsnyttan blir större och tydligare i framtiden. En orsak är att det sannolikt finns en potential till förbättringar i dagens processer och system för plaståtervinning. En annan är att plaståtervinning blir mer lönsam när priset på råolja och naturgas stiger.
|
|
| 17. |
- Elander, Maria, et al.
(författare)
-
Avfallsindikatorer - Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns idag ett stort behov av att kunna mäta och förstå hur resurseffektiv vår avfallshantering är, både på nationell nivå och i våra kommuner. Vi har successivt infört allt fler mål, styrmedel och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen och stora förändringar har därigenom skett. Allt talar för att utvecklingen kommer att fortsätta i samma takt, potentialen att förbättra svensk avfallshantering är stor. Hur mäter vi om vi blir bättre? Hur effektiv är avfallshanteringen? Hur väl uppfyller vi de avfallspolitiska målen? Finns det skillnader i utvecklingen mellan olika kommuner och vilka slutsatser kan vi i så fall lära oss av det? Hur stor klimatpåverkan orsakar avfallsbehandlingen på de olika stegen i avfallshierarkin? Frågorna är många, men svaren är svåra att få fram. Trots förbättrad information och kunskap om avfallshanteringen har utmaningarna med att mäta och följa upp utvecklingen bara ökat. Inte minst eftersom man idag strävar efter att hantera så mycket av de de uppkomna avfallsmängderna på de övre stegen i avfallshierkin, det vill säga avfallsförebyggande, återanvändning och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Denna vägledning är en av tre rapporter från ett projekt som har haft som syfte att ta fram mätetal, eller ""avfallsindikatorer"", som ska kunna mäta och följa utvecklingen för vår avfallshantering. Syftet är att avfallsindikatorerna årsvis ska presentera utvecklingen och därmed kunna ge svar på bland annat de frågor som nämns ovan. Avfallsindikatorerna presenteras mer utförligt i rapporten ""Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering"" som finns att ladda ner på Waste Refinerys hemsida. I rapporten kan man följa beräknings-metoderna, val av indata och hur projektgruppen resonerade om vilka indikatorer som behövs för att kunna mäta resurseffektivitet. På Waste Refinerys hemsida finns även en rapport innehållande en litteraturstudie över vilka indikatorer som idag används i Europa: Litteraturstudie över indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering.
|
|
| 18. |
- Elander, Maria, et al.
(författare)
-
Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande målet med projektet var att ta fram ett antal indikatorer för att kunna visa på hur resurseffektiv avfallshanteringen är och jämföra hur utvecklingen blir över tiden. Detta innebär att indikatorerna: ska åskådliggöra måluppfyllelsen för uppsatta mål samt göra det möjligt att följa upp utvecklingen för svensk avfallshantering på kommunal/regional och nationell nivå på ett enkelt sätt . Trots att informationen och kunskapen om avfallshanteringen ständigt har förbättrats i samhället så har ändå svårigheterna med att mäta och följa upp utvecklingen ökat. De mål som satts för avfallshanteringen har stadigt förstärkts vilket har skapat ett alltmer komplext avfallshanteringssystem. Det märks tydligt på dagens ambitioner att utveckla de övre delarna i avfallshierarkin, det vill säga avfallsprevention och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Att utveckla indikatorer kring förebyggande och frikoppling har varit ett viktigt mål för indikatorprojektet. I projektet har indikatorerna analyserats och testats i fem olika fallstudier (tre på kommunal nivå och två på nationell nivå varav en för hushållsavfall enligt Avfall Sverige och en för nationellt totalt avfall kopplat till den officiella avfallsstatistiken). Följande kriterier har använts och uppfylls: Relevans Datatillgång Kvalitet Kommunicerbarhet och användbarhet Indikatorerna som har tagits fram: Är neutrala och användbara på den nivå de avser, det vill säga på kommunal/ regional och/eller nationell nivå. Är utformade för att kunna mäta förändring och/eller förändringstakten årsvis Täcker varje steg av avfallshierarkin (det vill säga ge en indikation på resurseffektiviteten för respektive steg samt totalt). Mäter förändringen i resurseffektivitet för hela systemet över tid (det vill säga beskriva en position i avfallshierarkin). Indikatorerna kan användas på kommunal nivå eller på nationell nivå. Indikatorerna avser att ge beslutsfattare, kommuner och kommunala avfallsbolag stöd i planeringen och uppföljningen av den kommunala avfallshanteringen. Tre typer av indikatorer är utvecklade: Förflyttningsindikatorer – speglar avfallshanteringssystemets nivå och utveckling i sin helhet. Trappstegsindikatorer – beskriver och mäter utvecklingen på varje enskilt trappsteg i avfallshierarkin (avfallstrappan) minus de rejektmängder som uppkommer innan själva behandlingen (till exempel sorteringsrester från materialåtervinning). Bakgrundsindikatorer – tar hänsyn till allt avfall som behandlas på respektive trappsteg även avfall som uppkommer vid annan behandling (till exempel askor från förbränning). Indikatorerna presenteras samlat i Bilaga A. Målsättningen är att de framtagna indikatorerna ska integreras med existerande avfallsrapportering i kommunerna (till exempel i Avfall Web) och i den nationella uppföljningen som Naturvårdsverket genomför. En användarvägledning har också producerats inom projektet med syfte att ge en lättöverskådlig bild över indikatorerna och vad de kan användas till.
|
|
| 19. |
- Fogh Mortensen, Lars, et al.
(författare)
-
Plastics, the circular economy and Europe′s environment - A priority for action
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plastics play an essential role in modern society, but also lead to significant impacts on the environment and climate. Reducing such impacts while retaining the usefulness of plastics requires a shift towards a more circular and sustainable plastics system. This report tells the story of plastics, and their effect on the environment and climate, and looks at their place in a European circular economy.
|
|
| 20. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.kvantifieras i studien. Det rör sig framförallt om produktionsavfall från tillverk-ningssektorn i form av blandade och brännbara fraktioner.Av de kartlagda flödena är det i hushållssektorn det uppkom mest plastavfall, varav förpackningar i säck- och kärlavfallet utgjorde störst mängd, omkring 39 procent av det totala plastavfallsflödet. Efter hushållssektorn genererade tillverknings- och tjänstesektorn mest plastavfall följt av bygg- och rivningssektorn. Av de totalt iden-tifierade plastavfallsmängderna i studien gick cirka 58 procent till energiåtervin-ning, 26 procent till materialåtervinning, 14 procent till bränsle inom cementindu-strin och ungefär 2 procent till deponering. Materialåtervinningsgraden på cirka 26 procent inkluderar inte materialförluster i återvinningsprocesserna. De största mängderna plastavfall som gick till materialåtervinning representerades av plastav-fall i form av förpackningar, med en materialåtervinningsgrad på 30 procent. Den högsta materialåtervinningsgraden hade dock plast i uttjänta elektronikprodukter, vilken i studien uppskattas till omkring 44 procent. Sektorer med låga materialåter-vinningsgrader var bygg-och rivningssektorn, trots att sektorn genererade mest plast efter hushållssektorn och tillverknings- och tjänstesektorn. Orsaker till den låga materialåtervinningsgraden är ett flertal identifierade hinder som att plasten ofta är gammal och förorenad samt innehåller oönskade ämnen som påverkar av-sättningsmöjligheterna negativt.Av de totala mängderna plastavfall till energiutvinning utgjordes omkring 47 pro-cent av förpackningar som hamnat i kärl- och säckavfallet. Plastavfall som depone-ras ingick framförallt i fluff som uppkom vid hantering av uttjänta elektronikpro-dukter och fordon.Plasten i elektronikavfallet materialåtervinns och energiåtervinns i ungefär lika hög grad, men små mängder går också till deponi. Vad gäller fordon av personbilstyp energiåtervinns den absolut största andelen av plastavfallet. Avfall från övriga fordon, så som tåg, flygplan och större båtar hanteras sällan i Sverige. Dessa säljs istället innan det blir avfall på andrahandsmarknaden i andra länder. Få aktörer tar om hand fritidsbåtar, här finns ett kommande flöde av plastavfall. Slutligen, i me-dicinska tillämpningar och i jordbrukssektorn uppkommer relativt små mängder plastavfall. Plast från medicinska tillämpningar energiåtervinns medan kasserad jordbruksplast samlas in och materialåtervinns.Kvaliteten på redovisade mängder för rena plastavfallsflöden bedöms som goda, exempelvis hushållens utsorterade förpackningsavfall och ensilageplast från jord-bruk, medan andra plastavfallsflöden bedöms som mer osäkra: bland annat plastav-fall i grovavfallet samt plastavfall från byggsektorn och plast från tillverkningssek-torn. Orsaken till att större osäkerhet föreligger är att sammansättningen varierar och få plockanalyser finns att tillgå.Det är viktigt att notera att plastavfallsflöden är svåra att fullständigt kartlägga på grund av plast återfinns i mindre karaktäriserade avfallsflöden där plockanalyser saknas eller är mycket få. Plastavfall kan uppstå och uppstår säkert i fler flöden än 9vad som tagits upp i studien vilket gör att data i Tabell S1 kan förväntas vara en underskattning snarare än en överskattning av verkliga plastavfallsflöden.Det finns en stor import av plastavfall till Sverige, främst från Norge. Även expor-ten är stor från Sverige, nästan fem gånger högre än vad som uppkommer i for-donsindustrin. Sverige exporterar störst mängder till Tyskland, men även till många andra länder.Det finns många företag i "plastbranschen" och återvinningsbranschen i Sverige. Inom plastvarutillverkning finns drygt 1 200 företag registrerade. För att kunna bedöma till vilka typer av tillämpningar som plastavfallet används skulle en möj-lighet vara att undersöka i vilken mån dessa företag finns med i den Svenska Miljö-rapporteringsportalen (SMP). Företagens årsberättelser/miljörapporter kan därefter läsas för att få reda på mer om var plastavfall tar vägen och vad det används till. Detta har inte ingått i projektet.Det finns möjlighet att öka insamlingen och därmed materialåtervinningen av plastavfall. Baserat på data i denna rapport finns en möjlighet att öka mängderna som insamlas och materialåtervinns genom att öka insamlingen av plastavfall från hushåll, både förpackningar och grovavfall samt genom att förbättra återvinningen av plast från elektronik, fordon och byggindustrin.
|
|
| 21. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.
|
|
| 22. |
- Gode, Jenny, et al.
(författare)
-
Energisystem i en resursknapp framtid
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människans användning av jordens resurser behöver nå långsiktigt hållbara nivåer. Resurseffektivitet är ett av sju så kallade flaggskeppsinitiativ som EU-kommissionen lanserat inom ramen för Europa 2020-strategin (EU-kommissionen 2010). Initiativet för ett resurseffektivt Europa syftar till att stödja en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi och hållbar utveckling. Initiativet riktas mot ett flertal områden – klimat, energi, transporter, industri, råvaror, jordbruk, fiske, biodiversitet och regional utveckling (EU-kommissionen 2011). Ökad resurseffektivitet i energisystemet är en del av detta och innefattar exempelvis energieffektivisering, minskad energikonsumtion, ökad användning av förnybar energi och minskad användning av fossila bränslen. De sektorer som huvudsakligen berörs är el- och värmeproduktion, industri, transporter, bostäder och avfall.IVL Svenska Miljöinstitutet har, med finansiellt stöd från Energimyndigheten, i denna broschyr gjort en sammanställning av kopplingen mellan resurseffektivitet och energisystem. Dennasammanställning gör inte anspråk på att vara heltäckande utan syftar till påbörja en diskussion om resurseffektivitet kopplat till energisystemet.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Sammanställning av befintlig kunskap om föroreningskällor till PFAS-ämnen i svensk miljö
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Användning av brandskum kan ses som den mest betydande PFAS-källan direkt till miljön ur ett historiskt perspektiv, och fortfarande idag innehåller brandskum per- och polyfluorerade ämnen även om innehållet har modifierats efter PFOS-förbudet 2011. Den sannolikt mest betydande PFAS-källan idag är därför förorenad mark kring de brandövningsplatser där PFAS-innehållande brandskum har använts frekvent under årtionden. De totala historiska och nutida utsläppen till följd av användning av brandskum har inte kunnat kvantifieras, men en grov värsta-falls-uppskattning om hur mycket PFAS som kan ha släppts ut vid brandsläckningsarbeten i samband med olycksbränder gjordes. Med de antaganden som gjordes uppskattades medelutsläppen under från 1998-2011 till ca 45 kg/år (summa 16 PFAS). En grov uppskattning av utsläpp i samband med brandövningar på flygplatser gjordes också, vilket resulterade i uppskattade utsläpp av enbart PFOS motsvarande 25-350 kg/år. Utöver användningen av brandskum har den begränsade tillgängliga information avseende mängder PFAS i varor och produkter inneburit att kvantifieringen av PFAS-flöden från övriga enskilda produktgrupper via avfallsled och vidare till miljö inte varit möjlig. Utifrån användningsområden som identifierats av KEMI (2015) har en kvalitativ bedömning av relevanta avfallsflöden genomförts, vilken visar att de varor och produkter som kan innehålla PFAS med största sannolikhet kommer att skickas till förbränning, hanteras som farligt avfall eller återanvändas alternativt återvinnas. Vid förbränning (vilket också inkluderar det som hanteras som farligt avfall i stor utsträckning) är utsläppen av PFAS till miljön små. Återanvändning innebär att man använder produkten för samma ändamål som den var tänkt och spridningsförfarandet blir då också samma. Vid återvinning ombearbetas materialet så att det kan användas i nya produkter. Vid viss typ av återvinning t.ex. av plaster kan det innebära att PFAS finns kvar i materialet. Den viktigaste transportvägen av PFAS från samhället ut i miljön, utöver den direkta spridningen via brandskum är sannolikt via reningsverken. Där kanaliseras många samlade utsläpp från produkter via hushåll, industrier och via lakvatten, samtidigt som PFAS-förorenat dricksvatten i urbana miljöer kan återcirkulera via reningsverken och därmed transporteras från grundvatten till ytvatten via dricksvattennätet och avloppsreningsverk. Utsläppen av PFAS (15 st) via utgående avloppsvatten från samtliga svenska reningsverk uppskattades till ca 70 kg/år, sett över åren 2006-2013, varav PFOS utgjorde cirka 10 procent. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
|
|
| 25. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- El-avfall är ett av de snabbast växande avfallsslagen både i Sverige och globalt. Det är också ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och på den omgivande miljön. Brister i återvinningsledet gör också att värdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara från el-avfallet och riskerar att gå förlorade i kretsloppet.Förbättrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall är av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö.Syftet med det här projektet har varit att bidra till en förbättrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mål har varit att:att kartlägga flöden och upplagrade mängder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkteratt föreslå indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nämnda flödenatt bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa på alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa.Projektet avgränsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushålls-apparater, 2. Små hushållsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. Avgränsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgränsades också till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. Därigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för återvinning i Sverige.Kartläggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till användning i Sverige; Användning (inkl. upplagrad mängd); och Utflöde från användningen. I alla de tre delar återfinns flöden av både pro-dukter och avfall. För att ta fram data användes följande datakällor: Stati-stikdatabaser på SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter från branschen (både inom försäljning och avfallshantering) samt 7Naturvårdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över gräns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats främst för 2010.Följande kan sägas om flöden med hjälp av rapporten:Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingår är cirka 178 000 ton, år 2010; Figur 1.Inflödet och avfallsmängderna är störst för stora hushållsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i säck- och kärlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och år. Detta är i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde på knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för beräkning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bärbara datorer och mobiltelefoner.Det går inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter från export av ny producerade produkter. Det här kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet.Figur 1.Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import – export + inhemsk produk-tion), och kända mängder i avfallsledet, avrundade värden, ton, 2010. Baserad på bearbet-ning av data från utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EÅF) och plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall. FNI avser fastighetsnära insamling (från bostäder) och B2B business-to-business insamling (från verksamheter). 8Elektronikbranschen själva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utländska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) är liten. Detta till följd av jämnare prissättning på global nivå.Fastighetsnära insamling (FNI-) från bostäder, och det så kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling från verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EÅF:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och åter-vinning mellan avfalls- eller återvinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstäder, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken på detta flöde är okänt och rapporteras i dagsläget inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter också för detta flöde men i flertalet fall väljer man att inte lämna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affärshemligheter. Däremot skulle uppgifter kunna lämnas till Naturvårdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken på detta flöde är okänt gör det svårt att få en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall.1 Elektronikåtervinning i Sverige Ekonomisk Förening (EÅF)Ingen tillfrågad kommun uppger att stölder av el-avfall från återvinningscen-traler omfattar några stora mängder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet.Samlat beräknas mängden elektriska och elektroniska produkter i användning, av de produktkategorier som ingår i det här projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring på ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och år, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör såväl en potentiell miljöbelastning som en viktig resurs. 9 1.Stora hushålls... 107 kg/pers2. Små hushålls… 11kg/pers3. It-och telekom…15kg/pers4. Hemutrustning13 kg/pers10. Automateringår ej 7. Leksaker …4kg/persTotal upplagrad mängd i användning ca 160 kg/pers,exklusive produktkategorierna 5, 8, 9 och 105 . Belysningsutrust.. ingår ej9. Övervakning … ingår ej 6. Elektriska …8kg/pers8. Medicintekn. ingår ej1024271331<1<11Upplagrad mängd i användningNettoinflödeKända avfallsflödenFigur 2.Inflöde, Upplagrad mängd i användning, och kända strömmar av el-avfall kg per person och år. Bearbetning av data från www.ssd.scb.se och data från kollektiva insamlingssystem.De delar av projektet som är baserat på registerdata, exempelvis uttag ur statistikdatabaserna för beräkning av Nettoinflödet eller data från EE-registret bedöms som repeterbara utan allt för stor arbetsinsats. I de fall som enskilda företag har kontaktats blir arbetsinsatsen den samma som för detta projekt. Vissa av spåren i kartläggningen av flöden har inte lett till någon egentlig förändring i relation till de mängduppgifter som fanns tillgängliga innan projektet. Genom kartläggningen av flöden och de kontakter som ta-gits, bedöms projektet bidragit till en mer enhetlig bild av vad som händer med el-avfall i Sverige idag. Det kan också ses som en styrka att olika meto-der och datakällor visar på likande resultat.Ett specifikt syfte med projektet var också att bedöma om metoden och re-sultaten kan bidra till den framtida rapporteringen enligt EU:s Avfallsstati-stikförordning. Här kan vi konstatera att det med de föreslagna indikatorerna och de datakällor som har belysts inom projektet inte är möjligt att använda underlaget för rapporteringen – detta eftersom samtliga datakällor saknar uppgifter om vilken bransch som el-avfallet uppkommer inom. Om man i EE-registret skulle inkludera en uppgift om i vilken bransch el-avfallet upp-kommit skulle detta avhjälpas till viss del (det skulle förmodligen fortfaran-de uppstå vissa svårigheter att spåra avfallet helt tillbaka till källan).Projektet föreslår också indikatorer för uppföljning av producentansvaret och satta miljömål. De indikatorer som föreslås bedöms spegla denna ambition. Mängd produkter satt på marknaden kan fås från SCB statistik, nettoinflödet, 10eller från EE-registret. Detaljerade flöden över specifika produkter kan tas fram för Nettoinflödet, baserat på statistik från statistikdatabaserna på SCB. Insamlade mängder kan fås från EE-registret för större grupper av produkter och detaljerade flöden av specifika produkter kan beställas av El-kretsen mot en kostnad.I Naturvårdsverkets förslag till nationella avfallsplan finns det föreslaget att insamlingen av smått el-avfall ska öka. Uppföljningen av detta mål går att försörja med data förutsatt att det blir en tydlig definition av vad man menar med smått el-avfall. Andra indikatorer som föreslås i rapporten är en relation mellan satt på marknaden och insamlad mängd för: kyl och frys; TV, Video och Audio och Kameror, leksaker och klockor. För dessa tre grupper finns data tillgängligt i statistiksystemet. Dessutom föreslår projektet att man har en indikator som följer mängden elektronik i hushållens säck- och kärlavfall med hjälp av plockanalyser.
|
|
| 26. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- El-avfall är ett av de snabbast växande avfallsslagen både i Sverige och globalt. Det är också ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och på den omgivande miljön. Brister i återvinningsledet gör också att värdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara från el-avfallet och riskerar att gå förlorade i kretsloppet.Förbättrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall är av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö.Syftet med det här projektet har varit att bidra till en förbättrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mål har varit att:att kartlägga flöden och upplagrade mängder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkteratt föreslå indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nämnda flödenatt bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa på alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa.Projektet avgränsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushålls-apparater, 2. Små hushållsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. Avgränsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgränsades också till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. Därigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för återvinning i Sverige.Kartläggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till användning i Sverige; Användning (inkl. upplagrad mängd); och Utflöde från användningen. I alla de tre delar återfinns flöden av både pro-dukter och avfall. För att ta fram data användes följande datakällor: Stati-stikdatabaser på SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter från branschen (både inom försäljning och avfallshantering) samt 7Naturvårdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över gräns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats främst för 2010.Följande kan sägas om flöden med hjälp av rapporten:Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingår är cirka 178 000 ton, år 2010; Figur 1.Inflödet och avfallsmängderna är störst för stora hushållsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i säck- och kärlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och år. Detta är i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde på knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för beräkning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bärbara datorer och mobiltelefoner.Det går inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter från export av ny producerade produkter. Det här kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet.Figur 1. Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import – export + inhemsk produk-tion), och kända mängder i avfallsledet, avrundade värden, ton, 2010. Baserad på bearbet-ning av data från utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EÅF) och plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall. FNI avser fastighetsnära insamling (från bostäder) och B2B business-to-business insamling (från verksamheter). 8Elektronikbranschen själva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utländska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) är liten. Detta till följd av jämnare prissättning på global nivå.Fastighetsnära insamling (FNI-) från bostäder, och det så kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling från verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EÅF:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och åter-vinning mellan avfalls- eller återvinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstäder, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken på detta flöde är okänt och rapporteras i dagsläget inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter också för detta flöde men i flertalet fall väljer man att inte lämna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affärshemligheter. Däremot skulle uppgifter kunna lämnas till Naturvårdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken på detta flöde är okänt gör det svårt att få en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall.Ingen tillfrågad kommun uppger att stölder av el-avfall från återvinningscen-traler omfattar några stora mängder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet.Samlat beräknas mängden elektriska och elektroniska produkter i användning, av de produktkategorier som ingår i det här projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring på ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och år, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör såväl en potentiell miljöbelastning som en viktig resurs
|
|
| 27. |
- Hultén, Johan, et al.
(författare)
-
Food Redistribution in the Nordic Region - Phase II: Identification of best practice models for enhanced food redistribution
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Food waste reduction is an area of growing importance among the Nordic governments as well as at the EU level. The Nordic Council of Ministers has published several reports in recent years as part of the Green Growth Program, showing the amounts of food wasted and proposing technical and organizational solutions to the problems of food waste. Based on previous work done in the Nordic Food Redistribution Project, this report investigates best practice models among donors, receivers and authorities and proposes concrete steps towards safe and comprehensive systems for food redistribution through food banks and direct redistribution. This report summarizes results from phase II in the Nordic project on food redistribution through food banks and direct redistribution (referred to as the Nordic food redistribution project). The project is initiated by the Nordic Council of Ministers through the Green Growth program and financed by the Food and Agriculture program. The Green Growth program aims at greening the Nordic economies through eight prioritized areas, one of which is to develop techniques and methods for waste treatment. Viewing food redistribution as a method for reducing food waste, the food redistribution project falls within the scope of this prioritized area.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Jensen, Carl, et al.
(författare)
-
Gula tunnan
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i en blandad fraktion under svenska förhållanden, i denna rapport kallat Gula tunnan. Genom praktiska försök undersöktes vilken påverkan ett sådant insamlingssystem har på: insamlingsnivåerna renhetsgraden för det insamlade materialet hushållens upplevelse och erfarenheter Insamlade mängder förpackningar och tidningar i den gula tunnan och mängder förpackningar och tidningar som fanns kvar i restavfallet indikerar att den stora vinsten med Gula tunnan är att hushållen kan kasta sina tidningar och förpackningar i nära anslutning till sin fastighet. Detta snarare än att slippa sortera tidningar och förpackningar separat. Denna övergripande slutsats baseras på att de insamlade mängderna av tidningar och förpackningar är större samt att mängderna tidningar och förpackningar minskar i restavfallet när Gula tunnan jämförs med bringsystemet. Någon motsvarande förbättring för Gula tunnan i jämförelse med andra fastighetsnära insamlingssystem kunde inte mätas I genomförd beteendestudie framhåller dock hushållen att en stor fördel med Gula tunnan är att slippa sortera sina tidningar och förpackningar i olika fraktioner. Fördelar som nämnts med Gula tunnan är att slippa fundera över vilket material förpackningen består av samt att insamlingssystemet sparar utrymme i hemmet.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Junestedt, Christian, et al.
(författare)
-
Nya lakvatten - kemisk sammansättning och lämplig behandling
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid deponin Fläskebo utanför Göteborg har man sedan start år 2003 deponerat enligt nya förordningen, varför lakvatten från Fläskebo deponi kan anses vara av den typen vi kommer att se från deponier utan organiskt material. Fläskebo valdes därför ut som referensobjekt att jämföra med lakvatten från äldre deponier (Öman och Junestedt 2007). Det är tydligt att lakvatten från nyanlagda deponier kommer att ha en annan sammansättning än det från äldre deponier. Den minskade mängden organiskt material i deponin kommer främst att minska läckaget av löst organiskt material och ammoniumkväve. Viktigt är också att miljön i deponin inte längre kommer att vara anaerob, åtminstone inte i större delen. Följden av det är, förutom en minskad bildning av biogas, att metallerna i deponin inte längre kommer att bindas som sulfider. En större andel metaller kan därför återfinnas i lakvattnet. Övergången kommer på lång sikt att helt förskjuta fokus i lakvattenbehandlingen. Idag är det primära att minska mängden ammonium, och lättnedbrutet organiskt material. Bara i vissa fall krävs att mängden av tungmetaller minskas, och därför räcker oftast en biologisk behandling. För lakvatten från en nyanlagd deponi behövs ett biologiskt steg bara för en mycket känslig recipient, medan man kan behöva fälla ut tungmetaller oftare.
|
|
| 32. |
- Laurenti, Rafael, et al.
(författare)
-
Produkters totala avfall - studie om avfallsfotavtryck och klimatkostnad
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förutom det avfall som uppstår då en förbrukad produkt slängs, så uppstår avfall under tillverkningen av produkten. Konsumenter kan ha svårt att se den totala påverkan som deras konsumtionsbeteenden har på miljön eftersom de direkt bara kan se det avfall som uppkommer hos dem själva när de slänger sina uttjänta produkter. Utan någon mer detaljerad information om olika produkters totala miljöpåverkan, är det svårt för konsumenter att ändra sina beteenden till mer konsekvent hållbara. I denna studie har vi utvecklat en metod för att beräkna produkters avfallsfotavtryck med syfte att förbättra kunskapen och medvetenheten hos konsumenter om den totala mängden avfall som uppkommer i samband med produktionen av de produkter som de konsumerar. For an English version, read report B2244E.
|
|
| 33. |
- Laurenti, Rafael, et al.
(författare)
-
The total waste of products – a study on waste footprint and climate cost
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Except from the waste that results as a produced is used and discarded, waste is generated during production of the product itself. Consumers may have difficulties to in realizing the full extent of the impact that their consumption behaviors have on the environment as they only see the waste generated in the household. Without comprehensive information about the lifecycle impacts of goods, consumers cannot adopt consistent sustainable conducts. In this study we developed a waste footprint metric in order to improve understanding and awareness of consumers about the total waste generated in the course of producing the goods they consume. We calculated the waste footprint of 11 products and estimated the climate cost due to the greenhouse gas emissions related to the production processes. The consumer goods assessed were chicken and beef, an electric drill, a laptop computer, a liter of milk, a pair of trousers, a pair of leather shoes, a smart phone, training clothes (a T-shirt and a pair of shorts in polyester), carton milk packaging and a newspaper. The results demonstrate that there are great environmental benefits by producing less consumer goods and use the products more efficiently because only then it is possible to reduce the overall waste footprint from our consumption. We thus argue for the importance of changing consumption patterns, and advocate for novel business models based on a use-oriented consumption (sharing and reusing) that encourage different ways of consuming and more sustainable life styles. Den här rapporten är på engelska. För svensk version, läs B2244.
|
|
| 34. |
- Lexén, Jenny, et al.
(författare)
-
Rekommendationer för utsortering av textilier med farliga ämnen ur kretsloppet
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I textilier som finns på marknaden idag finns en stor mängd kemiska ämnen. För att åstadkomma kretslopp som både är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen behöver risken för att särskilt farliga ämnen och ämnen med andra oönskade egenskaper recirkuleras klargöras.I den här rapporten har en litteratursammanställning gjorts och utifrån den befintliga informationen presenteras olika förslag till rekommendationer/scenarier för utsortering av textilier. Syftet med projektet var att identifiera om det finns specifika produktgrupper inom textil på marknaden som inte bör materialåtervinnas efter att de har samlats in på grund av att de innehåller farliga ämnen. Projektet syftar även till att ta fram förslag till konkreta rekommendationer för hur de identifierade produktgrupperna ska sorteras. Projektet har även haft en referensgrupp med representanter från branschen som bland annat har kommit med kommentarer på de föreslagna scenarierna.Kemikalier i textil kan delas in i grupper beroende på vilken funktion ämnena avser att uppfylla. På grundval av hälso- och miljöfarliga egenskaper och potential att föras vidare vid återvinning av textil har ett antal grupper identifierats som särskilt viktiga att beakta, till exempel färgämnen, antibakteriella ämnen och mjukgörare.I dagsläget finns det inte tillräckligt med information tillgängligt kring innehåll av farliga ämnen i enskilda textilier som når avfallsledet för att det ska gå att göra välgrundade beslut kring vilka textilier som bör sorteras ut på grund av dess innehåll av farliga ämnen. Vissa av ämnena kan också förekomma i ett mycket brett spektra av textilier vilket i princip gör en utsortering omöjlig.Vid fiberåtervinning vill man ha olika typer av fiber separat sorterade, därför är det önskvärt att sortera utefter fibertyp och möjligtvis sedan efter användningsområde (produkttyp) (Norlin, Re:newcell 2015). Det spelar också in vad den återvunna råvaran ska användas till. Olika användning ställer olika krav på innehållet i materialet. En generell svårighet dock är att alla produkter av samma fiber och för samma användningsområde inte behöver innehålla samma kemikalier.I rapporten beskrivs fem olika rekommendationer/scenarier för utsortering av textil baserat på olika stort fokus på giftfrihet respektive resurseffektivitet. Samtliga förslag baseras på att det är produktgrupper som kan antas innehålla farliga ämnen som sorteras ut i olika utsträckning. Stort fokus på giftfrihet innebär utsortering av en stor mängd produktgrupper vilket ger en begränsad mängd textil till återvinning och troligtvis utsortering av sådant som ur andra synpunkter skulle ha kunnat återvinnas. Scenarierna baseras till stor del på utsorteringsbehov vid mekanisk återvinning av textil.
|
|
| 35. |
- Ljunggren Söderman, Maria, et al.
(författare)
-
ARAP – Utredning om samutnyttjande av data från Skatteverket
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Eftersom Skatteverket administrerar den svenska skatten på deponering av avfall och skatten på förbränning av fossilt avfall, har Skatteverket data om svenska de-ponier och förbränningsanläggningar samt behandlade avfallsmängder. Syftet med uppdraget är att utreda om och hur Skatteverkets data om deponier och förbrän-ningsanläggningar skulle kunna utnyttjas för avfallsstatistik. I första hand ska upp-gifterna kunna nyttjas för rapportering enligt EU:s avfallsstatistikförordning, WStatR.Sammanfattningsvis bedömer vi att det tills vidare är av begränsat intresse att an-vända Skatteverkets data för rapportering enligt WStatR.Uppgifter från Skatteverket täcker inte all deponering av avfall som ska rapporteras enligt WStatR. De täcker inte heller all förbränning av avfall som ska rapporteras.Ett generellt problem med att utnyttja skatteverkets uppgifter för avfallsstatistiken är att skattedeklarationerna gäller för företag. Ett företag kan ha flera deponier eller avfallsförbränningsanläggningar. För WStatR-rapporteringen behövs uppgifter baserad på de enskilda deponierna eller förbränningsanläggningarna.Uppgifter om deponering av avfallNär det gäller Skatteverkets data från deklarationer av skatten på deponering av avfall är det i första hand av följande skäl som vi gör bedömningen att de inte är så användbara:Deponier som endast deponerar avfall undantaget från deponiskatt saknas helt i Skatteverkets data.I första hand redovisas deponerade totalmängder. De avfall som är skatte-pliktiga redovisas som en totalsumma och inga uppgifter finns om vilka avfallsslag det gäller. Däremot redovisas avfall som är undantagna från skatt mer uppdelat, under förutsättning att de deponeras på deponier som även deponerar skattepliktigt avfall.Avfallsklassificeringen är olika. För de avfall som är undantagna från skatt redovisas ett antal namngivna (ej LoW-klassade) avfallstyper. Dessa går dock att översätta till EWC-stat.Som en förtäckning över anläggningsägare kan Skatteverkets data vara användbar, men det kräver ytterligare arbete att bryta ner det på anläggningsnivå.Vid en jämförelse av deponerade mängder totalt i Sverige erhålls en betydande skillnad mellan Skatteverkets data och uppgifter från WStatR-undersökningen. 7Detta förklaras med att deponier som inte är skattepliktiga inte fullt ut har kunnat identifieras och avfallsmängden räknas bort från WStatR-mängden.Uppgifter om avfallsförbränningNär det gäller Skatteverkets data från skatten på förbränning av avfall konstaterar vi att listan över skattepliktiga företag kan vara av visst värde som komplement till andra källor för kontroll av ramen för en avfallsundersökning.Skatten på förbränning av avfall gäller endast för hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten. Eftersom nästan all förbränning av hus-hållsavfall i praktiken sker vid de anläggningar som finns med på Renhållnings-verksföreningens (RVF:s) årligen uppdaterade lista över avfallsförbränningsan-läggningar är en kontroll av ramen även mot Skatteverkets lista av mindre betydel-se.Om, i en framtid, skatteplikten för förbränning av avfall utökas till att omfatta även andra avfallsslag, kommer antalet skattepliktiga företag att öka och omfatta en större andel av de företag som förbränner avfall. De företag som skulle tillkomma omfattas till stor del inte av RVF:s undersökningar. Skatteverkets lista skulle då få större betydelse för kontroll av ramen för en avfallsundersökning.I det skattepliktiga avfallet ingår ett stort antal avfallsslag som, enligt WStatR, inte klassas som hushållsavfall. Den förbrända mängden av dessa avfallsslag är bety-dande i förhållande till mängden förbränt hushållsavfall. Av detta skäl bedömer vi att det inte är möjligt att använda skatteverkets uppgifter som grund för beräkning av mängden förbränt hushållsavfall för WStatR-rapporteringen.
|
|
| 36. |
- Ljunggren Söderman, Maria, et al.
(författare)
-
Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner - idébok för en mer hållbar produktion och konsumtion
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige är bra på avfallshantering. Vi har lärt oss att återvinna mjölkkartonger och konservburkar. Våra återvinningscentraler samlar in allt från batterier till båtmotorer. På avfallsanläggningar runt om i landet tar man hand om både matavfall och farligt avfall, och man utvinner värme och energi ur förbränningen av avfall. Även om det fortfarande kan bli bättre, kan vi konstatera att vi har kommit en bit på vägen mot en mer hållbar avfallshantering.Förebyggande av avfall är prioriterat i de nationella miljömålen och den nationella avfallsplanen. Även EU prioriterar förebyggande av avfall. I det nya ramdirektivet för avfall står det att lagstiftning och politik på avfallsområdet bör styras av en avfallshierarki. Förebyggande av avfall står högst upp i hierarkin. Första prioritet är därmed att se till att det blir så lite avfall och avfall så fritt från gifter som möjligt. I direktivet finns även ett krav på att EU-länderna ska ta fram nationella program för det förebyggande arbetet. Programmet ska enligt direktivet vara klart senast 2014. Den finansiella fördelen med att förebygga avfall är enorm. Investeringar i förebyggande åtgärder är ett bra sätt att minska utgifterna för avfallshantering. Kommunerna inte bara sparar pengar på att man inte behöver samla in lika mycket avfall, utan sortering och drift av anläggningar kräver också mindre resurser. I slutändan gagnar det kommunmedborgarna både miljömässigt och ekonomiskt.Genom att förlänga livet på redan tillverkade produkter behöver man inte köpa nytt lika ofta. Besparingarna för färre och undvikna inköp kan bli stora, speciellt för större organisationer. Kommunerna har en stor potential att både nå fram till invånarna och att skapa storskaliga förändringar.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Loh Lindholm, Carina, et al.
(författare)
-
Återbruk av möbler och interiöra byggprodukter Utvärdering och arbetsguide baserat på erfarenheter från IVL:s lokalanpassningar
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid renovering eller byte av kontor är det vanligt att möbler och fasta interiöra byggprodukter rivs och går till avfallshantering utan värdering av befintligt skick. Bygg- och rivningsavfall är den största avfallsströmmen i Sverige, undantaget gruvavfall, och uppgick år 2016 till drygt tio miljoner ton. I statistiken ingår inte möbler, som oftast slängs som brännbart av en annan aktör innan rivningen av fast interiör sker. En anpassad lokalanpassningsprocess som möjliggör återbruk av interiöra produkter kan bidra till ett mer resurseffektivt byggande med minskade avfallsmängder, minskade kostnader, minskad klimatbelastning och bättre hushållning av naturresurser. Denna rapport riktar sig till alla aktörer som har inflytande över produktval i samband med lokalanpassningar av kontor, och har målet att skapa ett utökat kunskapssunderlag som kan stödja ökat återbruk av möbler och fasta interiöra byggprodukter i samband med dessa processer. Detta har gjorts med utgångspunkt i fallstudier av lokalanpassningar av IVL:s kontor i Göteborg och Stockholm. Fallstudiernas återbruk har utvärderats i form av påverkan på avfallsmängder, växthusgasutsläpp och projektkostnader. Erfarenheter kring avgörande steg i lokalanpassningsprocessen och förslag på nya arbetssätt för olika aktörer har även sammanställts i en arbetsguide för återbruk.
|
|
| 40. |
- Martin, Michael, et al.
(författare)
-
Developing Adequate Communication of Waste Footprints of Products for a Circular Economy—A Stakeholder Consultation.
- 2018
-
Ingår i: Resources. - : MDPI. - 2079-9276. ; :78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Relatively few consumers are conscious of the waste generated in the course of producing the goods that they consume, although most are aware of the amount of waste they dispose of. This article reports on a small-scale survey (N = 28) among stakeholders aimed at developing adequate communication of preconsumer waste footprints of consumer goods in the context of the circular economy. Life cycle assessment (LCA) practitioners and consumers assessed five methodological details of an approach for calculating and communicating a product waste footprint (PWF). Most of the respondents expressed that the guidelines described in the proposed PWF methodology are good enough for the purposes of differentiating waste and byproducts, and defining which material flow shall be accounted for. Some LCA practitioners declared that the proposed streamlined method may not be adequate for conveying the environmental significance of waste types. The respondents also expressed that the PWF concept would be primarily useful and/or needed for consumers and government, and in the contexts of improving environmental awareness of consumers, environmental policy making, visualizing waste flows in a circular economy, and improving resource efficiency in industry, and less useful/needed in a business-to-business context. The PWF has been successfully used by diverse stakeholder groups in Sweden mostly to promote sustainable production and consumption across society. A notable example is the ‘invisible waste’ (#invisiblewaste) campaign of the Swedish Waste Management Association (Avfall Sverige). The concerns of the LCA experts have therefore not held true. The symbolic power and parsimony of the PWF concept appears to be effective in sensitizing consumers towards waste issues so that circular economy strategies beyond recycling are possible to be fully realized.
|
|
| 41. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(författare)
-
Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet för detta projekt var att i ett livcykelsperspektiv beskriva olika avfallsfraktioners klimatpåverkan från: avfallshantering (”nedströmsstudien”) och avfallsförebyggande åtgärder (”uppströmsstudien”). Koldioxidbesparingarna eller -belastningarna illustrerar vi sedan som motsvarande kilometer av transport som man skulle kunna köra med en genomsnittlig bensindriven personbil. Analysen täcker 32 olika fraktioner av hushållsavfall baserade på avfallsklassificeringen i Avfall Web. Matavfall, olika förpackningsavfall, textilier, flera typer av grovavfall, farligt och restavfall är bland de fraktioner som analyserades. Klimatpåverkan utrycks i CO2 ekvivalenter (CO2e) och baseras på resultat från olika livscykelanalysstudier. De högsta koldioxidbesparingarna genereras genom förebyggande av textil samt av elektriskt och elektroniskt avfall. Avfallsförebyggande genom minskad konsumtion ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning. Den högsta klimatbelastningen (per kg avfall) kommer från farligt avfall. Resultaten får anses som överslagsmässiga, beräkningarna är baserade på data från flera olika källor, och ibland från källor där samma data skiljer sig åt. I vissa fall har schabloner använts (exempelvis transporter) eller grova uppskattningar.
|
|
| 42. |
- Palm Cousins, Anna, et al.
(författare)
-
Options for increased low-risk recycling of building products
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Materials containing chemical substances with hazardous properties may, under certain conditions generate undesirable emissions of such chemicals during the use phase, as well as during recycling and other types of waste treatment. Since recycling of materials is a key element in the movement towards a circular economy it is crucial that the recycling is conducted in way that minimizes the risk associated with exposure to hazardous chemicals. Construction and demolition waste is a category of products where large volumes of waste are managed. In addition, new construction is very resource- and energy-intensive, which is why increased recycling is desirable from a waste, energy and resource perspective. Meanwhile many of the older building products which are now appearing as waste due to demolition and re-construction, contain potentially harmful substances such as various plasticizers, flame retardants, anti-corrosion and waterproofing additives, etc. Chemicals which have been phased-out from new materials may thus remain in the technosphere due to recycling of older materials. The EU target for recycling of construction and demolition waste is set to 70 percent by the year 2020 and development of reliable procedures for waste management, recycling and risk assessment for this product group are desirable. Based on current knowledge on recycling methods for construction goods and chemical contents we have specifically studied four building product categories: PVC floor, plaster waste, flat glass and EPS boards which were selected based on a set of selected criteria. Opportunities and obstacles for increased recycling were highlighted for each product category. Specific attention was also given to the demolition process, as it precedes recycling and reuse of any type of construction material. The following aspects were studied: recyclability with current methods, pre-treatment requirements to guarantee safe materials, the possibility to carry out risk assessments with regard to hazardous substances and use area as well as recyclability for other purposes than the products’ original function. The study was mainly carried out through literature studies and interviews/visits with relevant actors. Out of the four product categories the largest potential for climate savings was estimated to arise from increased recycling of EPS, a material group with low content of hazardous chemicals (in Sweden and depending on the production year). Although the environmental burdens for the other product groups are lower in comparison to that of EPS, increasing recycling for these products would still carry with it significant climate savings. For product groups where recycling techniques and infrastructure are already in place i.e. for plaster and glass, increasing recycling rates could be achieved with relatively little effort. Increased selective demolition and on-site sorting of construction and demolition waste is of great importance to enable an increase of the recycling of building products, and also to better control the occurrence and flow of chemicals throughout the product lifetime and through waste and recycling stages. This is especially true for building products that already have a functioning recycling process with no significant problems regarding hazardous substances e.g. plaster boards and flat glass. Through selective demolition, it is possible to increase recycling rates in a relatively short time. However, even though selective demolition is often a requirement from ordering clients in demolition purchasing involving actors within the public sector, follow-ups are rare and most likely selective demolition does not occur to sufficient extent. The main obstacle to increased selective demolition is the lack of incentive due to the high cost compared to incineration of mixed fractions since the value of the sorted material is not sufficient to compete with conventional treatment. Much larger volumes of waste are needed for the value to be sufficient in relation to transportation costs (true for e.g. plastic). Lack of spacefor containers is also an obstacle. Therefore selective demolition is more common on larger demolition sites. Economic instruments need to be implemented to increase the application of selective demolition. The results from the project showed that hazardous chemicals are not the main obstacle to increased recycling of building products, rather it has to do with costs and access to recycling facilities. Thus economic instruments and improved logistics and infrastructure may promote increased recycling. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.
|
|
| 43. |
- Stare, Malin, et al.
(författare)
-
Förbättrade matavfalls-faktorer för verksamheter
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt förslagen till etappmål i det kommande miljömålssystemet ska mängden matavfall minska med minst 20 procent mellan 2010-2015. Därutöver ska till 2015 minst 50 procent av det uppkomna matavfallet från hushåll, restauranger, skolkök och livsmedelsbutiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.SMED har tidigare tagit fram data över uppkommet och insamlat matavfall i Sveri-ge inom jordbruk, livsmedelsindustri, hushåll, livsmedelsbutiker, restauranger och skolkök. Data gällde år 2010 och syftade till att ge underlag till uppföljningen av etappmålet (Jensen m.fl. 2011).I studien från 2011 antogs att verksamheter (storkök, restauranger och livsmedels-butiker) sorterar ut allt uppkommet matavfall vid separat insamling av matavfall och den framtagna matavfallsfaktorn baserade sig på detta antagande. I verklighe-ten hamnar dock matavfall även i kärl- och säckavfallet varför den tidigare fram-räknade matavfallsfaktorn var underskattad (Jensen m.fl. 2011). I projektet fanns det dock inte finansiella medel att undersöka hur mycket matavfall som hamnar i kärl- och säckavfallet. Av samma anledning studerades heller inte mängden matav-fall som uppkommer i grossistleden.Syftet med detta projekt var att undersöka de områden som inte täcktes in i studien från 2011 och på så sätt förbättra kvalitén på data för uppkommet matavfall för att kunna följa upp miljömål och statistik fortlöpande. Detta genom att ta fram en avfallsfaktor för matavfall för verksamheters kärl- och säckavfall samt ta fram uppgifter om mängden matavfall som går i retur från livsmedelsbutiker till grossis-ter och producenter. Det ingick också att ta fram information om hur stor den inter-na kassationen av färdiga och förpackade varor är i producent- och grossistled. Erhållna uppgifter jämfördes dessutom med uppgifter som tagits fram i andra lik-nande projekt.Restauranger, livsmedelsbutiker och skolorPlockanalyserna (en per typ av verksamhet) som ligger till grund för avfallsfaktorn (kg matavfall per anställd och år för livsmedelsbutiker och restauranger samt mängd per portion och år för skolkök) för kärl- och säckavfallet baseras på 17 stycken restauranger, 9 skolor och 15 livsmedelsbutiker i en kommun i Sverige. Samtliga arbetsställen i urvalet har separat insamling av utsorterat matavfall. I plockanalysen gjordes skillnad på onödigt och oundvikligt matavfall samt vad för typ av livsmedel som matavfallet utgjordes av. Mängden matavfall i kärl- och säckavfallet har räknats upp till årsbasis utifrån andelen matavfall från plockanaly-sen samt uppgifter om mängden kärl- och säckavfall för respektive restau-rang/skola/livsmedelsbutik år 2011.Genom att matcha restaurangerna och livsmedelsbutikerna mot SCB:s företagsda-tabas (FDB) togs uppgifter om antal anställda för 2011 fram för respektive arbets-ställe. Baserat på ovanstående data kunde därefter mängden matavfall i kärl- och säckavfallet per anställd och år i genomsnitt beräknas. För skolor användes antal serverade portioner per skola för att beräkna matavfall per portion.I tabell 1 visas projektets resultat baserat på genomförda plockanalyser.Tabell 1. Matavfall från restauranger, livsmedelsbutiker och skolor, uppdelat på matav-fallsfaktorer för kärl- och säckavfall och för separat matavfallsinsamling samt beräkna-de totalmängder i Sverige och andel i kärl- och restavfallet. Restaurang Livsmedelsbutik Skola Avfallsfaktor kärl- och säckavfall (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)3043742,8Avfallsfaktor matavfall separat insamling (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)1 05956518,2Avfallsfaktor totalt uppkommet (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)136393921,0Total mängd matavfall (ton)127 00067 00030 000Andel i säck- och kärlavfall av total mängd matavfall (%)224013
|
|
| 44. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Användning av täta oorganiska restprodukter som tätskikt i deponier
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet syftar till att med laboratorietester och fältförsök i halvstor skala undersöka några olika restprodukters lämplighet som tätskikt i deponier, och att utveckla en metod för att bedöma olika avfalls möjligheter att användas som tätskiktsmaterial. De restprodukter som studeras är grönlutslam från skogsindustrin samt askor från biobränsleförbränning från såväl skogsindustri som energiindustri. De valda restprodukterna har undersökts avseende: * kemisk sammansättning: huvudelement, tungmetaller, TS-halt, halt organiskt material, askhalt, pH, alkalinitet, etc. * laktester - satsvisa, standardiserade laktester under olika förhållanden har genomförts. * laktester - ytlakning, för att studera utlakningen genom ytdiffusion. * hydraulisk permeabilitet * torktest - hur uppför sig materialen när det torkar Laboratorietesterna visade att flera av materialen kan vara lämpliga att använda som tätskikt. Testceller om 5*5 meter byggdes därför under sommaren 2003 upp på Skärnästippen på Iggesundsbruk. Fältförsöket gav dock så motsägelsefulla resultat att några slutsatser från det inte kan dras i någon riktning. Cellerna har sedan grävts upp och permeabilitetstester är gjorda på tätskikten.
|
|
| 45. |
- Stenmarck, Åsa
(författare)
-
Biologiskt avfall från livsmedelsbutiker – faktorer för returer till grossist : Deluppdrag inom uppdraget för avfallsstatistikproduktion till Waste Statistics Rgulation – WStatR 2008
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet har genomförts genom kontakter med de stora livsmedelskedjorna och deras grossister. Tyvärr har det visat sig svårt att få fram dessa uppgifter. I många fall tar butiken själv ansvar för allt avfall /returer och då har man ingen uppfattning centralt om mängder etc. Då det har bedömts som en orimlig uppgift att ringa runt till en tillräckligt stor mängd butiker för att få ett bra underlag grundar sig slutsat-serna på de underlag som gått att få fram via de centrala organisationerna.Det har visat sig att mejerivaror (mjölk, fil och till viss del yoghurt samt en del annat) och bröd är det som är vanligast som retur. Dessa varor skickas tillbaka till den tillverkande industrin där de returnerade varorna (avfallet) genomgår samma behandling som avfallet som kommer direkt från industrin (mycket används som djurfoder). Till livsmedelsindustrin skickas det ut enkäter (inom Industriavfallsun-dersökningen) och många av dem som har svarat har inkluderat returmängderna i sina svar. SMED föreslår därför (och med stöd i det faktum att avfall som regel ses som uppkommet i den bransch som överlämnar det till avfallssystemet) att detta avfall ska ses som uppkommet i livsmedelsindustrin.Endast en grossist har kunnat leverera data om andra returer. Dessa data ligger till grund för en faktor om 0.0226 * 10-6 ton returer per kr i omsättning. Vilket för Sverige totalt skulle ge en mängd på 4106 ton returer för 2006.Den faktor som räknats fram har tagits från säker källa, men kan eventuellt ifråga-sättas kvalitetsmässigt med tanke på att den baseras på svar från endast en av de fem stora grossisterna.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Förslag på metodik för förbättrade matavfallsdata från tjänstesektorn och hushåll
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avsnittet om matavfall innefattar fyra olika matavfallsalstrare:HandelnRestaurangerStorkökHushållI rapporten föreslås ny eller förbättrad metodik att genomföras inom produktions-projektet enligt följande:HANDELFör handeln hoppas vi att projektet finansierat av Nordiska Ministerrådet kommer att ta fram tillräckligt bra data för att det ska vara möjligt att ta fram förbättrade avfallsfaktorer för uppkommet matavfall.RESTAURANGERSMED gör bedömningen att kommuner med viktbaserad avfallstaxa och separat hämtning av matavfall är en möjlig väg att få fram uppgifter som kan ligga till grund för nya faktorer vad gäller uppkomna mängder matavfall. I rapporten tas uppgifter från några kommuner fram – för att göra underlaget tillräckligt behöver kontakt tas med ytterligare några kommuner. Avfallsfaktorer kan då skapas basera-de på avfall/ anställd för olika typer av restauranger. För att få en uppdelning på olika typer av matavfall föreslås ett antal restauranger att kontaktas och tillfrågas om fördelningen.STORKÖKÄven för storkök ses kommuner som en lämplig datakälla. Också här behöver kon-takt tas med fler kommuner för att få tillräckligt underlag för en framtagning av avfallsfaktor, Det bästa är troligen att göra en faktor totalt per portion, d.v.s. mäng-den matavfall per serverad portion. I vissa fall kommer data per portion från ett kök där man både har tillagning och servering och i andra fall kommer data per portion från två olika datakällor, en mängd från produktionsköket per portion och en mängd från det kök där maten serveras. Eftersom mängderna varierar mycket är det viktigt att göra ett relativt stort urval för att få bra data och att man om möjligt försöker få fram data över hur många elever som är knutna till olika typer av kök.I dagsläget bedömer vi att detta är en rimlig väg att ta fram uppgifter om matav-fallsmängder från storkök. Faktorn kan sedan baseras på antal serverade portioner.Däremot kan det bli mycket svårt att få data över total mängd från andra typer av storkök i till exempel vård och äldreomsorgen. Här är svårigheten att hitta något att använda som uppräknings tal, till exempel serverade portioner. SMED föreslår att man inom kommande produktionsprojekt ser över möjligheten till att hitta uppgif-6ter som skulle kunna användas som uppräkningsfaktor och om man hittar det an-vända samma faktor som för skolkök.Framtagandet av avfallsfaktorer för restauranger och storkök förutsätter att kom-munerna är villiga att lämna ifrån sig dessa uppgifter. De kommuner som vi varit i kontakt med under projektet har varit tillmötesgående.Det är också viktigt att försöka göra ett strategiskt urval av storkök, restauranger och butiker om man ska räkna upp data till nationell nivå. Man behöver försöka göra ett urval på basis av statistiska metoder för att få ett bra resultat och för att kunna bedöma osäkerheter.Det kan också vara av intresse att genomföra plockanalyser på restauranger och storkök – både på restavfallet för att se vad som inte sorteras ut och på det utsorte-rade avfallet för att se vad det är för matavfall som slängs.HUSHÅLLSMED rekommenderar att man för data avseende 2010 försöker medverka vid några kommuners plockanalyser för att på så sätt få bra uppgifter om mängder matavfall samt även uppdelat på svinn/ oundvikligt (vilket är intressant ur sam-hällssynpunkt och en viktig fråga). Man måste då ta hänsyn till den övriga insam-lingen i kommunen (om de har separat hämtning av matavfall behöver detta läggas till på mängderna) etc.Det är också viktigt att man försöker göra ett strategiskt urval av hushåll där man genomför plockanalyser om man ska räkna upp data till nationell nivå. Man behö-ver försöka göra ett urval på basis av statistiska metoder för att få ett bra resultat och för att kunna bedöma osäkerheter.När man har kontakt med kommunerna kan man också utreda möjligheterna att genomföra plockanalyser på restauranger och storkök.
|
|
| 48. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Hazardous substances in plastics – ways to increase recycling
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This project is a part of the Nordic Council of Ministers’ initiative “Green growth” and a continuation of the previous three projects on plastics recycling (“Future solutions for Nordic plastic recycling”, “Plastic sorting at recycling centres” and “Nordic plastic value chains – case WEEE”). In all these reports the content of hazardous substances was mentioned as an obstacle for increased plastics recycling. The project is also in line with EU’s aim for increased plastics recycling and the package on circular economy. In modern society we use plastic polymers in many different applications. To make the polymers fit our needs, we give them desirable properties by the use of added substances. Therefore, plastic products, like all other products and materials, contain a broad range of substances. The substances, or additives, can for example be flame retardants, pigments, fillers, UV-chemicals, plasticizers and stabilisers that are used to improve the properties of the plastics and reduce costs. The global production of additives is around 13 million tonnes, and the demand is forecasted to increase in the years to come. The global consumption.
|
|
| 49. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Initiatives on prevention of food waste in the retail and wholesale trades
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This project was initiated by the Nordic Council of Ministers and its waste prevention group. The project has been focusing on the following issues:*Amounts of food waste from the retail and wholesale sector*Causes for food waste generation*Initiatives to reduce the amounts of food waste*Recommendations for measures that could be taken to change the present situationThe results are based on a literature review and interviews with representatives from the retail and wholesale sector in the Nordic countries.AmountsIn all countries there exists detailed information from retail and wholesale chains but from Denmark and Sweden these data have not been made available for the project as they are not public. In Norway detailed data have been made available through the ForMat project. In Finland some chains have provided data within the project and an estimation of the total value has been made. The data from Norway is considered representative of the composition of food waste and used as to estimate the composition in the other Nordic countries. The most common product groups present in the waste flows are; fresh fruits, vegetables, and fresh bakery products. At the bottom of the list there is canned, dried and frozen food, all with very long shelf lives.Causes for food waste generationThe main reason observed in the interviews is that the food becomes “un-saleable". All known causes for this are more or less linked to customers? behaviour or to the shop-owners top priority goal to sell (which means to provide full shelves and a broad variety of products). Other reasons are related to how the shops are operated or how the food is handled in the shops.Initiatives to reduce food wasteA number of initiatives have already been taken within the sector, for example optimisation of the selling of products, better management of orders, better handling of food and increased education of personnel. The interviews showed that one of the important obstacles in reducing food losses is the notion that customers expect full shelves with a great variety of “fresh" food. No one in the sector would introduce measures which might decrease the sales. Much would be won if the behaviour and desires of the customers could be changed.Suggestions for actionsIt is not efficient for authorities to develop regulations that directly interfere with the work being done in companies to limit food waste, but three types of actions should be given priority: *Actions to be taken with the customer in mind. These actions should aim at changing the behaviour and the demands of the customers.*Actions to prevent regulations and policies that might increase the amount of food waste in the retail sector.*Actions that lead to the best treatment of food waste and facilitates donating of food etc.
|
|
| 50. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med projektet har varit att diskutera genomförbarheten i Sverige av insamling av förpackningar och tidningar i blandad fraktion med central eftersortering. Detta har belysts genom studiebesök på en anläggning i Storbritannien (Greenwich) och en anläggning i Norge. Kunskap har också samlats in genom litteratursökning, sökning på Internet och rundringning till avfallsföretag och organisationer samt forskare och konsulter i branschen både internationellt och nationellt. Resultaten kan sammanfattas i: ' Genomförbarhet - vad det gäller de tekniska aspekterna (insamling och sortering) ser vi inga hinder till att det skulle vara genomförbart i Sverige utan det är investeringsviljan hos svenska aktörer sp, är det stora hindret för ett införande. Detta har sitt ursprung i Producentansvarsförordningen (2006:1273) vilken innebär att producenten ensam tar ansvar för det genererade förpackningsavfallet och därmed blir materialägare på den totala marknaden. Vid ett införande skulle naturligtvis information till hushållen vara av största vikt. Det är omöjligt att förutspå en reaktion och flera tänkbara scenarier finns. ' Kvalitet - Tillräckliga uppgifter om kvaliteten på det utsorterade materialet har inte gått att få fram från någon ägare till en MRF (material recycling facility). De källor vi har frågat hävdar att materialet är 'säljbart'. ' Marknad - Vad gäller marknaden är våra källor eniga i det faktum att Kina sedan länge köpt upp det mesta på marknaden, framförallt plast och papper. Nu börjar dock Kina ställa högre krav på det material man köper och godtar inte material av alltför låg kvalitet. Eftersom det är en marknadsdriven export menar analytiker att den troligen inte skulle ske om det inte fanns behov av att återvinna material, d.v.s. en marknad för det återvunna materialet.
|
|
