| 1. |
- Axell, Cecilia, 1965-, et al.
(författare)
-
Programming as a New Content in Swedish Preschool : What Is It and How Is It Done?
- 2019
-
Ingår i: PATT 37 Developing a knowledge economy through technology and engineering education Msida, Malta, June 2019. - : Department of Technology and Entrepreneurship Education, University of Malta. - 9789995714796 ; , s. 39-47
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In 2017, the Swedish government decided on a new national strategy for digitalisation of the school system. The strategy resulted in a revision of the curricula for Swedish preschool in order to strengthen digitalisation. Although programming is not explicitly mentioned in the curriculum, programming and robots have become a more common feature of preschool teaching. There are intervention studies showing that children can develop programming skills and conceptions. However, studies of programming from a technology education perspective are rare, and there is a need for further research. This study aims to investigate how programming in a preschool context and what the teachers and children do. This study focuses on the interaction between children, teachers and technology. The programming activities in preschool are not a separate activity, but part of a wider context, hence we adapt a sociocultural perspective. The empirical data consist of two group interviews with preschool teachers and one video-recorded programming activity with children aged 4-5 years and their teachers. The data material was analysed using a thematic content analysis to inductively search for patterns in the actions and methods used by teachers and children. This study shows that four aspects of programming were communicated: instructions, sequences, bugs, and language. Moreover, the relationship between humans and the technological artefacts was characterized in three different ways: technology as I) anthropomorphic, II) gender coded, and III) autonomous or non-autonomous. Thus, the programming activities and robot were incorporated in a wider context. Technology (the robot) became a tool to achieve several learning objectives. The technology was not the main focus; the overall message constructed in this teaching setting is that the human controls and uses the technology to achieve specific purposes.
|
|
| 2. |
-
Forum för forskningsbaserad NT-undervisning : Bidrag från konferensen FobasNT18 13 – 14 mars 2018 i Norrköping
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forum för forskningsbaserad NT-undervisning (FobasNT) är en konferens som arrangeras av Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID). Konferensen vänder sig till lärare och forskare inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik, med syftet att skapa dialog och erfarenhetsutbyte om hur undervisning kan utvecklas genom att basera den på forskning och beprövad erfarenhet.FobasNT18 gick av stapeln den 13-14 mars 2018 och samlade cirka hundra deltagare från hela Sverige i Norrköping. Ungefär hälften av deltagarna var forskare och/eller lärarutbildare medan den andra hälften var lärare, pedagoger på muséer och Science centers eller myndighetspersoner från bland annat Skolverket och Skolinspektionen. Blandningen av olika professioner möjliggjorde spännande möten och samtal där undervisning om naturvetenskap och teknik var det gemensamma intresset.Konferensens större teman kretsade kring hållbar utveckling och digitala verktyg i undervisningen. Detta avspeglas i de bidrag som finns representerade i den här boken, men också i de båda huvudtalarna: Helge Gresch, professor från universitetet i Münster, Tyskland som bjöd på en föreläsning med titeln Dealing with student conceptions in science classrooms: Results of a video-study on teleological explanations in the context of evolution och Ulrika Ryan, universitetsadjunkt och doktorand vid Malmö universitet som pratade om Att undervisa med digitala verktyg. Ulrika Ryans föreläsning videofilmades och finns att se via NATDID:s hemsida.Konferensen Forum för forskningsbaserad NT-undervisning är ett forum där deltagarna aktivt får delta i samtal kring forskning i relation till undervisningspraktik. För att uppmuntra detta samlades deltagarna i mindre grupper efter huvudtalarnas föreläsningar, för att utifrån sina egna erfarenheter diskutera vad de ville veta mer om. Varje grupp hade en samtalsledare som efter diskussionerna samlade ihop frågor, vilka sedan fördes vidare till en moderator. Därefter fick huvudtalaren med hjälp av moderatorn kommentera, fördjupa och besvara deltagarnas frågor och diskussionspunkter.
|
|
| 3. |
- Frejd, Johanna, 1986-
(författare)
-
Encountering Evolution : Children's Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores preschool class children’s meaning making processes when they encounter evolution. By adopting social semiotic and sociocultural perspectives on meaning making, three group-based tasks were designed. Video data from the activities were analysed using a multimodal approach. The analysis focuses on how the communicated science content affects the science focus of the tasks, how different materials function as semiotic resources and influence meaning making, and interactive aspects of doing science in the meaning-making processes.The findings reveal that, by using the provided materials and their previous experiences, the children argue for different reasons for animal diversity and evolution. Throughout the tasks, a child-centric view of life emerged in a salient manner. This means that, apart from the science focus, the children also emphasise other aspects that they find important. The child-centric perspective is suggested to be a strength that enables children to engage in science activities.The results show that the provided materials had three functions. Children use materials as resources providing meaning. This means that the children draw on the meaning potential of the materials, a process that is influenced by their previous experiences. Moreover, in interaction with peers, the materials also serve as communicative and argumentative tools. Thus, access to materials influences the children’s meaning making and enables them to discuss evolution and “do science”.The findings also reveal an intimate relationship between task context and interaction. More scripted tasks convey more child–adult interaction (scaffolding) while less scripted tasks, during which children build on previous experiences instead of communicated science content, stimulates child–child interaction (mutual collaboration). In scaffolding interactions, a greater emphasis is placed on the science topic of the task due to guidance from the adult. Consequently, meanings made by children in more scripted tasks are more likely to be “scientifically correct”. However, if the teacher or the adult steps back and allows the children to engage in mutual collaboration, they engage in multiple ways of doing science through evaluating, observing, describing and comparing.Overall, the research reported in this thesis suggests that task contexts and materials have a great impact on children’s meaning making and how science is done.
|
|
| 4. |
-
Från forskning till fysikundervisning : Bidrag från konferensen 10– 11 april 2018 i Lund arrangerad av Nationellt Resurscentrum för Fysik
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konferensen ”Från forskning till fysikundervisning” har som syfte att låta lärare möta forskning som på olika sätt kan påverka undervisningen. Det kan både handla om fysikdidaktisk forskning och exempel på hur aktuell forskning inom fysik kan komma in i undervisningen. Det senare nämns exempelvis i högstadiets kursplan i fysik.”Från forskning till fysikundervisning” är en konferensserie som arrangeras av Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF). NRCF har till uppgift att stödja lärares undervisning i fysik, från förskola till gymnasienivå. Vi strävar efter att överbrygga gapet mellan skolans praktik och forskning och att sprida resultat av forskningsbaserade utvecklingsarbeten. Den andra konferensen i serien ägde rum i Lund den 10-11 april 2018 och samlade 56 lärare och forskare från hela landet. Under konferensen varvades föreläsningar med parallella sessioner där deltagarna presenterade sina bidrag.Hur fysik kan bli ett viktigt verktyg för att rädda liv genom att låta solljus desinficera vatten1 var temat för det första inbjudna föredraget som gavs av Pilar Fernandez-Ibáñez från Ulster University i NordirlandKonrad Schönborn från Linköpings universitet visade under den andra föreläsningen exempel på hur interaktiva visualiseringar kan göra det osynliga synligt, både inom fysik och andra delar av naturvetenskapen. Deltagarna fick sedan möjlighet att under en workshop själva prova hur en värmekamera kan användas i klassrummet.Claudia Haagen-Schützenhöfer från University of Graz i Österrike berättade under det tredje föredraget om designbaserad forskning som syftade till att elever ska uppnå bättre förståelse av begreppet ljus (Haagen-Schützenhöfer, 2017).Den avslutande föreläsningen gavs av Stan Micklavzina från University of Oregon, USA. Han har utvecklat ett mycket stort antal demonstrationsexperiment för att illustrera olika fysikaliska fenomen. Han har även samarbetat med bland annat skådespelare och cirkusartister. Föreläsningen innehöll experiment som varit en del av en teaterföreställning om Nicola Tesla.Även några av deltagarnas bidrag presenterades under plenarsessionerna. Linda Gunnarsson, Fredrik Nordling och Fredrik Olofsson från Hulebäcksgymnasiet demonstrerade ett lektionsupplägg för aktivt lärande. I ett sådant upplägg flyttas fokus i planeringen från frågan ”Vad ska läraren göra?” till ”Vad ska eleverna göra?” De använde undervisningsmetoden 5E: Engage, Explore, Explain, Elaborate, Evaluate. Som ett exempel på metoden fick deltagarna på konferensen se ett klipp från filmen Kill Bill. Därefter fick deltagarna, i smågrupper, med hjälp av en liten skrivtavla, analysera om det som visades i filmen kunde vara rimligt ur fysikalisk synvinkel.Jakob Lavröd berättade om tävlingen International Young Physicists’ Tournament (IYPT)2 och hur denna tävling kan knytas till gymnasiearbetet. Under den följande pausen fick deltagarna möjlighet att träffa gymnasister som deltagit i tävlingen. De presenterade också några av sina experiment.I den här konferensboken presenterar vi några av de bidrag som presenterades under konferensen – med fysiken i centrum.
|
|
| 5. |
- Lundström, Mats, et al.
(författare)
-
Konsumtionsuppsatser som ny bedömningspraktik för lärarutbildare [Systematic reviews as new assessment practice for teacher educators]
- 2019
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 24:1, s. 25-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vid den senaste lärarutbildningsreformen beslutades att på de flesta lärarutbildningsprogrammen ska lärarstudenter skriva självständiga arbeten omfattande totalt 30 högskolepoäng. Vid många lärosäten har detta lett till en uppdelning i två olika självständiga arbeten: en konsumtions- och en produktionsuppsats. Denna studie undersöker om konsumtionsuppsatser – en typ av kunskapsöversikter – innebär en ny bedömningspraktik för lärarutbildare som examinatorer. Examinatorer vid lärosäten med lärarutbildning har blivit intervjuade och fått besvara en enkät rörande dessa bedömningskriterier. Resultaten indikerar att en majoritet av examinatorerna inte ser stora skillnader mellan att bedöma en konsumtionsuppsats och en mer traditionell produktionsuppsats där egen empiri i form av till exempel intervjuer samlas in och analyseras. Vid intervjuerna framkom dock några skillnader mellan de två uppsatstyperna. Dessa hänger huvudsakligen ihop med antingen hur strukturen byggs upp, vad som är metod eller hur forskningsförankringen är framskriven. Slutsatsen blir att den nya form av uppsatser som konsumtionsuppsatser innebär inte tycks ha renderat i någon stor förändring av bedömningspraktiken hos examinatorerna.
|
|
| 6. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
Kemi för alla - Bidrag från konferensen i Stockholm 1-2 oktober 2018, arrangerad av KRC
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2010 anger skollagen att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att detta ska ske behöver forskare och verksamma lärare kommunicera på flera olika sätt. Konferensen ”Kemi för alla” och denna skrift är ett bidrag till denna kommunikation.Under år 2017 kontaktade NATDID Kemilärarnas resurscentrum (KRC) och undrade om det fanns intresse för att tillsammans producera en skrift med fokus på kemididaktik. Tidigare hade ett samarbete mellan NATDID och Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF) lett fram till en skriftsamling.Idén om att göra något liknande, men med fokus på kemi, ledde fram till att konferensen ”Kemi för alla” arrangerades 1–2 oktober 2018 av KRC och NATDID i samverkan med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) vid Stockholms universitet. Målet med konferensen var att skapa en mötesplats kring kemiundervisning mellan verksamma lärare och forskare i kemi-/NV-didaktik, samt att producera en skrift som kan ge stöd till lärare som vill forskningsbasera sin undervisning i kemi.Under konferensen hölls åtta föreläsningar med olika kemididaktiska infallsvinklar. Den här skriften innehåller artiklar som utgår från sex av föreläsningarna. Dessa handlar om alltifrån kemisk bindning, språkutvecklande kemiundervisning, vardagsanknuten och relevant kemiundervisning till mer abstrakta begrepp som kemins karaktär och didaktisk modellering av kemi. Dessutom hölls två föredrag om animeringar respektive virtual reality i kemiundervisningen.I anslutning till varje föreläsning genomfördes workshops med ambitionen att ta tillvara konferensdeltagarnas undervisningsidéer. Resultaten skrevs ned av i förväg utsedda ”sekreterare” och delar av dessa anteckningar har författarna till denna skrift använt i sina artiklar.De möten och samtal mellan forskning och skolans praktik som sker bland annat på konferenser som ”Kemi för alla” är viktiga för skolans utveckling på vetenskaplig grund. Vi tror på vikten av att långsiktigt bygga relationer mellan skolan och forskningen och hoppas kunna genomföra ytterligare en ”Kemi för alla” hösten 2020. Denna konferensbok syftar till att sprida de erfarenheter som presenterades vid konferensen i Stockholm till fler än de som var närvarande.
|
|
