| 1. |
- Citrohn, Björn, et al.
(författare)
-
Affordances of models and modelling: a study of four technology design projects in the Swedish secondary school
- 2022
-
Ingår i: Design and Technology Education: An International Journal. - 1360-1431 .- 2040-8633. ; 27:3, s. 58-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aims to investigate affordances of models and modelling in design projects in technology education. To learn more about affordances when working with models and modelling, four Swedish technology teachers were interviewed using a narrative approach. Despite a small number of informants data were rich, containing detailed descriptions of sequences where students used models and modelling in ways not planned by the teachers. By using a qualitative, generic inductive approach, the narrative interviews revealed seven different affordances of models and modelling in the projects: "Seeing different solutions;" "Finding possibilities and limitations in solutions;" "Representing an idea, structure or function;" "Communicating solutions with drawings;" "Making problems and solutions visible;" "Trial and error and learning from mistakes" and finally "Taking inspirations from each other's solutions." Some conclusions and implications of the study are that when the students can see and use a wide variety of materials when modelling, they are more creative in finding solutions to design problems. The use of conceptual design in schools, leading to students performing trial and error using models to solve problems, might also be connected to the importance of a variety of materials. In the study, teachers describe how their students used models, trying different solutions, representing ideas, and trying, failing and trying again. All these modelling activities are important parts of a design process and might prove that the doing itself is a process of reflection.
|
|
| 2. |
- Fredriksson, Karolina, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av att använda forskning för undervisning : tillvägagångssätt, möjligheter och utmaningar
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsresultat ska vara en del av förskolans och skolans praktik. Det framgår av skollagen (2010:800) som anger att utbildningen för barn och elever ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad innebär det och hur gör man? Erfarenheter från utvärdering och forskning visar att svaren på dessa frågor inte är enkla (Skolinspektionen, 2019; Bergmark & Hansson, 2021).Den här rapporten beskriver verksammas erfarenheter av att använda forskning i relation till undervisningen i förskola och skola. Det handlar alltså om verksammas erfarenheter av att använda forskning vid planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Rapporten bygger på en enkät- och intervjuundersökning i vilken vi får ta del av verksammas berättelser i det avseendet.Rapporten riktar sig främst till förskollärare, lärare och skolledare, men även till andra verksamma inom skolväsendet som på olika sätt kan främja goda förutsätt ningar för en undervisning på vetenskaplig grund. Rapporten kan också vara av värde i utbildningen av förskollärare och lärare.Syftet är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen. För skolledare och huvudmän kan rapporten fungera som underlag för att planera hur verksamheten kan organiseras för att främja användning av forskning. Rapporten avser att besvara följande frågeställningar: 1) Hur använder de verksamma forskning för planering, genomförande och utvärdering av undervisning? 2) Vilka möjligheter och hinder ser de verksamma för att använda forskning för undervisning?
|
|
| 3. |
- Frejd, Johanna, 1986-, et al.
(författare)
-
Making a fictitious animal : 6-7 year-old Swedishchildren’s meaning making about evolution duringa modelling task
- 2022
-
Ingår i: Journal of Biological Education. - : Taylor & Francis Group. - 0021-9266 .- 2157-6009. ; 56:3, s. 323-339
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Whereas previous studies show that children are able to make meaningabout evolutionary concepts within read-aloud contexts, little is knownabout how semiotic resources and interaction influence children’s meaningmaking about evolution. This study investigates children’s meaning makingabout evolutionary concepts during a modelling activity conducted after aninteractive storybook read-aloud describing the evolution of a foraging traitof a fictitious mammal (the pilose). Forty children (13 groups) were videotapedas they produced a clay pilose model, while explaining how theythought their pilose would appear after inhabiting a ‘future’ environment(mountainous, snowy or forest). A multimodal analysis focused on howchildren demonstrated their meanings of seven evolutionary conceptsdescribed in the book. An eighth concept, ‘adaptation to environment’,was also often discussed. While all eight concepts emerged, the mostfrequent concerned survival and adaptation. The eighth concept appearedto serve as a synthesis of children’s interpretation of the storybook thathighlighted the visible consequences of evolution. The children engagedfive interactional resources, dominated by the interactional resource ofcommunicating the concepts in direct relation to their produced pilosemodels. The findings shed light on how children’s representational andrelational practices impact making meaning about evolution.
|
|
| 4. |
- Larsson, Andreas, Ph.D, 1977-, et al.
(författare)
-
Analysing the elements of a scene : An integrative approach to metaphor identification in a naturalistic setting
- 2022
-
Ingår i: Cognitive Semiotics. - Berlin/Boston : Mouton de Gruyter. - 1662-1425 .- 2235-2066. ; 15:2, s. 223-248
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper addresses the challenges of exploring metaphor use in a naturalistic environment. We employed an integrative approach to the analysis of metaphor in video-recorded classroom observations of a teacher lecturing on computer programming. The approach involved applying the Procedure for Identifying Metaphorical Scenes (PIMS) and the Metaphor Identification Guidelines for Gesture (MIG-G) both individually and jointly. Our analysis of the data shows that the teacher primarily uses metaphors that evoke experiences of manipulating physical objects while using his hands to add spatiality to these ‘objects’. Furthermore, it indicates that specific gestures may serve as ’anchoring-points’ for larger scenes, enabling the speaker to form a scene in which to place smaller concepts. Throughout the analysis, our integrative approach to metaphor analysis provided opportunities to both support and refute results from each of the procedures employed. Moreover, the PIMS procedure has both served as an efficient tool for identifying central concepts of a scene and a way to validate the results of the gesture analysis. We suggest that this integrative approach to metaphor may be used to provide clues about the embodied motivation of a metaphor at an individual level.
|
|
| 5. |
- Larsson, Andreas, et al.
(författare)
-
Vart tar tekniken vägen när svenska lärare arbetar med SNI?
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I drygt tjugo år har forskning med fokus på Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) haft en naturlig plats i didaktikens korridorer. SNI tar sin utgångspunkt i kontroversiella samhällsproblem som kan ha flera olika lösningar. Inte sällan kräver sådana problem också att eleverna gör etiska ställningstagande och tar hänsyn till frågor som rör ekonomi och hållbar utveckling. Trots detta blir dock SNI-frågor något som hamnar på NO-lärarens bord. I en internationell kontext, där dimensioner av teknik och/eller ingenjörsvetenskap inkluderas i naturvetenskapen, ser detta dock annorlunda ut. Därför ställer vi oss nu frågan: Vart tar tekniken vägen när svenska forskare skriver om SNI? Studien baseras på svensk didaktisk forskning, publicerad i internationella tidskrifter. Studiernas empiriska innehåll (exempelvis utdrag ur dialoger eller intervjuer) har analyserats med avseende på ämnesinnehåll för att skapa en bild av hur svensk SNI-undervisning formeras i praktiken. Tidiga resultat visar att: (1) SNI ofta utgår från tekniska problemformuleringar eller effekterna av teknikanvändning, (2) i de fall eleverna diskuterar fritt relaterar de till egna erfarenheter av att använda teknik och (3) att eleverna sällan diskuterar naturvetenskaplig kunskap utan att denna ”serveras” av läraren. Utifrån detta drar vi slutsatsen att teknikämnet utgör en stor del i dagens SNI-undervisning. Resultaten visar även att undervisning utifrån samhällsfrågor har större potential att utveckla elevers generella tekniska kompetens än de naturvetenskapliga kunskaper som akronymen antyder. Utifrån detta argumenterar vi att den svenska synen på SNI bör förändras så att den bättre överensstämmer med skolans praktik.
|
|
| 6. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
Lärares erfarenheter av att använda forskning för undervisning
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien är att undersöka lärares och förskolläraresbeskrivningar av hur de använder sig av forskning i sin dagligaverksamhet. Med tanke på att skolan ska bygga på vetenskaplig grundbehövs kunskap om hur lärare kan operationalisera detta i sin profession.Som utgångspunkt för studien används begreppet forskningslitteracitet,alltså lärares förmåga att förstå, använda och värdera vetenskapligkunskap för undervisning. Data utgörs av 13 intervjuer och 62 enkäter medlärare, förskollärare och rektorer. Materialet har analyserats ochtematiserats i fyra olika teman: lärares syn på vad forskning är, lärareserfarenheter av att använda forskning, kollegiala perspektiv påforskningsanvändning samt skolledningens roll för läraresforskningsanvändning. Studien visar att även om lärare till viss del harkunskap om forskning, uttrycker de en osäkerhet kring vad som faktiskt ärforskning och hur den ska användas i och för undervisningen. Det är ocksåsvårt för lärarna att sätta ord på vad de faktiskt gör när de använder sig avforskning. Samtidigt visar studien att Skolverkets moduler blir ett sätt förlärare att konkret arbeta med att systematiskt utveckla sin undervisningutifrån forskningsbaserad kunskap
|
|
