| 1. |
|
|
| 2. |
- Dahlgren, Lars-Ove, 1946-, et al.
(författare)
-
Õuesõppe pedagoogika : Raamatuharidus ja meeleline kogemus : Katse määratleda õuesõpet
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Autorid teevad selles raamatukeses katse määratleda õuesõppe mõistet ning soovivad väljaandega ärgitada selle üle arutlema. Antakse ülevaade õuesõppe haridusloolistest ja õpetuslikest tagamaadest, sellega haakuvast pragmaatilisest traditsioonist ning esitatakse rida võimalusi, kuidas kasutada õuesõpet haridusasutustes. Eriti on rõhutatud õuesõppe olulisust elukestva õppe motivaatorina. Õuesõppe meetodid põhinevad vahetutel vaatlustel õueklassis. Autorid püüavad näidata õueklassi erilist olemust ning unustatud võimalusi, et uuesti ellu äratada sellised arusaamad nagu tegevuslik tarkus, õppimine tegemise kaudu ning oskamine tegemises.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Szczepanski, Anders, 1954-
(författare)
-
Handlingsburen kunskap : Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö
- 2009
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a licentiate dissertation consisting of a summarizing section and two free-standing but coherent articles, one of which has previously been published in ascientific journal while the other is accepted for publication. The unifying link is the theme of attempting to establish the kernel of outdoor education, as it isunderstood by teachers active in the field. The study depicts with the help of semi-structured interviews the respondents’ conceptions of teaching and outdooreducation. The first article is a survey (accomplished in A - School and B - School) of teachers’ perceptions of learning and teaching outdoors in preschool – (to) thefirst year of the compulsory school. The second article is a study of teachers’ perceptions of the possible special nature of outdoor education after having experiencedan educational intervention in the subject (preschool to first year). Both articles treat the special nature of outdoor education coupled with learning and outdoorteaching in light of the overall research question, what perceptions do teachers have of learning and teaching outdoors? The summarizing section which discusses thetwo articles is divided into five different parts.Chapter I comprises a social and environmental analysis and indicates the need for research in the field of outdoor education. Chapter II deals with the aim, issuesand theoretical perspectives of learning which are tied to knowledge through action, ecological readability and bodily learning. A number of restricted examples areselected among theoreticians and representatives of these three perspectives within the reform pedagogy movement, American pragmatism, the environmental studymovement and theories of the phenomenology of the body, the learning body in movement.The methodological basis for the analysis of the two articles is phenomenographic and is described in Chapter III. In Chapter IV the possible special nature ofoutdoor education is analysed, noting what stands out as especially prominent in the respondents’ answers and in what way, proceeding from questions such as what isoutdoor education for you, what is the difference between learning outdoors and indoors, and why teach outdoors? Four categories of response can be distinguished: aplace for learning, a way of learning, an object of learning and bodily learning. At the end of Chapter IV the results of both articles are summarised. Finally, Chapter Vcomprises a discussion proceeding from a metacategorisation of all descriptive categories from both articles. The discussion has led to the identification of threethematised perspectives, namely the place perspective, the environment perspective and the body perspective. These perspectives, place, environment and body, arelinked back to the technical frame of reference in Chapter II.The result of the two part studies, the survey study in article 1 and the educational intervention in article 2, indicates a multiplicity of varied perceptions of thespecial nature of outdoor education and can thus be said to characterise this as richly diversified. As regards teachers’ notions of the principal reasons for learning andteaching outdoors, the following four aspects are foregrounded:the place for learningthe object of learningthe way of learningbodily learningTwo main categories were identified in article 2 which are treated in education in the subject after a five-day course (10 half study days), teachers who perceive aspecial nature in outdoor education and teachers who do not. Both main categories crystallised out after the educational intervention was implemented in Byskolan andStadsskolan (the Village School and the Town School), the latter being the reference school. One year after the completion of the educational intervention mostteachers in the Village School associated the special nature of outdoor education with a more authentic, body and sensory experience related, movement intensive and health promoting learning than traditional learning in the classroom.Proceeding from a metacategorisation the three above-mentioned thematised perspectives are described in Chapter V. These reflect the identified responsecategories in articles 1 and 2.The analysis of the empirical material of the investigation reveals that the special nature of outdoor education from the respondents´ perspective is related to place,to the environment and to the body.
|
|
| 5. |
- Szczepanski, Anders, 1954-
(författare)
-
Sundhed og udendorspaedagogik
- 2006. - 1
-
Ingår i: Sundhed, udvikling og laering.. - Vaerlose : Billeso og Baltzer. - 8778421772 - 9788778421777 ; , s. 104-128
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sundheden er til debat. I Danmark og det øvrige Norden forskes der inden for flere felter i at afdække de fysiske og mentale sundheds- og risikofaktorer. Denne nye antologi præsenterer i det lys forskellige professionelle perspektiver på børn og unges sundhed.Med hvad er sundhed i det hele taget? Og hvordan kan sundhed forstås i et nutidigt lys? Fra officiel side fokuseres der meget på det fysiske aktivitetsniveau som det bedste middel til at bevare eller forbedre sundhedstilstanden. Samtidig forskes der også en hel del i bevægelsens betydning for læring, der ellers traditionelt er blevet anset som et kognitivt anliggende i skolernes praksis.Det er redaktørernes håb, at bogen kan inspirere til ændring og udvikling af praksis - bl.a. institutionel praksis, læringspraksis og praksis i fritidssektoren.Bogens forfattere repræsenterer tilsammen forskningsområdet, professionsområderne og praksisfeltet omkring børn og unge.Bidragsyderne er ikke udvalgt ud fra en overordnet fælles teoretisk enighed mellem dem, men ud fra, at de hver især har en specifik faglig forståelse, der er væsentlig for helheden. Potentialet ved de forskellige faglige forståelser er, at de tilsammen udvider grundlaget for helhedsorienterede og koordinerede overvejelser og praksistiltag - på tværs af institutionelle grænser.Forfatterne er Uffe Juul Jensen, Bente Jensen, Bjarne Bruun Jensen, Bente Klarlund Pedersen, Mia Herskind, Anders Szczepanski, Peter Paludan, Lotte Bælum, Niels Sandø, Anne Riis Jensen, Karsten Sørensen, Jørgen Balslev Hansen, Tina Kolding, Grethe Sandholm, Hanne Værum Sørensen, Helle Thorup Schmidt, Mette Toftegaard Rasmussen, Søren Møller og Jan Milandt.Bogen henvender sig til alle med interesse for børn og unges sundhed.
|
|
| 6. |
- Szczepanski, Anders, 1954-
(författare)
-
Uterummet - ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer
- 2008
-
Ingår i: Utomhuspedagogik som kunskapskälla - Närmiljö blir lärmiljö. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144045597 - 914404559X ; , s. -205
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken presenterar och beskriver de rika möjligheter till lärande som finns i den ömsesidiga relationen mellan oss människor och de miljöer och landskap vi lever i. Författarna är samtliga besjälade av tron på att ett rikt och harmoniskt förhållande till landskapet starkt bidrar till vårt fysiska och psykiska välbefinnande. Bokens centrala teman, som bygger på estetik och känsla, är kopplingen mellan bl.a.- rumslig tillhörighet och ekologisk medvetenhet- sinnlig erfarenhet och boklig bildning- barns lekytor och motorisk utveckling- språk och landskap. I boken pläderar författarna för att det finns betydande vinster för lärande, både inom och utanför utbildningssystemet, om barn och unga tillbringar mer tid ute i landskapet. Slutsatsen är att den samhörighet med landskapet som utgör grunden för ett medvetet ekologiskt handlande, skapas genom en djup förtrogenhet med vår omgivning. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare samt andra personer med intresse för natur, ekologi och friluftsverksamhet.
|
|
| 7. |
- Szczepanski, Anders, 1954-, et al.
(författare)
-
Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv : En interventionsstudie bland lärare i grundskolan
- 2006
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - Jönköping : Jönköping University Press. - 1101-7686. ; 16:4, s. 89-106
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln framförs argument för att förlägga en del av skolans undervisningi utomhusmiljö. Elevernas motivation skulle härigenomkunna öka – utomhusmiljön har i tidigare forskning visat sig hapositiva effekter på välbefinnande såväl som hälsa. I en interventionsstudiei grundskolan fick lärare i försöksgruppen pröva utomhuspedagogikunder handledning (10 halvdagar). I intervjuer efterinterventionen visade sig lärarna ha tämligen klara, om än varierandeuppfattningar av utomhuspedagogikens möjliga särart. Vidmätningar av sinnesstämningen hos lärarna i både interventionsgruppenoch jämförelsegruppen, visade sig sinnesstämningen hasjunkit under det år som förflutit mellan mätningarna. Sänkningenvar dock mindre bland lärarna i interventionsgruppen.
|
|
| 8. |
- Szczepanski, Anders, 1954-, et al.
(författare)
-
Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv : En interventionsstudie bland lärare i grundskolan
- 2008
-
Ingår i: Rapport fra konferencen. - Aarhus : VIA University College. ; , s. 27-35
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln framförs argument för att förlägga en större delav skolans undervisning i utomhusmiljö. Elevernas motivation skulle härigenom kunna öka och utomhusmiljön har i tidigare forskning visat sig ha positiva effekter på välbefinnande såväl som hälsa. I en interventionsstudie bland lärare i grundskolan, fick lärarna i försöksgruppen pröva utomhuspedagogik under handledning. I intervjuer efter interventionen visade sig lärarna ha tämligen klara, om än varierande, uppfattningar av utomhuspedagogikens särart. Vid mätningar av sinnesstämningen hos lärarna i interventionsgruppen såväl som i en jämförelsegrupp visade sig sinnesstämningen ha sjunkit under det år som förflutit mellan mätningarna. Sänkningen var dock mindre bland lärarna i interventionsgruppen.
|
|
| 9. |
-
Utomhuspedagogikens kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö.
- 2007. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken presenterar och beskriver de rika möjligheter till lärande som finns i den ömsesidiga relationen mellan oss människor och de miljöer och landskap vi lever i. Författarna är samtliga besjälade av tron på att ett rikt och harmoniskt förhållande till landskapet starkt bidrar till vårt fysiska och psykiska välbefinnande. Bokens centrala teman, som bygger på estetik och känsla, är kopplingen mellan bl.a.- rumslig tillhörighet och ekologisk medvetenhet- sinnlig erfarenhet och boklig bildning- barns lekytor och motorisk utveckling- språk och landskap. I boken pläderar författarna för att det finns betydande vinster för lärande, både inom och utanför utbildningssystemet, om barn och unga tillbringar mer tid ute i landskapet. Slutsatsen är att den samhörighet med landskapet som utgör grunden för ett medvetet ekologiskt handlande, skapas genom en djup förtrogenhet med vår omgivning.
|
|
