| 1. |
- Berglund, Marika, et al.
(författare)
-
Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arsenik (As) är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. I områdenmed sulfidrika bergarter som vissa skiffrar och andra äldre sedimentbergarter kanarsenikhalten i vattnet vara över eller mycket över gränsvärdet för dricksvatten (10 μgAs/l). Dricksvattnet från framför allt bergborrade brunnar kan därför utgöra enbetydande källa till arsenikexponering. Drygt en miljon permanentboende och ungefärlika många fritidsboende har sin dricksvattenförsörjning från egen brunn. Antaletborrade brunnar ökar. Tidigare undersökningar har visat förhöjda till högaarsenikhalter i brunnsvatten, framför allt i bergborrade brunnar, i Skelleftefältet iVästerbotten, i ett stråk mellan Västerås och Enköping och kring Sollefteå. I flera länsaknas i dagsläget helt information om arsenikhalter i grundvatten.Gränsvärdet för arsenik i dricksvatten baseras på livstidsrisken för cancer. Arsenikkan ge tumörer i hud, lunga och urinblåsa, möjligen även i lever och njure. Detidigaste symptomen på kronisk arsenikförgiftning är pigmenteringsförändringar ihuden och förtjockning av hudens hornlager framför allt på handflator och fotsulor.Risken för negativa hälsoeffekter minskar om exponeringen minskar eller upphör. Detär således önskvärt att begränsa intaget av arsenik så långt det är möjligt. Detta gällerspeciellt för barn, eftersom experimentella studier tyder på att foster och små barn kanvara känsligare än vuxna.Inom ramen för den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen analyseradesunder 2004 arsenik i 199 brunnsvattenprover tagna före eventuella filter. I dennarapport redovisas även resultaten från arsenikanalyser utförda vid SGU 2001-2003(totalt 178 brunnsvatten). Sammantaget redovisas arsenikanalyser för 377brunnsvatten från 14 län och 97 kommuner. I några län har endast ett fåtal prov tagits.Syftet med undersökningen var att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt attsätta uppmätta halter i relation till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.Arsenikhalterna var låga i del flesta län. I 4,8% av brunnarna var arsenikhalten högreän 10 μg/l (range 11-297 g/l) och i 1,9% av brunnarna var halten högre än 100 μg/l(range 108-297 g/l). De högsta halterna uppmättes i Västerbotten (297 μg/l),Stockholm (max-halt 231μg/l) och Västmanlands län (25 μg/l). Arsenikhalter straxunder gränsvärdesnivån 10 μg/l uppmättes i Jämtland, Norrbotten ochVästernorrlands län samt på Öland. I övriga län låg alla uppmätta arsenikhalter under10 μg/l.SyfteAtt kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att sätta uppmätta halter i relationtill kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.
|
|
| 2. |
- Ek, Britt-Marie, et al.
(författare)
-
Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturligt radioaktiva ämnen och metaller förekommer i dricksvatten men halterna varierar mycket mellan olika brunnar. De tidsmässiga variationerna är i allmänhet måttliga. Många undersökningar av radonhalter i svenskt dricksvatten har visat att förhöjda halter finns främst i områden med kristallina prekambriska bergarter som t ex vissa graniter och omvandlade vulkaniska och sedimentära bergarter. Förhöjda halter av uran och radium i dricksvatten uppträder ofta inom samma geografiska områden dock inte nödvändigtvis i samma brunnar. Uran finns i dricksvattnet i många delar av Sverige med halter som överstiger myndigheternas rekommendationer. Radium, som är svårlösligt i vatten, är sparsamt förekommande i dricksvatten. En viktig anledning till den genomförda undersökningen är de hälsomässiga problemen med radioaktivitet och metaller i dricksvatten. Socialstyrelsens hälsomässiga riktvärde (otjänligt) för radon är 1000 Bq/l. För uran finns sedan 2003 en med Livsmedelsverket och Socialstyrelsen gemensam rekommendation att uranhalten inte bör överstiga 15 μg/l i dricksvatten p.g.a. dess kemiska toxicitet. Riktvärdet för arsenik sänktes 2003 från det tidigare värdet 50 μg/l till 10 μg/l. För de flesta ämnen i denna undersökning används Socialstyrelsens riktvärden. Där riktvärden saknas används Livsmedelsverkets eller Världshälsoorganisationens (WHOs) gränsvärden eller rekommendationer. För enskild vattenförsörjning används ungefär 270 000 bergborrade brunnar och 180 000 jordbrunnar av permanentboende. Dessutom utnyttjas sammantaget ungefär lika många jord- och bergborrade brunnar av fritidsboende. Projektet har genomförts under perioden 2001 – 2006 i samverkan med Statens strålskyddsinstitut. Finansiering har under 2006 även erhållits av Naturvårdsverket genom medel från den hälsorelaterade miljöövervakningen (NV-avtal nr 215 0610, dnr 721-1594-06Mm ). Tack vare finansieringen från Naturvårdsverket har en rikstäckande undersökning kunnat genomföras med ytterligare provtagning av 324 brunnar. I resultaten redovisas data från hela projektperioden där sammantaget 768 brunnar har ingått.
|
|
| 3. |
- Ek, Britt-Marie, et al.
(författare)
-
Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vatten är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige använder 1,2 miljoner permanentboende människor vatten från egen brunn. Trots detta är inte vattenkvaliteten för enskild dricksvattenförsörjning tillfredsställande kartlagd. Framförallt har kunskapen om naturlig radioaktivitet och metaller i vattnet varit begränsad. Sveriges geologiska undersökning (SGU) initierade år 2001 tillsammans med Statens strålskyddsinstitut (SSI) ett sexårigt samarbete för att kartlägga naturligt förekommande radioaktiva ämnen, metaller och andra ämnen i dricksvatten från enskilda främst bergborrade brunnar. Resultaten av undersökningen ska kunna användas av myndigheter på både riks- och lokalplanet för riskbedömningar och för att utveckla förslag till åtgärder samt som underlag för riktvärden och gränsvärden. Denna rapport fokuserar främst på de naturligt förekommande radioaktiva ämnena samt uran och arsenik. SGU har finansierat sin del av projektet med interna forskningsmedel. Under 2004 och 2006 har finansiering även erhållits av den hälsorelaterade miljöövervakningen vid Naturvårdsverket. SSI har utfört undersökningarna inom det egna miljöövervakningsprogrammet. Provtagningen har, med några undantag, utförts av personal från SGU. Analyser har utförts av AnalyCen, SGU, Sveriges lantbruksuniversitet och SSI. Till samtliga som har medverkat och speciellt till alla vänliga och intresserade brunnsägare som har ställt upp vid provtagningarna riktats här ett mycket varmt tack.
|
|
| 4. |
- Lång, Lars-Ove, et al.
(författare)
-
Utvärdering av data från miljöövervakningen av grundvatten i Västra Götalands län
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Västra Götalands län har övervakning av grundvattnets kemiska sammansättning aktivt bedrivits sedan början av 1990-talet. I och med bildningen av V Götalands län 1998 sammanfördes olika länsprogram och komplettering skedde med lokaler inom f.d. Skaraborgs län. I övervakningen ingår både intensiv och extensiv övervakning. Den intensiva övervakningen innebär provtagning två gånger varje år, medan extensiv övervakning baseras på provtagning två gånger vart femte år. Provtagningen utförs på våren samt tidigt på hösten. Programmen är speciellt inriktat på försurningskänsligt grundvatten. SGU har fått i uppdrag att göra en utvärdering av övervakningen och denna rapportering avser läget sommaren 2005.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
