| 1. |
- Frejd, Johanna, 1986-, et al.
(författare)
-
Evolution i serieformat
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sedan 2022 ingår evolutionsundervisning och undervisning om biologisk mångfald i naturvetenskapsundervisningen för åk 4–6 (LGR22). Eftersom det är ett nytt innehåll för många lärare finns ett behov av nya undervisningsverktyg. Vi har, tillsammans med en professionell illustratör, tagit fram en serietidning som illustrerar evolutionära mönster och tre nyckelkomponenter för evolutionära processer: variation, ärftlighet och naturligt urval. Tidningen bygger på naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning (Frejd, 2019), forskning om serier i undervisning (Wallner, 2017) och ämnesforskning om evolution (t.ex. Werdelin et al., 2010). Evolution är ett resultat av enkla men samtidigt komplexa processer som är svåra att förstå för både elever (Legare et al., 2013), universitetsstudenter (se, t.ex., Fiedler et al., 2017; Meir et al., 2007) och vuxna (se, t.ex. Spiegel et al., 2006). Samtidigt visar flera studier (t.ex. Emmons et. al, 2017; Frejd et. al, 2020; Jégou et al., 2022) att det finns goda förutsättningar för att barn ska förstå grunder i evolutionära processer om de får möta ämnet i ålderanpassade aktiviteter. Något som visat sig viktigt är att barn i undervisning får tillgång till material, som till exempel bilder, som de kan använda som multimodala resurser i meningsskapandet och i samtal med varandra och med lärare (Frejd, 2018; 2019; se också Jégou et al., 2022). Serier är ett multimodalt medium som kombinerar flera uttrycksformer (t.ex. text och bild. se, t.ex., Magnusson, 2005; Strömberg, 2003). Forskningsprojektets syfte är att undersöka elevers och lärares interaktion med seriematerialet, vilka evolutionära processer som kommer till uttryck och vilka aspekter av innehållet i serien som verkar främja meningsskapande om evolution, samt lärares och elevers upplevelser av att använda seriematerialet. Vid konferensen kommer vi att presentera forskningsprojektet och preliminära resultat från en innehållsanalys (David & Sutton, 2016) av ca 150 mellanstadieelevers skriftliga beskrivningar av sina upplevelser av att arbeta med materialet, materialet samlas in under vt2023.ReferenserDavid, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur.Emmons, N., Lees, K., & Kelemen, D. (2017). Young children’s near and far transfer of the basic theory of natural selection: An analogical storybook intervention. Journal of Research in Science Teaching, 55(3), 321–347. http://doi.org/10.1002/tea.21421Fiedler, D., Tröbst, S., & Harms, U. (2017). University students’ conceptual knowledge of randomness and probability in the contexts of evolution and mathematics. CBE—Life Sciences Education, 16(2), 16- 38. https://doi.org/10.1187/cbe.16-07-0230Frejd, J. (2018). “If It Lived Here, It Would Die.” Children’s Use of Materials as Semiotic Resources in Group Discussions About Evolution. Journal of research in childhood education, 32(3), 251-267. https://doi.org/10.1080/02568543.2018.1465497Frejd, J. (2019). Encountering evolution: Children's meaning-making processes in collaborative interactions [doktorsavhandling]. Linköping University Electronic Press.Frejd, J., Stolpe, K., Hultén, M., & Schönborn, K. J. (2022). Making a fictitious animal: 6-7 year-old Swedish children’s meaning making about evolution during a modelling task. Journal of Biological Education, 56(3), 323-339. https://doi.org/10.1080/00219266.2020.1799843Jégou, C., Gobert, J., Delserieys, A., & Ergazaki, M. (2022). A system to identify young children’s reasoning about variations within populations. In J.-M. Boilevin, A. Delserieys & K. Ravanis (eds.). Precursor models for teaching and learning science during early childhood (pp. 193-217). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-031-08158-3_11Legare, C. H., Lane, J. D., & Evans, E. M. (2013). Anthropomorphizing science: How does it affect the development of evolutionary concepts?. Merrill-Palmer Quarterly, 59(2), 168-197. https://doi.org/10.13110/merrpalmquar1982.59.2.0168Magnusson, H. (2005). Berättande bilder: Svenska tecknade serier för barn. Makadam förlag.Meir, E., Perry, J., Herron, J. C., & Kingsolver, J. (2007). College students' misconceptions about evolutionary trees. The American Biology Teacher, 69(7). https://doi.org/10.1662/0002-7685(2007)69[71:CSMAET]2.0.CO;2Spiegel, A., Evans, M., Gram, W., & Diamond, J. (2006). Museum visitors' understanding of evolution. Museums & Social Issues, 1(1), 69-86. https://doi.org/10.1179/msi.2006.1.1.69Strömberg, F. (2003). Vad är tecknade serier?: en begreppsanalys. Seriefrämjandet.Wallner, L. (2017). Framing Education: Doing Comics Literacy in the Classroom [doktorsavhandling]. Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier. Linköpings universitet.Werdelin, L., Yamaguchi, N., Johnson, W. E., & O’Brien, S. J. (2010). Phylogeny and evolution of cats (Felidae). Biology and conservation of wild felids, 59-82.
|
|
| 2. |
- Jansson, Magnus, 1962-, et al.
(författare)
-
Att skapa sig själv och andra : Populärkulturen som verktyg för samtal i fritidshemmets vardag
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I detta paper undersöker vi hur populärkulturella uttryck skapas i vardagen på fritidshem. Populärkultur är i hög grad något som är en del av barns vardagliga uttryck i hur de skapar sociala relationer, samtidigt som uttrycken också erbjuder och kan skapa olika sociala arenor. Barns populärkulturella uttryck och attribut är dock inte alltid självvalda, men tolkas och omtolkas i varje social situation. Fritidshemmets centrala utgångspunkter (Skolverket, 2022) kring barns intresse och behov får i denna studie en central mening då det sociala och pedagogiska uppdraget handlar om att ta en barncentrerad utgångspunkt och främja meningsskapande och låta barnet dela med sig av sina populärkulturella intressen. Hur uttrycker och skapar barnen populärkultur i fritidshem och vad uppstår i mötet mellan olika barn och olika former av populärkultur på fritidshem? Studien är etnografiskt inspirerad där fältobservationer används för insamling av data, där barn och fritidshemspersonals görande är i fokus. Utifrån en tematisk analys har data kodats, etiketterats, kategoriserats och tematiserats (Braun & Clarke, 2006). I studien har begreppet performativitet (Butler, 1999) använts för att förstå hur eleverna skapar populärkultur på fritidshem. Performativitet har i vår studie inneburit att populärkultur är något som skapas av och igenom aktörernas olika handlingar och uttryck –där de populärkulturella uttrycken oftast handlar om att visa upp sig själv och sina intressen, tillhörighet och status. Fritidshemmets barncentrerade utgångspunkt bildar därför en viktig arena för barnens performativa uttryck och handlingar. Studiens resultat visar dock även att det finns en risk att fritidshemspersonal inte alltid möter/bemöter elevens olika intressen och populärkulturella uttryck (jmf Fast, 2007) detta då det finns institutionella regler där exempelvis vissa spel, eller mobiltelefoner, inte är önskvärda i fritidshem. En slutsats i studien blir därför att barnens intressen och populärkulturella uttryck i fritidshem i högre grad bör diskuteras, och att delandet av populärkultur är en symbolbärande utgångspunkt i syftet att skapa dialog i mötet mellan barn och vuxna på fritidshem. ReferenserButler, J. (1999). Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity. Routledge.Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.Fast, C. (2018). Barn läser och ritar bilder och serier. Skolverket/Läslyftet.Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr 22. https://www.skolverket.se/getFile?file=9718
|
|
| 3. |
- Jansson, Magnus, 1962-, et al.
(författare)
-
Att skapa sig själv och andra : Populärkulturen som verktyg för samtal i fritidshemmets vardag
- 2023
-
Ingår i: Barn. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 41:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Att som barn gå på fritidshem innebär att möta många andra barn med olika intressen. Pedagoger i fritidshem behöver möta olika behov, intressen och erfarenheter, men även utmana barn att utvecklas i sina intressen. Populärkulturen erbjuder barn möjlighet att dela erfarenheter och kunskap. I denna artikel undersöker vi populärkulturens funktion i barns sociala möten på fritidshemmet. Studien bygger på fältobservationer med fritidshemspersonal (n = 7) och barn (n = 47), i åldrarna 8–9 år. Resultatet visar hur barn genom populärkultur kan ”skapa” sig själva och andra i aspekter som exempelvis genus, ålder, individualitet, grupptillhörighet, värderingar och status. Detta kan ses som problematiskt, då barn inte alltid själva väljer vilka attribut som skapas utifrån den populärkultur de förknippas med. Viss populärkultur kan även strida mot fritidshemmets sociala och pedagogiska uppdrag. Det är därför viktigt att inte oreflekterat begränsa populärkulturen, utan skapa samtal kring detta för att medvetandegöra både barn och vuxna om populärkulturens betydelse i barns liv.
|
|
| 4. |
- Wallner, Lars, Doktor, 1983-
(författare)
-
Att skapa populärkulturella möten i fritidshemmet
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Populärkultur som film, musik, tv, m.m. är en del av barns vardagskultur. Då fritidshemmet har barns intressen som central utgångspunkt undersöks i denna studie hur verksamheten kan främja meningsskapande kring barns populärkulturella intressen. Vilken populärkultur förekommer i fritidshem och vad uppstår i mötet mellan barn, vuxna och populärkultur? Fältobservationer har utförts under sex veckor, där barns och fritidshemspersonals aktivitet var i fokus och data har kodats tematiskt. Studiens resultat visar att populärkulturella aktiviteter, som t.ex. datorspel, inte behöver vara traditionellt könskodade, även om en del populärkultur är det i högsta grad. Dessutom visar resultaten att barn möter andra genom kulturen och de aktiviteter som den erbjuder, samt skapar egna aktiviteter utifrån etablerad populärkultur. Det finns dock en risk att vuxna inte bemöter elevers olika intressen och populärkulturella uttryck, p.g.a. t.ex. institutionella regler där exempelvis vissa spel, teknik eller liknande, inte är önskvärda i fritidshemmet – här är t.ex. förbudet mot mobiltelefoner och restriktioner av sociala media en faktor. En slutsats i studien blir därför att barnens intressen och populärkulturella uttryck i fritidshem i högre grad bör diskuteras, och att delandet av populärkultur som symbolbärande utgångspunkt kan ha som syfte att skapa dialog i mötet mellan barn och vuxna på fritidshem.
|
|
| 5. |
- Wallner, Lars, Doktor, 1983-
(författare)
-
Att skapa stunder av insikt : Konstruktion av lärande i samtal kring skönlitteratur i lärarutbildning
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta paper utforskar jag lärarstudenters samtal kring Peter Høegs bok De kanske lämpade (2015, Dan: De måske egende). Forskningen är bristfällig kring pedagogisk användning av skönlitteratur för undervisning inom allmändidaktik och kurser utanför språkområdet i lärarutbildning. I detta paper används en skönlitterär roman för fokussamtal i en kurs i utvecklingspsykologi och lärteori, relaterat till elever med särskilda behov. Data samlades in med hjälp av videokamera och diktafon, och två grupper á fem studenter deltog i studien. Totalt spelades tre timmar samtal in som en lokal fallstudie, och samtalen analyserades med diskursiv receptionsteori (Eriksson Barajas, 2009, 2016).Resultaten visar att studenterna konstruerar sitt lärande genom vad jag kallar ”moments of insight” (stunder av insikt): sociala handlingar där deltagarna demonstrerar hur läsning av romanen skapar en upplevd kognitiv skiftning. På detta sätt konstruerar studenterna sig som genomgåendes en transformation igenom läserfarenheten, vilket kan göras aktuellt både i rollen som praktiserande lärare och som studenter. De diskuterade passagerna vid dessa ”stunder” är ofta sådana som relaterar till bokens mer övergripande teman som ensamhet, relationer och personlig utveckling – snarare än de mer kursrelevanta aspekterna av psykosocial skolmiljö, elever med särskilt stöd, eller liknande. Detta visar dels hur boksamtal möjliggör för lärarstudenterna att reflektera över sina egna läserfarenheter som något som utvecklar deras lärande, men dels också hur skönlitteraturens pedagogiska möjligheter kan vara svåra att ringa in och styra – om det ens är önskvärt. Dessa resultat demonstrerar vikten av att vara selektiv när det gäller valet av läsmaterial i högskolepedagogisk undervisning, att vara medveten om möjligheterna till diskussion kring olika material, och, som lärarutbildare, att vara öppen för studenters möjligheter att reflektera fritt kring olika typer av berättelser. Om vi som lärarutbildare kan vara öppna för vad studenter hittar i fiktion, så blir det lättare för studenterna att komma till nya stunder av insikt.
|
|
| 6. |
- Wallner, Lars, Doktor, 1983-
(creator_code:cre_t)
-
Bilden och berättelsen : lärande genom serier och populärkultur
- 2023
-
Konstnärligt arbeteabstract
- Utställningen är en samling av forskningsprojekt som handlar om populärkultur i olika lärandemiljöer, från lågstadiet till gymnasiet, både skola och fritidshem.Populärkulturen omger oss dagligen i form av musik, böcker, tidningar, film, tv och annat. Ur ett perspektiv är populärkulturen en avspegling av vår nutid, vår kultur, vårt samhälle, vår människosyn, samtidigt som populärkulturen också är med och skapar vår nutid genom att skilda människors livs historier, genom att väcka känslor och inspirera. Tänk själv på din favoritmusik, dina favoritfilm eller något annat - ibland kan desa inspirera oss till att göra saker, såväl som att lära oss om andra människors liv.
|
|
| 7. |
- Wallner, Lars, Doktor, 1983-, et al.
(författare)
-
Muscular superheroes and girly ducks : Gender talk using comics in the classroom
- 2023
-
Ingår i: British Educational Research Journal. - : Wiley-Blackwell Publishing Inc.. - 0141-1926 .- 1469-3518.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores how participants in a Swedish secondary school do gender talk with comics. Swedish schools are tasked with working with gender, but this can be a challenge for many teachers, and finding materials to work with gender aspects can be difficult. Meanwhile, literary research on comics has shown them to be a potential tool for problematising gender, but little educational research has investigated the gender discussions that comics can promote. There-fore, using conversation-analytical methodology, we have documented situated classroom talk through video observations, focusing on the social construction of gender. Five excerpts are shown, where different aspects of gender talk are displayed and discussed. Results indicate that although students deconstruct and criticise gendered binaries in characteristics and behaviour from comics' imagery, this critique remains superficial, revolving around the hypersex-ualised body imagery of the muscular superhero the Phantom or the outdated femininity of the girly Daisy Duck. Although comics present an opportunity for discussions of norm critique in the classroom, we suggest that more social-realistic comics, wherein gender roles are more subtle and nuanced, be used for furthering the research on this topic and allowing students more width when it comes to deconstructing gender binaries.
|
|
| 8. |
- Wallner, Lars, Doktor, 1983-
(författare)
-
Using Comics for Norm-critical Discussion in Secondary School
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research on comics has leaped tall buildings and run faster than a speeding train in the past decade (Aman & Wallner, 2022), but there is still a lack of research focusing on teaching with comics (see, e.g., Tilley & Weiner, 2017; Wallner & Eriksson Barajas, 2020). Furthermore, research on norm-critical pedagogy with comics is also something that has been lacking attention. With comics being a popular graphic and textual literary media among children and youth, they are a valid source for learning about and discussing norms in educational practice (Wallner, 2017).This presentation details an ongoing project where we explore classroom talk on comics and graphic novels in secondary school – primarily focusing on aspects of norms, i.e., class, gender, and ethnicity, asking how students construct norms when using comics as a literary medium. Methodologically, we utilize conversation-analytical methods with video observations (Mondada, 2001, 2006) to capture close-knit situated interaction. Data has been collected in collaboration with three different schools, with students aged 14-19, working primarily with Swedish language and literature courses, or the social sciences. Students work in dyads, groups and whole class, and lessons of 30-90 minutes have been recorded.Using gender as an example, results so far indicate that students working with Disney comics and superhero comics deconstruct and criticize gender binaries from comics’ imagery. However, this critique remains superficial, revolving around the hypersexualized body imagery of the muscular superhero or outdated cartoon femininity (Wallner & Aman, (in press)). Although comics provide opportunity for discussions of norm critique, we suggest that more social-realistic comics, containing critical views on norms, be used for furthering the research on this topic and allowing student discussions more width. As analysis turns to work on more social-realistic comics, we are intrigued to see what students can make of these when it comes to social norms.ReferencesAman, R., & Wallner, L. (Eds.). (2022). Teaching with Comics: Empirical, Analytical, and Professional Experiences. Palgrave Macmillan.Mondada, L. (2001). Conventions for multimodal transcription. Retrieved 13 dec 2018 from https://franzoesistik.philhist.unibas.ch/fileadmin/user_upload/franzoesistik/mondada_multimodal_conventions.pdfMondada, L. (2006). Video recording as the reflexive preservation-configuration of phenomenal features for analysis. In H. Knoblauch, J. Raab, H.-G. Soeffner, & B. Schnettler (Eds.), Video analysis (pp. 51-67). Lang.Tilley, C. L., & Weiner, R. G. (2017). Teaching and Learning with Comics. In F. Bramlett, R. T. Cook, & A. Meskin (Eds.), The Routledge Companion to Comics (pp. 358-366). Routledge.Wallner, L. (2017). Framing Education: Doing Comics Literacy in the Classroom [Doctoral Dissertation, Linköping University]. Linköping.Wallner, L., & Aman, R. ((in press)). Muscular superheroes and girly ducks: Gender talk using comics in the classroom. British Educational Research Journal. https://doi.org/10.1002/berj.3866Wallner, L., & Eriksson Barajas, K. (2020). Using Comics and Graphic Novels in K-9 Education: An Integrative Literature Review. Studies in Comics, 11(1), 37-54. https://doi.org/10.1386/stic_00014_1
|
|
