| 1. |
- Andersson, Jan, et al.
(author)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
- Bergström, Ulf, et al.
(author)
-
Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport beskriver de ekologiska effekterna av fiskefria områden i svenska kust- och havsområden. År 2005 fick dåvarande Fiskeriverket, numera Havs- och vattenmyndigheten, i uppdrag att införa och utvärdera effekterna av fiskefria områden. Fem fiskefria områden bildades 2009-2011 och utvecklingen av fiskbestånd, i vissa fall även andra delar av ekosystemen, har följts till och med 2015. Rapporten fokuserar på de delar av regeringsuppdraget som syftar till att utvärdera de biologiska effekterna av fiskefria områden samt att bedöma fiskets påverkan på fiskbestånd och ekosystem. När områdena inrättats 2011 utgjorde de svenska fiskefria områdena, inklusive de som fanns sedan tidigare, nästan 1200 km2. Detta motsvarar mindre än 1 % av de svenska havsområdena, men samtidigt två tredjedelar av den totala ytan fiskefria områden i hela Europa. Detta innebär att det svenska arbetet med utvärderingar av fiskefria områden är av stort intresse även internationellt sett. De områden och målarter som ingått i utvärderingen är: · Sik i Bottenhavet · Gös, gädda och abborre i Stockholms skärgård · Torsk i Kattegatt · Hummer och rovfisk i Göteborgs skärgård · Torsk, piggvar och rödspotta i fjordsystemet innanför Orust och Tjörn Effekterna av dessa fiskefria områden beskrivs detaljerat i varsin delrapport. Generellt har en tydlig återhämtning hos målarterna skett. Antalet individer och storleken på fisken har ökat i de fiskefria områdena i förhållande till referensområden där fiske fortsatt varit tillåtet. Resultaten visar att fisket på de aktuella bestånden tidigare varit av sådan omfattning att det påverkat både beståndsstorlek och storleksstruktur. De positiva effekterna ses både för bestånd där yrkesfisket stått för merparten av fångsterna, exempelvis torsk i Kattegatt, och för kustarter där fritidsfisket dominerat fångsterna, som till exempel sik i Bottenhavet, gös i Stockholms skärgård och hummer i Göteborgs skärgård. Trots den korta utvärderingsperioden på ca 5 år har alltså bestånden svarat med tydliga ökningar, vilket visar att fiskefria områden är en effektiv åtgärd för att snabbt stärka försvagade bestånd. I ett av de undersökta områdena, Havstensfjorden, har däremot inga positiva effekter kunnat påvisas hittills. Sannolikt har de lokala bestånden av främst torsk och rödspotta i detta område befunnit sig på en så låg nivå före fredningen att de varit rekryteringsöverfiskade. Det kan därmed ta lång tid för dessa bestånd att återhämta sig. Även effekter på fisksamhällena som helhet och på bottenfauna har kunnat konstateras i de fiskefria områden där dessa delar av ekosystemet undersökts. Troligen beror förändringarna på en kombination av direkta effekter på målarterna och bifångstarter genom att fisket upphört, samt på indirekta effekter genom en ökad predation från stor rovfisk och hummer på bytesarter. Genom att mängden rovfiskar ökar bidrar fiskefria områden till att återställa ekosystemfunktioner, och kan exempelvis motverka massförekomster av snabbväxande alger, och de problem dessa förorsakar, genom så kallade trofiska kaskader. Ytterligare en effekt av fiskeförbud är att den fysiska störningen av bottendjurssamhällen från bottentrålning minskar och att arter som är känsliga för fysisk påverkan därmed gynnas. I de flesta fall har införandet av de fiskefria områdena sannolikt lett till ett minskat fiske snarare än en förflyttning av fisket till angränsande områden. I Kattegatt var syftet med det fiskefria området och buffertzonerna att flytta det oselektiva blandfisket med bottentrål efter havskräfta och plattfisk till områden där risken att fånga vuxen lekmogen torsk var lägre. Blandfiskena efter havskräfta och plattfisk har kunnat ta upp sina kvoter och kunnat fortgå i buffertområdena efter lekperioden och utanför det fiskefria området, men nu med minskade oavsiktliga fångster av vuxen torsk. I rapporten sammanfattas även det internationella kunskapsläget angående fiskefria områden, liksom resultaten från fyra tidigare studerade svenska fiskefria områden. Effekterna i de tidigare undersökta svenska områdena överensstämmer i stort med de som påvisats i de nu aktuella studierna, med positiva effekter på beståndstäthet och storleksstruktur samt en påföljande ökning i reproduktionspotential. Resultaten är även i linje med internationella studier när det gäller effekter på fiskbestånd. För de svenska fiskefria områdena råder däremot brist på direkta studier av ekosystemeffekter av stängningarna. Det finns emellertid kunskap från andra forskningsprojekt i svenska vatten som visar på kopplingen mellan rovfiskbestånd och ekosystemens funktion, framför allt genom trofiska kaskader. Nettoeffekterna av fiskefria områden för fisket är ofta svåra att bedöma. I och med att fiskarna blir fler och större inom de fiskefria områdena ökar även reproduktionen, vilket kan ge positiva effekter på bestånden utanför de stängda områdena genom export av ägg och larver och migration av äldre fisk. Storleken på sådana spilleffekter är dock svår att mäta. Även om exporten av fisk från fiskefria områden inte alltid kan uppväga förlusten av fiskeområden för fisket, så kan de bidra med andra positiva effekter. Genom att en del av fiskbestånden undantas från fiske minskas risken för beståndskollaps till följd av i övrigt otillräckliga åtgärder inom fiskförvaltningen, och de fiskefria områdena fungerar därmed som en försäkring. Samtidigt kan fiskefria områden motverka den genetiska utarmning som kan ske genom ett selektivt fiske på snabbväxande och storvuxna individer, vilket på sikt annars kan leda till en minskad fiskresurs, liksom en lägre biologisk variation och resiliens mot andra förändringar i miljön. I Kattegatt har nettoeffekten av åtgärderna kunnat mätas. Effekten är positiv på beståndet som helhet, eftersom torsken visar tecken på återhämtning i hela havsområdet. Det fiskefria området har inte begränsat fångstuttaget av andra kvoterade arter än torsk. På sikt ger återhämtningen förutsättningar för ett ökat fiske av torsk, eftersom beståndet sprider sig utanför det fiskefria området efter lekperioden. Fiskefria områden kan om de är väl utformade ge positiva beståndseffekter och därmed komplettera andra regleringar inom fiskförvaltningen. I många fall kan goda resultat uppnås med mindre drastiska åtgärder, exempelvis genom redskaps- eller fångstbegränsningar i tid och rum. Denna utvärdering visar att fiskefria områden kan vara viktiga för förvaltning i synnerhet av blandfisken och fisken på lokala kustbestånd, samt för att motverka negativa effekter på ekosystemet av fiske. Marina skyddade områden där skydd av både fisk och deras livsmiljöer kombineras, är därför ett viktigt instrument för en ekosystembaserad förvaltning. Inom havsmiljöarbetet behövs fiskefria områden också som referensområden för att kunna sätta mål för den ekologiska statusen i kust- och havsmiljö och för att bättre förstå fiskets effekter på bestånd och ekosystem i relation till andra påverkansfaktorer.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Marucci, Mariagrazia, et al.
(author)
-
Sifting segregation of ideal blends in a two-hopper tester : Segregation profiles and segregation magnitudes
- 2018
-
In: Powder Technology. - : Elsevier BV. - 0032-5910. ; 331, s. 60-67
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The main aims of this work were: 1) to increase the understanding of the segregation process that occurs during a segregation test that follows the ASTM sifting segregation procedure, and 2) to understand the effect of powder load, fines mass fraction and particle diameter ratio on the segregation of ideal blends. Binary blends of microcrystalline cellulose particles (mean diameter ranging from 161 to 661 μm) were used. The segregation tendency of the blends was characterized with a tester built according to the ASTM D 6940 standard. Additional experiments were performed using only the upper or the lower hopper of the tester, to better understand the contribution of the set-up to segregation. The fines fraction in the samples collected during the segregation experiments was determined with a QicPic particle size analyser, and segregation profiles were obtained. Most of the segregation occurred when the upper hopper was discharged into the lower hopper. For most of the profiles, an initial phase presenting a significant oscillation in the fines mass fraction was followed by a second phase where the fines mass fraction was rather constant and, finally, by a third phase where the fines mass fraction decreased. Segregation was quantified calculating complementary coefficients: the standard deviation of the normalized fines mass fraction, the fines mass fraction ratio of the last to the first sample, the fines mass fraction ratio of the sample with the lowest fines fraction to the sample with the highest fines fraction. The segregation amount was rather constant reducing the powder load from 838 to 665 g, while segregation largely increased when the powder load was further reduced to 435 g. The segregation tendency largely increased when the fines mass fraction in the initial blend decreased from 75 to 25% w/w. Finally, the segregation tendency increased when the particle diameter ratio increased from 1.9 to 4.1. The generated data are useful also for comparison when blends of increased complexity are used.
|
|
| 5. |
- Nylander, Ruta, et al.
(author)
-
Relation between cardiovascular disease risk markers and brain infarcts detected by magnetic resonance imaging in an elderly population
- 2015
-
In: Journal of Stroke & Cerebrovascular Diseases. - : Elsevier BV. - 1052-3057 .- 1532-8511. ; 24:2, s. 312-318
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: Established cardiovascular risk markers, such as hypertension, are associated with increased risk of brain infarcts. The newer markers N-terminal pro-brain natriuretic peptide, troponin I, C-reactive protein, and cystatin C may affect the risk of cardiovascular events and potentially, thereby, also stroke. We investigated the association between established and new risk markers for cardiovascular disease and brain infarcts detected by magnetic resonance imaging (MRI) at age 75.METHODS: Four hundred six randomly selected subjects from the Prospective Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors study were examined with MRI of the brain at age 75. Blood samples, measurements, and dedicated questionnaires at age 70 were used for analysis of risk markers. A history of diseases had been obtained at age 70 and 75. MRI was evaluated regarding lacunar and cortical infarcts. Univariate associations between outcomes and risk markers were assessed with logistic regression models.RESULTS: One or more infarcts were seen in 23% of the subjects (20% had only lacunar infarcts, 1% had only cortical infarcts, and 2% had both). Hypertension (odds ratio [OR] 2.6, 95% confidence interval [CI] 1.4, 4.7) and obesity (OR 1.3; CI 1.0, 1.8) were significantly associated with increased risk of brain infarction. The newer risk markers were not significantly associated with the brain infarcts.CONCLUSIONS: The new markers were not associated with the predominantly lacunar infarcts in our 75-year-old population, why troponin I and NT-proBNP may be associated mainly with cardioembolic infarcts as shown recently.
|
|
| 6. |
- Souihi, Nabil, et al.
(author)
-
Roll compaction process modeling : transfer between equipment and impact of process parameters
- 2015
-
In: International Journal of Pharmaceutics. - : Elsevier BV. - 0378-5173 .- 1873-3476. ; 484:1-2, s. 192-206
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this study the roll compaction of an intermediate drug load formulation was performed using horizontally and vertically force fed roll compactors. The horizontally fed roll compactor was equipped with an instrumented roll technology allowing the direct measurement of normal stress at the roll surface, while the vertically fed roll compactor was equipped with a force gauge between the roll axes. Furthermore, characterization of ribbons, granules and tablets was also performed. Ribbon porosity was primarily found to be a function of normal stress, exhibiting a quadratic relationship thereof. A similar quadratic relationship was also observed between roll force and ribbon porosity of the vertically fed roll compactor. The predicted peak pressure (Pmax) using the Johanson model was found to be higher than the measured normal stress, however, the predicted Pmax correlated well with the ribbon relative density/porosity and the majority of downstream properties of granules and tablets, demonstrating its use as a scale-independent parameter. A latent variable model was developed for both the horizontal and vertical fed roll compactors to express ribbon porosity as a function of geometric and process parameters. The model validation, performed with new data, resulted in overall good predictions. This study successfully demonstrated the scale up/transfer between two different roll compactors and revealed that the combined use of design of experiments, latent variable models and in silico predictions result in better understanding of the critical process parameters in roll compaction.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Wikström, Solveig, et al.
(author)
-
A clash of modernities : Developing a new value-based framework to understand the mismatch between production and consumption
- 2016
-
In: Journal of Consumer Culture. - : SAGE Publications. - 1469-5405 .- 1741-2900. ; 16:3, s. 824-851
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study addresses the enduring problem of the mismatch between firms' offerings and consumers' desires. It combines the general framework of modernity theory with the concept of regimes and uses the food area as the empirical context. Our cultural analytical study of consumers' and firms' articulation of values of food and meal demonstrates that firms are largely entrenched in the modern era, characterized by rationality, resource efficiency, and progress as means to improve human lives by providing more and better products. The consumers, on the other hand, have shifted to the late modern era, identified by risk aversion, local production, naturalism, hedonism, and a focus on identity and everyday life. The study concludes that the dichotomy in values and the structural constraints inherent within the contemporary food system explain much of the mismatch between firms and consumers in the Swedish food market. Another reason is that firms have difficulties to respond to new consumer demands. Our results are summarized in a conceptual model of differences in values between firms and consumers. They provide guidelines on how firms can rethink the present structure and better understand consumers.
|
|
