| 1. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Inte för räddhågsna. Undervisning i grundläggande litteracitet och svenska som andraspråk på gymnasieskolans språkintroduktion
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis is to gain a deeper understanding about the education of Swedish as a second language and basic literacy to recently immigrated adolescents with little prior experience of school-based learning. It investigates how the students are given access to the literacy practices that are required for active and independent participation in school and in society, how the students take part in the activities and interactions offered in this particular school context, how the relationship between the teachers and these adolescents is manifested and finally, how the rules of the school context relate to the literacy practices that are available to the students. The thesis is based on four ethnographic studies investigating diverse aspects of this education, using different theoretical frameworks. The data consists of observations of lessons in Swedish and social sciences, conversations with the teacher, the students and the language tutor, in addition to formal interviews with the students. The results indicate that the teacher and the language tutor played an important role to give the students access to the literacy practices and rules of schooling. Students’ previous knowledge, as well as class field trips and concrete examples, served as important foundations for their instruction. Also, the teachers’ engagement with the students’ linguistic and other semiotic resources contributed to the students’ participation in literacy practices. Concurrently, the interaction about topics that had previously been unfamiliar to the students seemed to enhance their ability to understand new discourses. The study implies that some of the rules and norms associated with schooling promote learning in this specific context, while other rules seemed adapted to prepare the students for future studies. The thesis also discusses students’ agency and opportunities to invest in their schooling in the mainstream society.
|
|
| 2. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Möjligheter att delta i skolans skrivpraktiker - en studie av tre nyanlända ungdomar med kort skolbakgrund på gymnasieskolans språkintroduktion
- 2021
-
Ingår i: Nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning, 24-25 november 2021, Uppsala.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En del av de nyanlända elever som börjar på gymnasieskolans språkintroduktion har begränsade tidigare erfarenheter av formell skolgång och är i början av sin läs- och skrivutveckling. Liksom andra elever behöver de utveckla skriftspråkliga praktiker för att navigera i och uttrycka sig i det svenska samhället. De ställs därmed inför den utmanande uppgiften att utveckla skriftspråklighet på ett andraspråk samtidigt som de lär sig att gå i skolan. I föredraget presenteras resultatet av en etnografisk studie av undervisningen i svenska som andraspråk och grundläggande litteracitet för en elevgrupp som tillhör den här kategorin. Litteracitet betraktas i den här studien som en komplex uppsättning interaktiva och sociala praktiker (Street 1984; Martin-Jones & Jones 2000), som kan analyseras med hjälp av Luke och Freebodys (1999) The four literacy resources model. Modellen visar hur fyra olika praktikfamiljer, eller resurser, för olika individer kan samspela och stödja litteracitetsutvecklingen: kodknäckning, textdeltagande, textanvändning samt kritisk-analytiska praktiker. Syftet med studien är att undersöka hur tre av deltagarna i den observerade elevgruppen deltog i undervisningens skrivpraktiker. Data samlades in under läsåret 2017/2018 genom deltagande observationer och intervjuer i en s.k. alfagrupp på en språkintroduktionsskola. Materialet består av fältanteckningar, ljudinspelningar och elevtexter som analyseras i förhållande till Luke och Freebodys (1999) litteracitetsmodell. Resultatet pekar mot att gemensamma upplevelser, som utflykter eller interaktioner i klassrummet, utgjorde utgångspunkter för elevernas skrivande, men att de ofta behövde använda modelltexter som förebilder för att kunna producera egna texter. Analysen visar också att eleverna använde sina litteracitetsresurser och deltog i skrivpraktikerna på olika vis. vilket framhäver heterogeniteten i elevgruppen, och även visar hur de olika praktikfamiljerna i modellen kan stödja varandra. Studien är nyligen publicerad i min avhandling (XX 2021) men i min presentation diskuterar jag även resultaten i förhållande till teorier om skolans erbjudande av tillgång till skriftspråkliga praktiker (Janks 2010) och elevernas möjligheter och vilja att delta i dessa praktiker (Norton 2013). Janks, H. (2010). Literacy and Power. New York: Routledge. Martin-Jones, M., & Jones, K. (2000). Multilingual literacies: reading and writing different worlds. Amsterdam/ Philadelphia: J. Benjamins Pub. Norton, B. (2013). Identity and language learning extending the conversation. Bristol: Multilingual Matters Street, B. V. (1984). Literacy in theory and practice. Cambridge: Cambridge university press. XX (2021). Avhandling
|
|
| 3. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Writing practices of recently immigrated adolescent emergent writers: A study from a language introductory school in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Journal of Second Language Writing. - : Elsevier BV. - 1060-3743. ; 51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the present article is to shed light on the L2 writing practices of three students with emergent literacy at a Swedish language introductory school, where the students learn Swedish, develop alphabetic print literacy and prepare for further education. The research questions guiding the analysis are: What are the different ways that the students engage in analyzed writing practices? What are the students? challenges and assets in relation to these activities? Throughout the study, literacy is viewed as a complex set of social and interactive practices. The theoretical framework of Luke and Freebody?s four resources model (1990) is used in order to analyze a comprehensive set of data collected over a oneyear period, which includes field notes, audio recordings of classroom interactions, students? written material and interviews with students. The findings indicate that all three students seem motivated to learn, but that they engage in the L2 writing practices in different ways, according to their individual challenges and assets. They have in common that their writing often depends on the model texts written by the teacher, and shared experiences, such as field trips and interactions in the classroom, constitute the basis for the development of written text.
|
|
