| 1. |
- Ascard, Johan, et al.
(författare)
-
Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förebyggande åtgärder dominerar i växtskyddet i ekologisk produktion och användningen av växtskyddsmedel är begränsad. Främst biologiska växtskyddsmedel används och utöver det ett fåtal kemiska växtskyddsmedel, de flesta med låg risk för hälsa och miljö. Dessa används främst i produktion av frukt, bär och grönsaker.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hoffmann, Ruben, et al.
(författare)
-
Why do (don’t) we buy organic food and do we get what we bargain for?
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The market of organic foods is expanding in Sweden and for further market development it is important to know more about consumers’ motives for buying organic products, and also the barriers for not buying organic food. To understand consumer behaviour is difficult, and is complicated by the fact that consumers may have perceptions of quality characteristics of organic food products that are not guaranteed by organic certification and labelling. The organic certification regulates the production processes, not the quality of products, nor the environmental effects. EPOK has initiated this popular science know-ledge synthesis to give an overview of existing literature on consumers’ motives and discuss to what extent some of these motives can be supported by scientific evidence, e.g. health and nutritional, environmental or animal welfare motives. The report is as far as possible based on existing international reviews, with specific references to some regional differences, including specific comments for the Swedish context. It provides an overview of some important aspects of the present and future development of the organic market but should not be viewed as an exhaustive review. It is concluded that some of the organic food characteristics behind these motives are well supported in the scientific literature, e.g. benefits for biodiversity and low incidence of pesticide residues in food, while other qualities cannot be considered to be clearly and consistently supported by scientific research. These conclusions set limits for how organic food could be marketed.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Mie, Axel, et al.
(författare)
-
ORGANIC FOOD – food quality and potential health effects : a review of current knowledge, and a discussion of uncertainties
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this report, we try to approach the question “Is organic food healthier than conventional food?” from a scientific perspective. We can conclude that science does not provide a clear answer to this question. A small number of animal studies and epidemiological studies on health effects from the consumption of organic vs. conventional feed/food have been performed. These studies indicate that the production system of the food has some influence on the immune system of the consuming animal or human. However, such effects are not easily interpreted as positive or negative for health. The chemical composition of plants is affected by the production system; however, the relevance for human health is unclear, and when one focuses on single compounds such as vitamins, the picture is diffuse with small differences between production systems but large variations between studies. The composition of dairy products is definitely influenced by the organic vs. conventional husbandry systems due to different feeding regimes in these systems. From today’s knowledge of the functions of fatty acids, the composition of organic milk is more favorable for humans than the composition of conventional milk, due to a higher content of omega-3 fatty acids. However, less is known about other animal products, and dairy fats contribute little to the population’s intake of polyunsaturated fatty acids, so the importance for human health is small. For pesticides, organic food consumption substantially lowers pesticide exposure. According to European governmental bodies, pesticide residues in food are unlikely to have long-term effects on the health of consumers. There are however some important epidemiological studies, and uncertainties in pesticide regulation that may justify a precautionary approach for vulnerable population groups. All the small pieces of evidence collected in this report justify more attention being paid to conducting epidemiological studies on the preference for organic vs. conventional food. From animal studies (namely on chicken health), from functional knowledge of fatty acids, and from epidemiological studies of pesticide effects, it would be possible to formulate interesting research hypotheses that could be tested in long-term studies of humans, dedicated to investigating potential health effects of conventional vs. organic food.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Förstärkt växtskydd med blommande växter : i grönsaks- och fruktodling
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dag finns ett stort intresse bland odlare och rådgivare för biologiska växtskyddsmetoder, speciellt i grönsaks- och fruktodling. Syftet med denna rapport är att förmedla resultat från aktuell forskning som studerat olika metoder för att förbättra biologisk bekämpning genom att gynna olika skadegörares naturliga fiender. Rapporten är en kortad och översatt version av en kunskapssyntes utgiven av EPOK 2016: ”Habitat manipulation – as a pest management tool in vegetable and fruit cropping systems, with focus on insects and mites”, författad av Ulf Nilsson, Mario Porcel, Weronika Świergiel och Maria Wivstad. Jordbruksverket har ansvarat för översättning och textbearbetning som gjorts av Birgitta Rämert och Elisabeth Ögren. Rapporten innehåller även ett tillägg med bilder från svenska odlingar. Merparten av bilderna är från gårdar som medverkar i Jordbruksverkets utvecklingsprojekt ”Biodiversitet i frilandsodling” som startade 2015. Elisabeth Ögren och Johan Ascard, Jordbruksverket, har skrivit bildtexterna i det avsnittet. Med denna kortare rapport vill vi göra materialet från kunskapssyntesen mer lättillgängligt och inspirera till att utveckla biologiska bekämpningsmetoder i praktisk odling.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nilsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Habitat manipulation – as a pest management tool in vegetable and fruit cropping systems, with the focus on insects and mites
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Today, there is increasing interest among Swedish growers in biological diversity within the agricultural landscape. Many scientific studies have highlighted the services performed by beneficial organisms, which can help to improve the quantity and quality of crops. One tremendously important ecosystem service is biological control of pest insects and mites. The question is what growers can actually do to increase the abundance and diversity of natural enemies and whether this will have an impact on the pest population and, more importantly, on yield and quality of the crop. Another question is whether biodiversity is always positive for growers or whether there are negative aspects that should be dealt with. These relevant questions are addressed in the present report, the aim of which is to enlarge the current knowledge base on how to improve conditions for natural enemies, so-called habitat manipulation, within annual vegetable crops and perennial apple cropping systems. However, our aim was not to conduct a complete review of all available literature, but instead to select studies that may be of particular value for advisors and growers. We also chose to include the outcomes of a workshop on increasing diversity in apple orchards and interviews with advisors and vegetable growers to investigate the attitude and state of knowledge on habitat manipulation in Sweden today. We focus on natural enemies, arthropod pests and practices applied at field scale, and therefore exclude applications developed for greenhouse crops. Our hope is that advisors and interested growers in particular will find this report relevant and rewarding.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Röös, Elin, et al.
(författare)
-
Nästa steg för ekologiskt lantbruk – eko 3.0
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur kan ekologisk produktion och konsumtion utvecklas för att bättre svara mot framtidens stora globala utmaningar? Den nya skriften bygger på broschyren "Organic 3.0 for truly sustainable farming & consumption" som tagits fram av IFOAM, internationell paraplyorganisation för ekologiskt lantbruk, kompletterat med reflektioner kring vad Eko 3.0 kan innebära för svenska förhållanden.
|
|
| 12. |
- Röös, Elin, et al.
(författare)
-
Risks and opportunities of increasing yields in organic farming. A review
- 2018
-
Ingår i: Agronomy for Sustainable Development. - : Springer-Verlag France. - 1774-0746 .- 1773-0155. ; 38:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Current organic agriculture performs well in several sustainability domains, like animal welfare, farm profitability and low pesticide use, but yields are commonly lower than in conventional farming. There is now a re-vitalized interest in increasing yields in organic agriculture to provide more organic food for a growing, more affluent population and reduce negative impacts per unit produced. However, past yield increases have been accompanied by several negative side-effects. Here, we review risks and opportunities related to a broad range of sustainability domains associated with increasing yields in organic agriculture in the Northern European context. We identify increased N input, weed, disease and pest control, improved livestock feeding, breeding for higher yields and reduced losses as the main measures for yield increases. We review the implications of their implementation for biodiversity, greenhouse gas emissions, nutrient losses, soil fertility, animal health and welfare, human nutrition and health and farm profitability. Our findings from this first-of-its-kind integrated analysis reveal which strategies for increasing yields are unlikely to produce negative side-effects and therefore should be a high priority, and which strategies need to be implemented with great attention to trade-offs. For example, increased N inputs in cropping carry many risks and few opportunities, whereas there are many risk-free opportunities for improved pest control through the management of ecosystem services. For most yield increasing strategies, both risks and opportunities arise, and the actual effect depends on management including active mitigation of side-effects. Our review shows that, to be a driving force for increased food system sustainability, organic agriculture may need to reconsider certain fundamental principles. Novel plant nutrient sources, including increased nutrient recycling in society, and in some cases mineral nitrogen fertilisers from renewable sources, and truly alternative animal production systems may need to be developed and accepted.
|
|
| 13. |
- Salomon, Eva, et al.
(författare)
-
Myllad flytgödsel i vall sparar kväve
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Faktablad Nötflytgödsel tas tillvara på bästa sätt i vallodling om gödslingsstrategin är anpassad efter grödans näringsbehov, är ekonomisk och miljövänlig samt ger stor skörd och ett bra kväveutbyte. Men det är inte helt lätt att uppnå allt detta samtidigt. Så kan tjugo års forskning vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik sammanfattas. Svenska studier har visat att ammoniakförlusten oftast är större vid spridning efter första skörden jämfört med spridning på våren. Det kan i första hand förklaras med lägre luft- och marktemperatur på våren, men beror också på att man sprider i en gröda på våren och på stubben efter första skörden. Grödans bladverk på våren dämpar ammoniakförlusten från flytgödseln. Det finns därför störst behov av teknik som minimerar ammoniakförlusten vid spridning på sommaren. Ammoniakförluster minskar gödselns värde samt orsakar övergödande och försurande utsläpp.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Wivstad, Maria
(författare)
-
The organic sector in the Nordic-Baltic region - what is achieved, and what is challenging future growth?
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper compiles statistics for certified organic farmland and organic consumption in the eight Nordic-Baltic countries, and describes main drivers and obstacles, focussing on policy and strategies including organic research. Significant differences are found between the countries, also between countries with relatively comparable climatic and economic conditions. Explanations are discussed. Successful examples, especially Denmark and Sweden, show that organic agriculture is an option for refreshing agriculture in general, when there is a significant political will to support this farming practice.
|
|
| 21. |
- Wivstad, Maria
(författare)
-
Utfodring i ekologisk mjölkproduktion
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Mjölkkor och mjölkproduktion är en hörnsten i det ekologiska lantbruket i Sverige. Kretsloppstänket som är vägledande för ekologisk produktion kommer till uttryck i regelverken genom begränsningar av inköp av foder och djur. Det är viktigt med resurseffektiva kretslopp inom och mellan gårdar som baseras på lokala eller regionala resurser för att uppnå en väl avvägd växtnäringsbalans. Mjölkproduktionen passar väl in i ett ekologiskt systemtänkande. Korna kan omvandla gräs och kvävefixerande vallbaljväxter till högvärdiga näringsämnen åt oss människor samt till mark och gröda via gödseln.Olika modeller för mjölkkornas försörjning har studerats i forskningen, såsom utfodring med storaandelar grovfoder. Andra strategier kan vara att 1) ge grovfoder och enbart spannmål, 2) grovfoder, spannmåloch gårdsproducerat proteinkraftfoder eller 3) grovfoder och biproduktbaserat kraftfoder. De flesta studiervisar att mjölkkorna kan ge en hög mjölkavkastning med en stor andel grovfoder, om grovfodret är av god näringsmässig och hygienisk kvalitet. Även den högavkastande kon kan hämta en stor andel av proteinet från grovfodret och att ersätta proteinkraftfoder med bra grovfoder är lönsamt. Eftersom det finns krav på höga allfodergivor i det ekologiska regelverket är vallfoderkvaliteten avgörande för en effektiv mjölkproduktion och det är viktigt med en optimal skördestrategi för vallfoder. Att komplettera vall och spannmål med ett proteinkraftfoder ger en bra balans i foderstaten och kan vara nödvändigt för att försörja de mest högavkastande korna med näring. Mjölkkor har stort behov av tillförsel av protein av god kvalitet, framförallt under de första månaderna efter kalvningen när de producerar som mest mjölk. Jämfört med importerat sojamjöl har de närproduceradealternativen en sämre proteinkvalitet, vilket för idisslaren främst betyder att en stor andel av proteinet bryts ner i vommen. Utnyttjandet av proteinet blir därmed sämre än om det bryts ner i tarmen. Trots detta har försök visat en god produktion med närproducerat foder, vilket kan bero på en god synkronisering mellan protein- och energinedbrytningen. Att nötkreatur vistas ute är en grundförutsättning i ekologisk produktion och de ska även ha en del av sitt foderintag via bete under betesperioden. I ekologisk produktion får djuren inte avmaskas förbyggande så det är viktigt att ha en bra alternativ lösning för att undvika parasitangrepp under betesperioden. Kunskap om betesstrategier för att undvika parasitangrepp är alltid det viktigaste redskapet för att undvika betesparasiter i ekologisk produktion. Dock är det är svårt att ange en lösning som passar alla då varje gård har olika förutsättningar.Ekologiskt uppfödda kalvar ska dia eller få helmjölk via en konstgjord spene under de första tre månaderna.Efter en veckas ålder ska de hållas i par eller med flera kalvar i grupp. Kalven kommer då igång bättre med att äta annat foder än mjölk och den blir mindre påverkad av avvänjningen. En bra tillväxt tidigt i livet är viktigteftersom den kan påverka framtida mjölkavkastning positivt. Eftersom grovfodret har stor betydelse i en ekologisk foderstat är dess kvalitet och utnyttjande högprioriterade forskningsområden. Vi behöver även förbättrade odlingsmetoder för de proteinkraftfoder som redan finns och fungerar bra som foder, men som är svårodlade, och om andra nya eller ny-gamla fodermedel som vi skulle kunna odla i Sverige. Vi behöver veta mer om hur fodret ska processas och hanteras för förbättrat fodervärde, framförallt vad vi kan göra på gårdsnivå.
|
|
