| 1. |
- Eskilsson, Lena, et al.
(författare)
-
The practice of targeting visitors to urban destinations – a critical discussion of DMOs information strategies
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How do you attract visitors to your city? How do you manage to be visible in the information flow for potential visitors? Urban Destination Marketing Organisations (DMO) operate in a fast changing environment with ongoing challenges to face. Digitalisation is one of the issues that DMOs have to handle. As a result, we can see that many tourism offices are closed down in Sweden. However, has new technology entirely changed tourists’ information search, as is sometime suggested? In this paper, we discuss an ongoing project about how to target tourist information material to different tourists segments, and the value tourists inscribe to them. The project is carried out in collaboration with the DMO in the city of Helsingborg, which is an illustrative example of the issues above. The methods used are mapping of tourism information strategies and materials, interviews with different members of staff at the DMO and visitor groups in Helsingborg. The interviews with visitors consist both of short interviews in the city and of in-depth interviews where we together with the respondents discuss examples of analogue and digital tourism information material. The project will contribute with enhanced knowledge about how tourist value information sources and possible tourist information strategies for urban DMOs.
|
|
| 2. |
- Eskilsson, Lena, et al.
(författare)
-
The whys or why nots of visiting a place: information search at home and en route
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We will present results from a recently completed research project financed by BFUF (the R&D Fund of the Swedish Tourism & Hospitality Industry). We have explored German tourists and how they search for tourist information at home and while travelling in Sweden. The overall aim was to understand how tourists’ information search behaviour affects the choice of attractions. The project has been carried out in collaboration with the municipalities of Ystad and Vimmerby, where we have interviewed German tourists. Another method we have used is questionnaires that were sent out to Germans via Visit Sweden’s Newsletter and Facebook page. The third method used is experiments where Germans have searched for on-line information at home for a fictive trip to either Ystad or Vimmerby. The results clearly show that tourist information search behaviour is quite similar at home and en route. We see a mix of old and new sources rather than the Internet replacing the old ones. Traditional information sources like guidebooks and maps are therefore still highly relevant. A further result is the value inscribed to personal meetings, whether it takes place with local people, staff at tourist information centres, or other tourists. However, while tourists are interested in information, there is a fine balance between information need and information overload. Tourists value spontaneity and adventure, which too much information may hinder. Finally, yes - tourists are digital, but there is also an active resistance to digital connection while travelling. In the creation of tourist information material, it is therefore essential to include the values and possibilities of being adventurous, spontaneous and digitally disconnected.
|
|
| 3. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
UTVÄRDERING AV SI-VERKSAMHETEN VID LUNDS UNIVERSITET 2016/17
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkansinlärning/Supplemental Instruction (SI) är en pedagogisk metod som syftar till att öka genomströmningen i svåra kurser. Metoden uppstod i USA vid University of Missouri Kansas City i mitten på 1970-talet och har därefter spridits till mer än 1500 högre lärosäten i ett trettiotal länder (Martin, 2008). Kort kan SI sägas vara ett studentdrivet komplement till ordinarie undervisning vid högre utbildning. Material i en kurs bearbetas tillsammans i en studiegrupp genom diskussion och grupparbeten under ledning av en äldre student – den s.k. SI-ledaren. Samverkansinlärning kom till Lunds universitet 1994 och har fått stor spridning på universitetet. Lund universitet utgör också ett nav för SI både i Sverige (SI finns på ca 15 svenska högre lärosäten) och i Europa och är också platsen för det nordeuropeiska SI-centret som ansvarar för utbildning och uppföljning i området på uppdrag av det internationella SI-centret i USA. Denna rapport sammanfattar resultaten från en utvärdering av SI-verksamheten vid Lunds universitet under läsåret 2016/17. SI-programmet vid Lunds universitet är omfattande med verksamhet på sex av universitetets fakulteter. Totalt har vi årligen ca 230 verksamma SIledare i ett sjuttiotal kurser. Organisationen av SI varierar mellan de olika fakulteterna. En ytterlighet finns vid LTH och naturvetenskaplig fakultet där verksamheten är starkt centraliserad. Den andra ytterligheten är vid samhällsvetenskaplig fakultet där SI-verksamheten är decentraliserad till de olika ämnena. Det som förenar de olika verksamhetsansvariga är den entusiasm som finns för SI-konceptet samt de dedikerade studenter som är SI-ledare. Närvaron på SI-möten är relativt god. Totalt har vi över 4000 studenter vid Lunds universitet som nyttjar SI varje år och en närvaro kring 30 % av kursregistrerade i snitt. Antalet deltagare på ett SI-möte ligger kring 10 i medeltal med en standardavvikelse kring 5 studenter, vilket ger goda förutsättningar för produktiva SI-möten generellt sett. De utvärderingar som gjorts av sambandet mellan SI-närvaro och kursresultat antyder att aktivt deltagande på SI ökar chanserna till ett bra resultat på kursen oavsett ämne. En specialundersökning i en kurs i matematik antyder också att alla studenter verkar gynnas av att gå på SI oavsett förkunskapsnivå. Enkätutvärderingar bland deltagarna antyder att den främsta drivkraften att delta på SI är att förstå kursmaterialet oavsett ämne och fakultet. Strategiska motiv som att klara kursen är normalt underordnade även om detta varierar beroende på fakultet/ämne. Det är roligt att konstatera att studiesocial interaktion mestadels värderas högt som motiv att delta på SI. Arbetsmiljön på SI upplevs som bra (lätt att fråga, lättsam, positiv och stödjande atmosfär samt lagom tempo) och generellt verkar mötena följa SI-metodiken väl. Oavsett fakultet verkar majoriteten av deltagarna känna att SI-mötena hjälper dem i deras kursarbete. De får en bättre förståelse av vad som förväntas av dem i kursen, ett ökat intresse för ämnet samt stöd i kursarbetet. De allra flesta verkar känna att de får en betydligt djupare förståelse för det kursmaterial man går igenom på SI-mötena. Dessutom upplever många att de sannolikt kommer att förbättra sitt kursresultat genom deltagande på SI. Detta antagande stödjs också som nämnts ovan av SI-närvaro och examinationsstatistik från kurser och ju högre SI närvaro desto bättre verkar det gå oavsett ämnesområde. Att döma av deltagarnas enkätsvar är det inte bara kursen med tillhörande SI som gynnas av SI-deltagande. Flera generella färdigheter tränas som bör gynna studenter i studier i andra kurser utan SI. Många deltagare upplever att färdigheter som problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande, lagsamverkan och samarbete, presentation inför andra och sätt att studera utvecklats genom att delta på SI. Dessutom får flera ett förbättrat självförtroende i sina studier samt ett ökat nätverk av studiekamrater. Tidigare studier vid LTH antyder att de som deltagit på SI också presterar bättre i andra kurser utan SI och att de är mindre benägna att göra studieavbrott och tar ut examen i högre utsträckning (Malm, Bryngfors, & Mörner, 2012; Malm, Bryngfors, & Mörner, 2015; Malm, Bryngfors, & Fredriksson, 2017). Deltagarnas svar på frågan med ”Vad tycker du är det bästa med SI-mötena?” betonar möjligheten till diskussion och social interaktion, en god studiemiljö samt förståelseinriktad studietid. Detta gäller oavsett ämnesområde. Vad kan då förbättras med SI-mötena? Några antyder att strukturen/effektiviteten på mötena kan vara bristande. Detta kan i sin tur bero av att stödet för SI-ledare i form av observationer och handledning inte alltid fungerar som det skall. Detta är något att titta närmare på inom universitetet. Annat som kan förbättras med SI-verksamheten är att man vill ha fler möten, mer tid till mötena eller bättre schematider. Internationellt anses det ofta att SI-ledarna är de största ”vinnarna” i SI-konceptet pga de ledarskaps- och grupphanteringsfärdigheter de erhåller. Detta antyds även i enkätutvärderingarna för SI-ledare vid Lunds universitet. SI-ledarna verkar dessutom få ett bättre självförtroende, djupare förståelse av kursämnet samt bli bättre på att prata inför andra. Både deltagare och SI-ledare är generellt nöjda med sina möten.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Jan-Henrik, et al.
(författare)
-
There is no such thing as a free walk : Spatial implications of shared guiding developments
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The sharing economy has many faces, and it has taken our societies by storm. For many people, it has quickly become a norm to book accommodation via AirBnB, or to think sharing instead of owning when it comes to products of their everyday lives. The tourism industry has seen many adaptions towards a sharing economy, one of them being a new way of conducting guided tours. Based on an innovation in Berlin 2003, there are now several organisations around the globe that offer guided tours without an official fee, but with tips instead. Such organisations use the Internet as a platform both externally, by addressing new customer groups, and internally, by working effectively across space to direct and develop the own administration. In a previous study, free walking tours in Copenhagen have been studied, showing that such organisations have the power to strongly influence the guiding industry, as we know it. The tours enjoy great popularity not only among young and cost-conscious travellers, but increasingly among mature visitors as well. On a typical day during high season, there are hundreds of visitors who take part in the tours that start at the town hall square in Copenhagen.Experiences from the Copenhagen free walking tours and related services in Northern Europe bring forward a number of issues related to the impact of shared tourism services on the local environment:• Spatial patterns of urban tourist mobility. Do alternative tourism innovations create alternative tourism landscapes?• Diffusion of innovations. How do successful models of shared tourism services influence the development of similar services elsewhere?• The importance of social media for marketing shared tourism experiences. Is visibility the new tourism currency? If yes, how does it affect the quality of experiences?• Values of professional local knowledge. Is the craft of professional guiding being re-negotiated or even devalued as a result of shared guiding?• Bubbles of cosmopolitan non-space. Is the creation of globalised elite networks in major cities a challenge to local and national integration? Could this be related to the current political situation in Europe?The common denominator among these issues lie in the interplay between global forces and different aspects of localness. Global technological, economic, and cultural forces will inevitably influence the development of new tourism spaces, at the same time as local phenomena may be shared on a global scale creating new glocal experiences. The question is whether we are facing increased plurality or a higher degree of homegenisation. Is diversity increasing in global tourism, or does sharing economies in tourism represent ”the end of tourism as we know it” and the rise of global middleclassness?
|
|
| 5. |
- Widtfeldt Meged, Jane, et al.
(författare)
-
Disruptive Network Innovation in Free Guided Tours
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism. - : Informa UK Limited. - 1502-2250 .- 1502-2269. ; 18:3, s. 303-318
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article provides an analysis on how disruptive innovation is spurred by the dynamics of digital and analogue networks in the sharing economy. The analysis builds on a free guided tour company in Copenhagen. Data is collected in a bottom-up reiterative process, drawing on theories on disruptive innovation and network theory. Between 2013 and 2016, one of the free tour companies in Copenhagen was followed by means of participant observations, interviews with tour guides and interpretation of online documents. Results show that free guided tours based on tips alone and orchestrated within the frame of the sharing economy are not merely a product innovation. More importantly, they entail disruptive market innovations that circumvent traditional industry structures and ultimately produce disruptive organizational innovations where trust in network is the crux. Free guided-tour companies operate as communitarian organizations in extractive business models, and they are game changers in the field of guided tours, and ultimately in the field of tourism.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Zillinger, Malin, et al.
(författare)
-
Does method matter? : Understanding experience data collected through different mobile techniques
- 2017
-
Ingår i: E-Review of Tourism Research. - 1941-5842. ; 14:3/4, s. 149-166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Knowledge on the influence of methods on research outcomes is scarce within experience studies. In this study, GPS devices were compared to smartphones to collect experience data in theme parks. Departing from the relevance of epistemology, it was assumed that the choice of method influences the results. We show that data collection modalities themselves influence empirical results when it comes to the number of reported experiences and their level of conveyed detail. The reported categories however are similar among the methods. We can also show that, and in which way, method choice influences the outcome of studies related to experiences.
|
|
| 11. |
- Zillinger, Malin, et al.
(författare)
-
Experimenting with experiments 2.0: using mixed methods to learn about information search behavior
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This presentation discusses an ongoing research project that aims to collect data about the practice of information search. It seeks to learn more about different ways in which tourist information is collected at different stages of a journey. Speaking to tourism planners and reading tourism research, it seems as if the digitalization of information has completely changed tourists’ information search behavior. But is this really the case – have analog sources become irrelevant to tourists? In order to capture these processes we set out on a mixed methods approach, investigating Germans’ information search behavior on their way to and through Sweden. Interviews are combined with questionnaires and experiments.We initially interviewed tourists visiting the municipalities of Ystad and Vimmerby, and asked about the information sources that were relevant for the choice of place. In a second stage, we sent out questionnaires about information search behavior before and during travel, respectively. In a third stage, we include an experiment in which potential tourists plan a trip to Sweden via their computers at home. The task is to prepare a two-day-visit to Ystad or Vimmerby. The experiment enables us to both see the subjects’ movements, and to hear their comments. By this, we can learn how information search in the Internet is actually done. We argue that in a rapidly changing world, we also need a change and broadening use of methods in tourism research, and this experiment is one way of doing this.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Zillinger, Malin, et al.
(författare)
-
Målinriktad informationssökning till olika besökargrupper i Helsingborg : Slutrapport
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten belyser resultaten från ett Plattformsfinansierat projekt som löpt från 2018 till 2019 med syfte att undersöka dels olika besökares informationsbeteende i Helsingborg, dels vilket värde besökarna tillskriver de olika informationskanalerna. Frågan är hur vi kan förstå besökarna i ett allt mer digitalt sammanhang. Vilka informationskanaler är intressanta för besökarna och vilket värde tillskrivs de olika kanalerna? Studiens resultat utgår från de personer vi har träffat under vår empiriinsamling. Vi har utfört intervjuer med såväl inhemska som internationella besökare i Helsingborg, med personal på Visit Helsingborg och med aktörer på stadens InfoPoints. Majoriteten av besökarna till Helsingborg var på genomresa eller ett kortare dagsbesök i staden. Detta påverkar deras behov av turistinformation. Det framgick tydligt att det är ett lågt intresse för information hos inhemska besökare. Ett undantag är praktisk information gällande parkering, shopping och liknande. Det är tydligt att besökare fortfarande använder en blandning av analoga och digitala informationskanaler där till exempel papperskartan fortfarande är högt eftertraktad. Även det personliga mötet via de mobila turismenheterna är något som uppskattas mycket av besökarna. För personalen blir det en möjlighet att erbjuda ett gott värdskap och att ge ett mervärde för besökarna. Trots digitalisering kvarstår således behovet av den personliga kontakten. För att skapa värde är det också viktigt att informationskanalen är trovärdig. Ett sätt att bli trovärdig är att skapa sitt informationsmaterial själv. Det är aktörerna på platsen som upplevs som mest kunniga gällande platsen. En utmaning är också hur Visit Helsingborg kan bli mer synliga för att nå de icke digitala besökarna.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
