| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Guillemette, Francois, et al.
(författare)
-
Preferential sequestration of terrestrial organic matter in boreal lake sediments
- 2017
-
Ingår i: Journal of Geophysical Research - Biogeosciences. - : AMER GEOPHYSICAL UNION. - 2169-8953 .- 2169-8961. ; 122:4, s. 863-874
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The molecular composition and origin has recently been demonstrated to play a critical role in the persistence of organic matter in lake water, but it is unclear to what degree chemical attributes and sources may also control settling and burial of organic matter in lake sediments. Here we compared the annual contribution of allochthonous and autochthonous sources to the organic matter settling in the water column and present in the sediments of 12 boreal lakes. We used the fluorescence properties and elemental composition of the organic matter to trace its origin and found a consistent pattern of increasing contribution of terrestrial compounds in the sediments as compared to the settling matter, with an annual average allochthony of similar to 87% and similar to 57%, respectively. Seasonal data revealed a predominance of in-lake-produced compounds sinking in the water column in summer. Yet only a slight concurrent decrease in the contribution of terrestrial C to lake sediments was observed during the same period, and sediment allochthony increased again to high levels in autumn. Our results reveal a preferential preservation of allochthonous matter in the sediments and highlight the role of lakes as sequesters of organic carbon primarily originating from the surrounding landscape.
|
|
| 4. |
- Lundin, Assar, et al.
(författare)
-
Uppföljning av mindre vattendrag (naturtyp 3260) : Metodförslag och fälttester 2015–2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) så ska bland annat areal och status följas upp för ett antal naturtyper, där mindre vattendrag (naturtypskod 3260; Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor) utgör en av naturtyperna.När det gäller mindre vattendrag så saknas idag en kontinuerlig övervakning av status, till skillnad mot för exempelvis naturtypen större vattendrag (3210). Det finns en osäkerhet om befintligt dataunderlag är jämnt fördelat och representativt över hela landet och i alla typer av vattendrag.Det finns en risk för att små vattendrag med dålig status kan vara underrepresenterade i befintliga databaser och inventeringar, åtminstone i vissa regioner. Detta skulle kunna bidra till en missvisande totalbild för vattendragens mängd och tillstånd för den aktuella naturtypen.Syftet med detta projekt är att se över vilka möjligheter det finns att ta fram ett uppföljningsprogram för biotopkartering baserat på stickprovsurval inom landskapsrutor. Uppföljningen ska svara på hur tillståndet är för utvalda parametrar för naturtypen på biogeografisk nivå. En återkommande övervakning ger även information om förändringar över tid. Uppdraget omfattar att ta fram en metod för ett stickprovsurval av mindre vattendrag, med förslag om hur biotopkarteringens metodik kan anpassas och kompletteras för uppföljning enligt Art- och habitatdirektivet för naturtypen mindre vattendrag (3260).
|
|
| 5. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Våtmarker
- 2015
-
Ingår i: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853135 ; :17, s. 41-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våtmarker, bl.a. myrar och sötvattensstränder, hyser totalt drygt 800 rödlistade arter, och för nästan 470 av dessa är våtmarkerna särskilt viktiga livsmiljöer. De flesta artgrupper har representanter här, men kärlväxter, lavar, tvåvingar och skalbaggar är särskilt artrika. Även mossor, fjärilar, fåglar och landmollusker är väl representerade. Rikkärr och sötvattensstränder är de artrikaste våtmarksmiljöerna. De rödlistade våtmarksarterna hotas främst av igenväxning, dikning, vattenreglering och eutrofiering. Restaurering, fortsatt och utökad hävd samt nyskapande av våtmarker är viktiga åtgärder, liksom återgång till naturlig vattenföring och vattenståndsdynamik i strandnära miljöer.
|
|
| 6. |
- von Wachenfeldt, Eddie, et al.
(författare)
-
Sötvattenanknutna Natura 2000-värdens känslighet för hydromorfologisk påverkan : Underlag till bedömningar i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar, ansökningar om Natura 2000-tillstånd och miljöanpassning av vattenkraften
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den fysiska miljön i och i anslutning till vattendrag är oftast påverkad och förändrad av människan inte minst när det gäller förändrad vattenföring och barriärer, men även annan påverkan finns i form av flottledsrensningar, vägbyggen med mera. I samband med olika prövningar som gäller åtgärder eller verksamheter uppkommer frågan om hur förändrade hydromorfologiska förhållanden påverkar strukturer och funktioner som är viktiga för natur- typer och arter i Natura 2000-nätverket. Denna rapport syftar till att utgöra ett stöd vid bedömningar av hydromorfologisk påverkan på Natura 2000-värden. Rapporten riktar in sig på vattendrag och vattendragsnära naturtyper samt arter som är särskilt skyddsvärda ur ett biologiskt perspektiv. Fokus är på de naturtyper och arter som är känsliga för förändrad hydrologisk regim eller konnektivitet. Lagstiftningen som berör skydd av vatten, arter och livsmiljöer beskrivs kortfattat. Det handlar främst om vattendirektivet, art- och habitatdirektivet och artskyddsförordningen. Vilka hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som är relevanta har identifierats för både arter och naturtyper som finns listade i art- och habitatdirektivet. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna i bilaga 3 (HVMFS 2013:19) används som utgångspunkt för att relatera hur god status enligt vattendirektivet förhåller sig till bedömning av gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. För vattendirektivet är utgångspunkten vattenförekomstens referensförhållande medan art-och habitatdirektivet utgår från vad arten eller naturtypen behöver för att gynnsam bevarandestatus (GYBS) ska uppnås. De kvalitetsfaktorer med koppling till reglering och konnektivitet och Natura 2000-värden är konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd i vattendrag. Generellt bör inte status för respektive kvalitetsfaktor understiga god status (vattendirektivet) för att kunna uppnå gynnsam bevarandestatus (art- och habitatdirektivet). För att naturtyper ska uppnå gynnsam bevarandestatus ska areal, utbredning, strukturer och funktioner samt typiska arter ska uppnå gynnsam status. I vissa fall är kvalitetsfaktorerna tillräckliga för att bedöma om GYBS utan ytterligare undersökningar kan krävas för med särskild fokus på de utpekade naturtyperna och arterna. Av 30 arter som finns upptagna i art-och habitatdirektivet med koppling till vattendrag så är det åtta som är särskilt känsliga för en förändrad hydrologisk regim eller konnektivitet. För några av dessa arter beskrivs vilka viktiga strukturer och funktioner som är viktiga (till exempel naturliga vattenståndsvariationer, flöden och morfologi), deras känslighet samt relevanta åtgärder. En koppling till hydromorfologiska typer för vattendrag har också gjorts. Bland naturtyperna är det framförallt de tre vattendragsnaturtyperna (Större, mindre samt alpina vattendrag) som är särskilt känsliga för förändrad hydrologisk regim och konnektivitet. Flera av sjönaturtyperna och våtmarker kan också påverkas men dessa ingår inte i den här rapporten. Däremot har fem naturtyper i nära anslutning inkluderats som är beroende av bland annat återkommande översvämningar i anslutande vatten (Svämängar, fuktängar, högörtängar, svämlövskog och svämädellövskog). För naturtyperna beskrivs viktiga strukturer och funktioner och hur de förhåller sig till hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, koppling till hydromorfologiska typer, känslighet samt viktiga åtgärder. För de hydromorfologiska huvudtyperna så finns de flesta av dem i samtliga vattendragsnaturtyper. Vattendragsnaturtyperna har hög känslighet för flödesförändringar samt upp- och nedströms konnektivitet. För de svämberoende naturtyperna är flödesförändringar och sidledes konnektivitet viktigt, men känsligheten för bristande upp-och nedströms konnektivitet bedöms som låg. Det redogörs för andra naturvärden, i och invid vattendrag, som kan gynnas av god hydromorfologisk status. Ungefär 250 rödlistade arter är känsliga för vattenreglering och vikten av ett funktionellt vattenflöde och bottenstruktur betonas. Vidare beskrivs den artrika biologiska mångfald som finns längs sötvattensstränder. Åtgärder som kan gynna både naturtyperna och arterna är bland annat att återskapa en naturlig eller naturliknande hydrologisk regim, öka konnektiviteten genom anläggande av faunapassager eller utrivning som möjliggör en både upp-och nedströms passage. Det är även viktigt med biotopvårdande insatser genom att återskapa lämpliga habitat med ekologiskt funktionella kantzoner.
|
|
