Småskaligt kustfiske och insjöfiske : en analys

• Regeringen uppdrog den 19 april 2000 åt Fiskeriverket att analysera situationen för det småskaliga kustfisket och insjöfisket i Sverige. I uppdraget ingår även att lägga fram förslag på lämpliga åtgärder för att förbättra förutsättningarna för detta fiske. Fiskeriverket har tolkat uppdraget som att det gäller småskaligt fiske som bedrivs i yrkesmässig omfattning främst av licensierade fiskare. Det innebär att utredningen inte behandlar fritidsfisket eller turismfisket annat än att dessa fisken beskrivs i de sammanhang när de nyttjar samma resurs.I kapitel 1-13 redovisas de olika slag av fisken som har identifierats inom ramen för uppdraget. I kapitel 14-21 tas upp frågor av mera horisontell karaktär. Det bör framhållas att de överväganden och förslag till åtgärder som läggs fram med anledning av uppdraget är till vissa delar förhållandevis översiktliga och förutsätts bli föremål för en mer detaljerad utredning och samråd före beslut om genomförande.DefinitionerNågon allmänt antagen definition av begreppet småskaligt fiske finns inte men till kategorin räknas normalt allt insjöfiske. En avgränsning vad gäller saltsjöfisket som man tidigare administrativt har använt, också inom EU, är fartygsstorleken där gränsen är satt vid 12 meter. Med denna definition svarade fartyg under tolv meter för ca 43% av det totala antalet landningar av svenska fiskare under år 2000, samtidigt som dessa fartyg endast stod för ca 3% av den landade kvantiteten. Detta innebär att de mindre fartygen kännetecknas av ett fiskemönster med ett flertal korta fiskeresor.Inom ramen för utredningen har definitionen av småskaligt fiske diskuterats med utgångspunkt i begreppet lokalt bedrivet fiske. Utredningen har därför kommit fram till att inte begränsa fisket efter fartygsstorlek, utan definierar det som ett fiske som i allmänhet består av fångstresor som är kortare än ett dygn. Det innebär att till kategorin småskaligt fiske har vi även räknat in något större fartyg än tolv meter. Totalt var det 1119 stycken fartyg, med en medellängd på 9 meter, som hade ett fiskemönster under år 2000 som till minst 90% bestod av fångstresor kortare än ett dygn. Av dessa var 125 fartyg över tolv meter. Kännetecknande för ett småskaligt fiske är också att man fiskar ett antal olika arter. Målarten varierar efter lokala, regionala och säsongsmässiga förutsättningar.Räknat på kvantitet så bidrog detta småskaliga kustfiske definierat som ett endygnsfiske med ca 5% av den totala mängden landad fisk av svenska fiskare i saltsjöfisket under år 2000. Vilket motsvarar ett värde i förstahandsledet (baserat på avräkningsnotor) på ca 21% (209 mkr) av det totala saltsjöfiskets värde (971 mkr). Till detta kommer insjöfiskets fångster på ca 1 460 ton fisk till ett värde av ca 36 mkr. Sammanlagt svarar det småskaliga fisket, inklusive insjöfisket, för ca 5,4% av den totala kvantiteten motsvarande ca 24% av det totala värdet. Fångsterna i detta fiske går uteslutande till konsumtion, vilket innebär att om man drar bort den mängd fisk som går till foder blir det småskaliga fiskets andel av det totala konsumtionsfisket ca 18,5% räknat på kvantitet och ca 32% räknat på värdet. Till detta kommer den mängd fisk som några hundra fiskare fångar på egen fiskerätt på Ost- och Sydkusten och i insjöarna. Dessa fiskare har inte yrkesfiskelicens och har därmed ingen skyldighet att rapportera sina fångster, men många har huvuddelen av sin inkomst från fisket.Analys av det småskaliga fisketSmåskaligt fiske är alltså inte ett enhetligt begrepp varför analysen är uppdelad i tretton kategorier dels efter en regional fördelning men också efter den typ av redskap som används i fisket och efter de arter man fiskar. I Östersjön har vi definierat sex olika fisken, vilka är: Fiske med lax- och sikfällor i Bottniska viken, Strömmings- och sikfiske i Bottniska viken, Trålfiske efter siklöja, Fiske med garn efter torsk och piggvar, Blank och gulålsfiske i Östersjön, Nät- och ryssjefiske i Östersjön och södra Bottniska viken. Även på Västkusten har vi definierat sex olika typer av småskaliga fisken efter redskapstyp och målart. Dessa är: Gulålsfiske på Västkusten, Kräftfiske med burar, Flummer- och krabbfiske, Småskaligt trålfiske på Västkusten, Biandfiske på Västkusten och Vadfiske med ljus på Västkusten. Till småskaligt fiske räknas också allt Insjöfiske.Fiske med lax- och sikfällor i Bottniska vikenDetta är ett fiske efter lax och vandringssik med hjälp av stora fasta redskap, vanligtvis kombifällor eller finnfällor. Fisket är utbrett längs hela kusten av Bottniska viken. De omfattande kompensationsutsättningarna av Ostersjölax tillsammans med ett tidigare för högt fisketryck på biandbestånden, framför allt i centrala Östersjön, har medfört att naturlaxbestånden minskat drastiskt. För att skydda och återuppbygga dessa bestånd fastställdes en internationell plan för vildlaxens bevarande (Salmon Action Plan) 1997 som nu håller på att genomföras. Laxfisket är därför hårt reglerat längs Bottniska vikens kust. Den generella försommarfredningen har minskat möjligheterna att fånga lax, vilket innebär att den odlade laxen inte kan beskattas i önskvärd utsträckning. Bifångster och hög dödlighet hos vildlax som fångats i garnande fällor utgör ett stort problem för bevarande av vildlaxbestånden. Den höga yngeldödligheten på grund av M74 under vissa år innebär också en minskad rekrytering av vildlax.Även utan reglering av laxfisket skulle sannolikt fisket ha minskat till följd av en minskad lönsamhet. Ett starkt skäl till detta är de växande problemen med sälskador. Sälen har omöjliggjort lax- och sikfiske i vissa skärgårdsområden och sälarna finns även uppe i älvarna. Ytterligare en orsak till det minskade fisket och den låga nyrekryteringen av yrkesfiskare är svårigheterna att få arrendera bra fiskevatten för fasta redskap, då vattenägarna gärna behåller dessa för sig själva. Fångst i vissa typer av fasta redskap medför en kvalitetsförsämring då laxen kan ha varit död en längre tid då redskapet vittjas. Detta innebär att konkurrensen från den odlade norska laxen är stor och ytterligare ett skäl till att lönsamheten har minskat. De skador som har skett på rekryteringen av vandringssik till följd av vattenkraftsutbyggnaderna har inte beaktats i tillräcklig grad i vattendomarna, varför nästan ingen utsättning av sik förekommer. Bestånden är därför svaga i flertalet kustområden. Ett annat problem är att fisket i Torneälvsområdet och Haparanda skärgård förvaltas av Finsk-svenska gränsälvskommissionen. Miljösituationen i Bottenviken har förbättrats vad gäller punktutsläpp, men den fortsatta belastningen av närsalter från tillrinnande vattendrag påverkar vattenkvaliteten negativt.Åtgärdsförslag- En ökad beskattning av den odlade laxen är önskvärd. En sådan selektiv beskattning av odlad lax kan grundas på en fettfenklippning, under förutsättning att levande fångande redskap används som medger att fångad vildlax kan sättas ut levande. Användning av levandefångande redskap skulle också innebära en generell kvalitetsförhöjning på den fångade fisken.- En selektiv och skonsam fiskemetod som skulle kunna användas är notfiske som tillämpas i vissa älvar och vattendrag.- Kommuner och kraftbolag är ägare till vattendrag och borde kunna upplåta fisket till yrkesfiskare.- Olika åtgärder för att komma till rätta med sälskadeproblemen behövs (se vidare avsnittet Säl- och skarvskador).- Att rikta fisket mot fler arter borde ge bättre förutsättningar att upprätthålla ett långsiktigt fiske.- Störst möjlighet att stärka fiskeresursen i området är förmodligen kompensationsutsättning av sik, vilket skulle kunna ske genom omprövning av vattendomar.Strömmings- och sikfiske i Bottniska vikenFisket bedrivs med strömmingsskötar och siknät. En stor del av strömmingsfångsten används för att producera surströmming. Flertalet av dessa fiskare ingår också i kategorin lax- och sikfällefiskare. Många fiskar också säsongsmässigt efter abborre, gädda, gös, ål och under perioder när bestånden är starka även torsk i Bottenhavet. En bedömning av problemen för fisket måste täcka alla dessa fiskeinriktningar. Försvåras fisket efter strömming och sik kan detta ge följdeffekter på fällefisket, då dessa fiskeinriktningar kompletterar varandra tidsmässigt. Både nät- och fällefisket efter havslekande sik och strömming försvåras dock kraftigt av risken för sälskador som idag utgör det största hotet mot fisket. Problemet kan sannolikt begränsas för fällorna, men är mycket svårlöst för fisket med nät. Kunskapen om strömmings- och sikfisket är bristfällig. Såväl strömming som sik förekommer i flera separata bestånd, för sikens del ett stort antal bestånd av såväl vandrande som stationär fisk.Åtgärdsförslag- Kompensationsutsättning av sik i de utbyggda älvarna bör kunna förstärka bestånden av vandringssik och ge underlag för ökat fiske, genom omprövning av vattendomar.- Vandringshinder orsakade av vägnätet bör åtgärdas i vattendrag och grunda havsvikar för att stärka fiskrekrytering till kustområdet.- Fortsatt restaurering av flottledsrensade kustmynnande vattendrag är också betydelsefullt.- Olika åtgärder för att komma till rätta med sälskadeproblemen behövs (se vidare avsnittet Säl- och skarvskador).- Åtgärder som stärker torskbestånden i Östersjön ger också positiva effekter för fisket i Bottenhavet eftersom torsken historiskt sett ingått som en del i detta kustnära fiske längs Norrlandskusten.Trålfiske efter siklöjaDetta är ett högeffektivt och exklusivt romfiske under kort period som bedriv

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Annan lantbruksvetenskap -- Vilt- och fiskeförvaltning (hsv//swe)

AGRICULTURAL SCIENCES  -- Other Agricultural Sciences -- Fish and Wildlife Management (hsv//eng)

Nyckelord

fisk

fiske

lax

sik

strömming

Bottniska viken

Östersjön

Västkusten

kräfta

hummer

krabba

trålfiske

garn

säl

torsk

piggvar

gulål

insjöfiske

ekonomi

förvaltning

National

Nationellt finansierad miljöövervakning

Ett rikt växt- och djurliv

A Rich Diversity of Plant and Animal Life

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)