| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sundborg, Åke
(författare)
-
Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven klarälven Geovetenskapliga naturvärden
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den regionala beskrivningen upptar större delen av utrymmet i rapporten.Den inleds för varje älv med en kort översikt över hydrologi, geologi och landformer. Därefter följer för varje älvavsnitt en deskriptiv del med efterföljande bedömning av sannolika verkningar av planerade utbyggnads-och regleringsåtgärder.
|
|
| 4. |
- Ericson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Kungsbergets naturreservat
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt uppdraget från Sandvikens kommun skall detta arbete omfatta: ”en sammanställning av klimatologiska topografiska, geologiska, zoologiska, botaniska och kulturella data och på grundval av detta skall planeringen ge förslag till skötselplan grundad på naturvårdsmässiga principer.”
|
|
| 5. |
- Haglund, Erik
(författare)
-
Dalälvens tidigare utbredning i trakten av Gysinge och Österfärnebo
- 1964
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den framlagda hypotesen om Dalälvens tidigare utbredning inom detta område, tycks mig i viss grad vara styrkt. Det framlagda materialet tyder på att det verkligen varit en högre nivå på fjärden under gången tid. De från område 1,2,3, och 4 beskrivna dalarna kan enligt mitt förmenande betecknas som torrdalar. Framförallt dalen på Mattön indicerar att den högre vattennivån verkligen existerat. I korta drag kan utveckligen sägas ha tillgått på följande sätt. När Färnebofjärden isolerades, omkring 5000-4500 år f. kr. , från Litorina havet, skedde detta på ungefär 60 m- nivå. (bil.2). Under relativt lång tid, då havet drog sig tillbaka från 60-56 m-nivå (bil.4), låg Färnebofjärdens yta på denna nivå. Vid denna tidpunkt, då erosionen nått det lägre värdet, började den kraftigare erosiva verkan i hindret V Gysinge göra sig gällande, varvid denna passpunkt så småningom kom att ligga så lågt att den inte tillät vattentransport över passen in mot karinmossen. Under tiden som detta hände transporterades vatten troligtvis också längs det förmodade hindret mot söder. Detta har inte tidigare berörts, men på bil.2 finns ett pass som leder från den nuvarande älvfåran och mot söder in i den öster om område 3 belägna dalen. Detta ligger på kartan under 55m-kurvan, men enligt mina avvägningar 57,87m.ö.h.Det borde, enligt tidigare fört resonemang, också ha något högre från början, men senare eroderats ned Det har troligtvis torrlagt av samma orsak som passen mot Karinmossen . Ungefär samtidigt med detta måste en sänkning av passnivån ha skett förmodat skeende här, på grund av frånvaron av lämpliga hinder i form av en moränrygg. Söder om forsen SSV Åsbyvallens f.d. fäbod finns en rygg, som slutar i och med forsen. Jag har inte lyckats följa den från forsen och mot norr. Om denna rygg fortsatt över älven skulle det kunna förklara torrdalen på Mattön och det breda passet genom ryggen vid Åsbyvallens f.d. fäbod, där det i dag endast passerar obetydligt med vatten (foto 7). Passet över nuvarande Sjöforsen skulle i så fall inte ha behövt ligga så högt. Det ha stigit upp över vattenytan senare då det förmodade hindret delvis varit genombrutet. Att passets höj 1 ändå varit högre tyder torrdalarna i område 4 på . Åtminstone upp till deras nivå borde det ha nått. Genom Gäddsjöpasset får man väl också tänka sig en transport av vatten. Denna vattenström borde då ha mynnat i Litorina havet, vilket troligen stått någonstans över Kerstinbomyren. Över Tärnsjöpasset har troligtvis inte någon vattentransport skett. Detta skulle då vara den punkt, som begränsar Färnebofjärdens utbredning. Den förmodade högsta vattenytan skulle då kunna ha legat mellan Tärnsjöpassets nivå och torrdalens på Mattön. Antagligen närmare Mattödalens nivå eftersom denna är av relativt liten omfattning. Den förmodade utvecklingen styrks av det faktum, att laborator Sten Florin kunnat konstatera en samtidig isolerings tidpunkt för Färnebofjärdens hela bäcken, och det onormalt stora tidsintervallet till Hedesundafjärdens isolering.
|
|
| 6. |
- Kihlström, Leif
(författare)
-
Naturinventering vid Körsjön
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Köröns flora är unik. Endast på mycket få specifika platser i Norrland kan man påträffa med likande sammansättning av arter.Flera arter förekommer ej på annan plats i kommunen och en del arter har märkliga nordliga utposter inom landet.Körön som är områdets, ur botanisk synpunkt, intressantaste plats har bl.a. Sveriges tredje nordligaste spontana bestånd av ek (Querqus robur).
|
|
| 7. |
- Lindberg, Jan
(författare)
-
Jädraåns meanderlopp
- 1961
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beskriva Jädraån och dess meandrar från Lillåns tillflöde, öster om Kungsberget, till Norrbro, bron norr om Järbo.
|
|
| 8. |
- Lindberg, Tom, et al.
(författare)
-
Preliminär rapport om översiktlig naturinventering utförd 1974 i Ovanåkers kommun
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- MålsättningInventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:Registrering av redan kända naturområden son komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.Uppspårande av eventuella nya sådana områden.Kontroller i fält av noterade objekt och översiktlig beskrivning av dessa.Gradering av objekten enligt SNV:” Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, Läns-och Lokalintresse för varje objekt.
|
|
| 9. |
- Linder, Folke
(författare)
-
Redogörelse för naturinventering i södra delen av Gävleborgs län
- 1957
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Redogörelsen omfattar södra hälften av länet upp till en linje Söderhamn – Bollnäs. Uppspårandet av fridlysningsobjekt har skett med ledning av tidigare publicerade undersökningar, egen kännedom om trakten samt uppgifter från åtskilliga med arbetare både inom och utom länet.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Gunnar
(författare)
-
Strandstudier vid Gästrikekusten : 17 bilagor+ fotobilaga
- 1961
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppsatsen avser att beskriva , och om möjligt söka förklara utbredning och bildningssätt för de strandtyper och speciella strandbildningar som föreligger mellan Utvalnäs, beläget 1,5 mil nordost om Gävle, och Dömanskär, 3km nordost om Norrsundet.
|
|
| 11. |
- Olsson, Anders, et al.
(författare)
-
Hemlingby friluftsområde Skötselplan
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under våren 1974 påbörjades detta arbete på uppdrag av Gävle kommun, fritidsnämnden. Syftet med arbetet är att efter ett grundläggande inventeringsarbete utforma en plan för Hemlingby friluftsområdes skötsel. Planen är anpassad till områdets karaktär av närströvområde, men även intressen av vetenskapligkulturell betydelse har beaktats.Hemlingbyanläggningen är av stor betydelse för motionsverksamheten i Gävle med ca 290000 besök per år. Anläggningen drivs av SKid- och friluftsfrämjandet. Det planlagda området omfattar ca 1 500 ha. Arbetet bygger på litteraturstudier, personkontakter och fältarbete. Området har indelats i skötselenheter med hjälp av flygbilder. Under fältarbetet har varje enhet beskrivits och skötselförslag upprättats.För att underlätta det praktiska handhavandet av planen har speciella målsättnings- och åtgärdsmallar konstruerats för skogsmark och impediment. Dessa har utnyttjats för flertalet skogsmarksenheter. Separata skötselförslag har gjorts för området närmast stigarna.Åtgärdsförslagen för jordbruksmarken gäller främst ett öppethållande av denna. För flera enheter har betning föreslagits.Arbetet har presenterats i fyra huvudavdelningar: inventering, analys, planläggning, kostnader.I inventeringsdelen har b1 a tagits upp anläggningens tillkomst och utveckling, organisation av driften och vissa data rörande friluftslivet. Vidare har här behandlats kulturhistoria, klimat, topografi, geologi, botanik, zoologi samt skogstillstånd. Av stort kulturhistoriskt intresse är de vikingagravar som finns i området.Analysdelen behandlar konflikter mellan ett rationellt ekonomiskt skogsbruk och friluftslivet. Möjligheterna att hålla jordbruksmarken öppen diskuteras, liksom frågor angående besökarantal, jakt m m.Inom området finns vissa slitagekänsliga hällpartier som bör skyddas. Orienteringar bör inte läggas över dessa. I övrigt torde inte slitaget vara något problem.Södra delen av inventeringsområdet består i stor utsträckning av dikade torvmarker, bevuxna med tät, homogen yngre skog. Dessa marker är mindre attraktiva ur friluftssynpunkt. Ett öppethållande av jordbruksmarken och motionsslingorna sker mest rationellt med användande av entransportabel flishugg.I planläggningsdelen ges skötselförslag för samtliga åtgärdsenheter.Kostnadsdelen omfattar b1 a kostnader för att hålla jordbruksmarken öppen. Ett par exempel på inoptimalförluster för skogsbruket presenteras. Gnejsgranit med stora fältspatsögon utgör den mest representerade bergarten i länt. Denna bergart uppträder i stora massiv. Ett bälte av kvartsit utgör berggrund vid gränsen till Västernorrland. I länets södra förekommer yngre granit, liksom i Orsa Finnmark i NW. Lågmetamorfa sedimentbergarter och massformiga, ibland skiffriga vulkanbergarter, S. K. Losgrönstenar finns inom samma område. Porfyrer sträcker sig in i flikar i detta område från Dalarna och Härjedalen. Jonisk sandsten finns Orsa Finnmark, liksom i Gävlesänkan i söder. Kambrosilurbergarter finns bara representerade som lösa block i de kvartära avlagringarna. Länets yngsta bergart är Dellenit, en andesit, som finns mellan Dellensjöarna i norr.Länets mest representerade jordart är, som i stort landet i övrigt, morän. Dess sammansättning är varierande, vad beträffar blockhalt och matrix. Normalblockig, sandig morän är vanligast. Moränens former är ofta i samstämmighet med den underliggande berggrundens former. Egenformer, i form av ändmoräner.m. ärsparsamt representerade. Isälvsavlagringarna är talrikt, i form av väl markerade åsryggar och deltan i HK-nivå. Under HK-nivå förekommer i åsarna ett antal sandfält med hittills ganska okänd genes. Svallmaterial förekommer ofta i de dalgångar,som i NW riktning drar inåt höglandet. Klapperfält omgärdar de höjder inom kustslätten, som har varit kraftigt exponerade, liksom öarna i det nuvarande kustbandet, Lera och främst mjäla utfyller de lägre liggande delarna av dalgångarna på kustslätten, liksom mindre områden längre in i landet. Mo blir rikligare representerad i sedimenten inom höglandet. Eoliska avlagringar är utbredda främst i södra delen av länet och i höglandet i nordväst. Sedimentslätterna är, med få undantag, torvfattiga.Isrörelsen har inom länet övergått från en i söder, kring Gävletrakten, mycket nordlig ritning till, kring Söderhamn, en tydlig avböjning mot NW och W. Räfflor vittnar om flera isrörelseriktningar, inalles tre , en första från WNW, en något senare från NW och en ung, främst representerad i kustzonen, från N och NE . Denna kuströrelse ställs i samband med en förmodad isoscillation i Gävletrakten.Den lokala undersökningen tillsammans med övriga resultat ger vid handen, att isen från en nordlig riktning i höjd med Söderhamn, ganska snabbt drar mot väster, samtidigt som iskanten dröjer i norra delen av länet. I höjd med kustslättens övergång i höglandet i W utjämnas denna rörelse, genom att recessionen hejdas i W av över HK uppdykande bergsområden. Isbrämet erhåller nu en jämnare linje i riktning SW-NE, och uppbrytningen tilltar krig kustöarna i NE. Isen ligger kvar i dalarna inåt, och i sprickor mellan bergshöjderna ansamlas stora material mängder. Isavsmältningen med dödisrester inom stora områden. Och med lateral dränering längs sprickor och tunnlar i dalsidorna.
|
|
| 12. |
- Roos, Åke
(författare)
-
Detaljstudie av Ljusnanåsen i Rengsjö socken, Gävleborgs län
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Berggrunden i Gävleborgs län präglas av tre morfologiska formelement.I öster utbreder sig en kustslätt, i söder cirka 30 Km bred, som i norr löper utanför den nuvarande kustlinjen. Denna slätt utgör sannolikt en denudationsyta, ett S.K. peneplan, med låg topografi och med berget rikligt exponerat mellan sedimenten. Slätten utgör troligen en utlöpare av det subkambriska peneplanet, i söder väl utbildat i bl. a. uppland. Detta peneplan övergår inåt landet i ett höjdområde med bergsmassiv av ganska enhetlig toppkonstans, med vissa toppar överstigande denna nivå. Gränsen mellan slätten i söder och inlandets berg är utbildad som en brant, vars genes är omtvistad. Marin abrasion i kombination med andra morfologiska processer är närmast att förmoda.Gnejsgranit med stora fältspatsögon utgör den mest representerade bergarten i länt. Denna bergart uppträder i stora massiv. Ett bälte av kvartsit utgör berggrund vid gränsen till Västernorrland. I länets södra förekommer yngre granit, liksom i Orsa Finnmark i NW. Lågmetamorfa sedimentbergarter och massformiga, ibland skiffriga vulkanbergarter, S. K. Losgrönstenar finns inom samma område. Porfyrer sträcker sig in i flikar i detta område från Dalarna och Härjedalen. Jonisk sandsten finns Orsa Finnmark, liksom i Gävlesänkan i söder. Kambrosilurbergarter finns bara representerade som lösa block i de kvartära avlagringarna. Länets yngsta bergart är Dellenit, en andesit, som finns mellan Dellensjöarna i norr.Länets mest representerade jordart är, som i stort landet i övrigt, morän. Dess sammansättning är varierande, vad beträffar blockhalt och matrix. Normalblockig , sandig morän är vanligast. Moränens former är ofta i samstämmighet med den underliggande berggrundens former. Egenformer, i form av ändmoräner .m . ärsparsamt representerade. Isälvsavlagringarna är talrikt, i form av väl markerade åsryggar och deltan i HK-nivå. Under HK-nivå förekommer i åsarna ett antal sandfält med hittills ganska okänd genes. Svallmaterial förekommer ofta i de dalgånga, som i NW riktning drar inåt höglandet. Klapperfält omgärdar de höjder inom kustslätten, som har varit kraftigt exponerade, liksom öarna i det nuvarande kustbandet, Lera och främst mjäla utfyller de lägre liggande delarna av dalgångarna på kustslätten, liksom mindre områden längre in i landet. Mo blir rikligare representerad i sedimenten inom höglandet. Eoliska avlagringar är utbredda främst i södra delen av länet och i höglandet i nordväst. Sedimentslätterna är, med få undantag, torvfattiga.Isrörelsen har inom länet övergått från en i söder, kring Gävletrakten, mycket nordlig ritning till , kring Söderhamn, en tydlig avböjning mot NW och W. Räfflor vittnar om flera isrörelseriktningar, inalles tre , en första från WNW, en något senare från NW och en ung, främst representerad i kustzonen, från N och NE . Denna kuströrelse ställs i samband med en förmodad isoscillation i Gävletrakten.Den lokala undersökningen tillsammans med övriga resultat ger vid handen, att isen från en nordlig riktning i höjd med Söderhamn, ganska snabbt drar mot väster, samtidigt som iskanten dröjer i norra delen av länet. I höjd med kustslättens övergång i höglandet i W utjämnas denna rörelse, genom att recessionen hejdas i W av över HK uppdykande bergsområden. Isbrämet erhåller nu en jämnare linje i riktning SW-NE, och uppbrytningen tilltar krig kustöarna i NE. Isen ligger kvar i dalarna inåt, och i sprickor mellan bergshöjderna ansamlas stora material mängder. Isavsmältningen med dödisrester inom stora områden. Och med lateral dränering längs sprickor och tunnlar i dalsidorna.
|
|
| 13. |
- Rune, Carin
(författare)
-
Vegetationen på Orarnas stränder
- 1968
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gästrikland är ett gränsområde, därmellansvensk och nordsvensk vegetation möte. Här går också en floristisk gränsav hög rang, nämligen mellan det mellaneuropeiska och cirkumborealafloraområdet. Ett stort antal sydliga arter (minst30) har sin nordgräns iGävletrakten. Anhopningen av nordgränser här motsvaras ej av någon klimatgräns.Däremot torde den gynnsamma effekten av kalkhaltig morän från sydbottniskakamborsilurområdet spela en avgörande roll för sydliga arterna framträngande
|
|
| 14. |
- Rune, Sven
(författare)
-
Naturvårdsinventering inom Storsidan, Järvsö, utförd i oktober 1973 av lektor Sven Rune, Gävle. : Textbilagor och inventeringskartor
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den Naturvårdsinventering som här presenteras har utförts sammanlagt under 9 dagar i slutet av september och början av oktober 1973. Arbetet planlades i samråd med lantmäteriets specialenhet nr 2 i Gävleborgs län. Därvid begränsades området till att gälla bygden längs dalgångarna på Storsidan. Arbetet skulle utföras och redovisas som inventeringen inom Lillsidan, daterad 71-11-01. Vid fältarbetet har flygbilder i skala 1:20 000 använts. Avgränsningen av delområden har gjorts på dessa, men redovisningen har skett på karta i skal 1:50 000.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Knutsson, G, et al.
(författare)
-
Beteckningssystem för bergundersökningar : förstudie
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I takt med den på senare år ökande bergbyggnadsverksamheten utförs allt fler bergundersökningar med inriktning på berggrundens tekniska egenskaper. Flera olika beteckningssystem och redovisningsformer har utarbetats och är i användning. Detta innebär emellertid svårigheter för läsaren och risker för färväxlingar. För att få till stånd ett utvecklingsarbete av enhetliga beteckningar för bergundersökningar inom byggnadsoch anläggningsverksamhet har en förstudie ifrågan genomförts. Utredningen har omfattat dels en inventering av förekommande beteckningssystem och redovisningsformer, dels en kontaktträffär samordning av problemen. Framkomna resultat och synpunkter har sammanställts och bildat underlag för en plan för den fortsatta verksamheten. Utredningen har visat att utvecklingen av ett gemensamt, enhetligt beteckningssystem och standardiserade redovisningsformer är angeläget sett såväl från myndigheters och byggherrars sida som från dem som arbetar med bergundersökningar inom byggnads och anläggningsverksamhet.
|
|
| 17. |
- De Geer, Jan
(författare)
-
Vissa drag i Badelundaåsens geohydrologi : (Sträckan Mälaren - Sätra brunn)
- 1965
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningen har genomförts som en hydrogeologisk, lokalregional inventering av Badelundaåsen och dess biåsar. Den speciellt inriktade kartering, som utfördes i skalan 1:20 000 omfattade själva åsen jämte dalens begränsning. Mellanliggande lerområden, som ur geohydrologisk synpunkt är av måttligt intresse, inventerades särskilt på källor. Avsikten med karteringen av de perifera delarna var främst att erhålla en summarisk överblick över var potentiella – i relation till åsen ”indirekta” – infiltrationsområden är belägna. Dessutom siktade den på att ge en uppfattning av vilka lateraldistala åsdelar som kan tänkas fungera som grundvattenmagasin. Övriga hjälpdata insamlades vid en omfattande brunnsinventering, via kontakter med borr- och ingenjörsfirmor sant från berörda kommunala instanser och från länsingenjören. Ett tiotal egna, grunda borrningar utfördes som stöd för karteringen för att i illa kända avsnitt fastlägga lertäckets utbredning visavi åsen.Vid sidan av att det nödvändiga och omfattande avvägningsarbetet verkställdes, togs ett antal vattenprover i och för bestämning av tritium- och kloridhalterna m.m.Undersökningen utmynnade i en rapport, enligt vars viktigaste rekommendationer sex undersökningsborrningar utfördes i åsdelen Tomta-Hallsta kring årsskiftet 1964-1965 för att fixera en definitiv plats för långvarig provpumpning. Planerade borrningar i sidled från åsen kunde dock ej inrymmas i detta program.Av den grundvattenprofil, som upprättats i Badelundaåsens längdriktning framgår, att praktiskt taget alla normala geohydrologiska element finns representerade; såsom grundvattendelare, lågpunkt(-er), trösklar och källor av skilda typer. Ett viktigt resultat var konstaterandet av ett antal källor 1 à 2 km i sidled från åsens kärnzon i höjd med Hallsta. Man kan här faktiskt tala om ett litet artesiskt bäcken. Det kommer sannolikt att visa sig spela påtaglig roll som utjämnande grundvattenmagasin vid den tänkta exploateringen av de kvarvarande outnyttjade grundvattentillgångarna i Västeråsregionen.Ett försök har gjorts att klassificera olika åsdelar med skiljaktig, geohydrologisk situation; dränerande, läckande och kombinationen dränerande och läckande.Genom att det finns ett stort antal observationspunkter i form av grus- och sandtäkter, borrningar m.m. har det varit möjligt att ungefärligt inlägga lertäckets utkilande begränsning mot åsens kärnzon. Det har sålunda blivit möjligt att approximativt bestämma de direkta infiltrationsytorna. Med ledning härav bör man principiellt vid långvarig pumpning och i kombination med kloridens och hårdhetens förändringar kunna sluta sig till den ungefärliga infiltrationens direkta och indirekta andelar. I det behandlade fallet Tillberga och Skultunas dubbelvattentäkt, har problemet endast delvis kunnat lösas därför att karakteristika för årsomgivningens grundvatten är okända. Den allt större proportionen ”indirekt”, pumpat grundvatten är emellertid alldeles klar. 12 st tritiumbestämningar har gjorts vid Laboratoriet för Radioaktiv Datering i Stockholm. I första hand var avsikten att erhålla en allmän orientering vad beträffar den ungefärliga omsättningshastigheten i grundvattnets översta skikt. Dessutom har några specialfrågor berörts bl.a. om det förekommer markanta åldersskillnader i vertikalled eller ej, Ett försök har också gjorts att bestämma ett grundvattenmagasins approximativa storlek i ovannämnda artesiska bäcken, där avbördningen via källor är tillnärmelsevis känd.Även kloridhalternas viktiga roll för bedömning av vattenbalansen har berörts. Grundvattentemperaturmätningar har visat att norra delen av området har lägre värden än södra. Mätresultaten sätts också in i sitt större regionala sammanhang, för Sverige, genom att en kort exposé lämnas för grundvattentemperaturerna utanför fjällkedjan.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Norrman, John
(författare)
-
Isälvsavlagringarna mellan Södra Ockran i Boda och Kungsholskvarn i Rättvik : Undersökning utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Kopparbergs län
- 1971
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- (Förord:)Föreliggande undersökning av isälvsavlagringarna norr om Rättvik har tillkommit på initiativ av Naturvårdssektionen vid Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Den syftar till att beskriva och förklara naturlandskapet på ett sätt som kan gagna en naturvårdande planering. Fältkartering av undersökningsområdet utfördes sommaren 1971 under min ledning av adjunkten, fil mag Per Lindberg, Orsa. Som underlag för denna landskapskartering har en karta i skala 1:10 000 med nivåkurvor enligt ekonomiska kartan begagnats. Kartkonceptet har bearbetats vid Naturgeografiska institutionen i Uppsala och renritats i skala 1:20 000.(Innehåll:)Regional översikt - Den högre vegetationen i Gärdsjöfältets sjöar - Inlandsisens avsmältning - Uppkomsten av isälvsavlagringarna mellan S Ockran och Rättviken -Undersökningsområdets vetenskapliga värde - Synpunkter på undersökningsområdets utnyttjande - Referenser
|
|
| 21. |
- Olsson, Ulf
(författare)
-
Blockhavsundersökning jämte studier av vittringsformer och glaciala formelement inom området Sandviksfjell-Kongsbaktind i Nordland, Norge
- 1964
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Slutlig sammanfattningNaturligtvis berättigar här relaterade undersökningar eller iakttagelser icke till generella slutsatser. Därtill är underlaget för ”magert”. Likväl kan man inte förneka, att samtliga iakttagelser sammantagna pekar på• att tolkningen av blockhaven som ett resultat av vittring och därvid främst frostvittring synes korrekt samt att blockansamlingarna således är att betrakta som huvudsakligen in situ-bildade• att man ej kan finna motiv för en funktionell korrelation mellan höjden över havet och frostvittringens intensitet och att problemet sålunda verkar mera komplext än vissa vill göra gällande• att det inte är uteslutet att blockhaven på samtliga nivåer skulle hunnit utbildas efter det att Würm-isen drog sig tillbaka.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
-
Allmän naturinventering av Fläckeboområdet
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande allmänna naturinventering av Fläckeboområdet i Sala kommun har utförts av Länsstyrelsen i syfte att erhålla ett bredare underlagsmaterial för bedömning av områdets naturvärden. Fläckeboområdet har i den fysiska riksplaneringen ansetts vara av riksintresse för den vetenskapligt-kulturella naturvården och skall med anledning av detta planeras med särskild hänsyn till naturvårdsintressena.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
-
Allmän naturvård i Mälaren-Hjälmarområdet 1972
- 1972
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan några år tillbaka sker ett fortlöpande samarbete mellan länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län för att få till stånd samordnade bedömningar av gemensamma plan- och naturvårdsfrågor. Vid sammanträde med landshövdingarna i nämnda län våren 1971 uppdrogs år byrådirektörerna för allmän naturvård att utarbeta en sammanställning av nuläget på den allmänna naturvårdens område. Föreliggande sammanställning innehåller dels en redovisning av för naturvårdsändamål säkerställd mark, gällande förordnanden och inventeringsläget, dels en preliminär klassificering av naturvårdsobjekt i regionen. Eftersom inventeringar, reservatsbildning mm ständigt pågår inom de olika länen blir redogörelsen snabbt inaktuell. Arbetet inom den allmänna naturvården har, beroende på skilda förutsättningar rörande exploateringstryck, naturtyp, personella resurser mm, i viss mån bedrivits olika i de skilda länen inom Mälar-Hjälmarregionen. Särskilt gäller detta inventeringsarbetet, vilket medför vissa svårigheter när det gällt redovisningen av det här sammanställda materialet. De i riksplaneförslaget (Hushållning med mark och vatten) redovisade områdena för friluftsliv och vetenskapligt kulturell naturvård – riksobjekten – har av arbetsgruppen kompletterats med sk regionobjekt. Respektive länsstyrelse har inte tagit ställning till dessa. På grund av det otillräckliga och heterogena inventeringsmaterialet, måste redovisningen av naturvårdsobjekten ses som ett första utkast, vilket efter hand kommer att kompletteras genom mer detaljerade inventeringar. Trots detta är det vår förhoppning att sammanställningen skall vara av värde för myndigheter, organisationer och enskilda som vill få en överblick över hur långt arbetet inom den allmänna naturvården avancerat inom Mälar-Hjälmarlänen.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
-
Annual Report For The Year 1949 : And Short Papers
- 1950
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the Director's Report for the year 1948 a general survey was given of the work program of the Institute and during last year the research has continued on the whole along the same lines. This Report confines itself therefore to an account of the progress made during the year 1949 within the limits of the program set up.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
-
Askö -Tidöområdet. Allmän naturinventering
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande allmänna naturinventering av Askö-Tidöområdet har föranletts av att området i den fysiska riksplaneringen föreslagits som riksintresseområde för den vetenskapliga naturvården och för det rörliga friluftslivet. Syftet har varit att dokumentera och översiktligt redovisa områdets naturvärden som underlag för en diskussion om behovet av skydds åtgärder. Kompletterande specialinventeringar av områdets botaniska och zoologiska värden för att utreda behovet av vårdinsatser utförs av naturvårdsenheten under 1974.
|
|
| 40. |
- Aspenberg, Per, et al.
(författare)
-
Gävle Skärgård Naturvårdsinventering 1971-72 avseende RÖRLIGT FRILUFTSLIV och FÅGELLIV
- 1972
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län utfördes en naturvårdsinventering, som syftade till att samla beslutsunderlag i frågor om rörligt friluftsliv och fågelliv.Inventeringen gällde kustområdet från länsgränsen i söder t.o.m. I ggön inorr och genomfördes somrarna 1971 och 1972 . fältarbetet bestod dels av en taxering av häckande fågla, dels av en intervjuundersökning jämte kompletterande iakttagelser i syfte att samla material om det rörliga friluftslivet .Den ornitologiska inventeringen avslöjade inte några anmärkningsvärda fågelförekomster i Gävle skärgård, med undantag för ett par av landets större kolonier av silver tärna. I området häckade dock arter som skräntärna (1971) ock labb. Av änder dominerade vigg med ca 170 par, följd av svärta och småskrake. Bland vadarna var strandskata, roskarl och rödbena särskilt väl representerade. Anmärkningsvärt mycket vitfågel häckade i området, mest fiskmås (ca 1000 par) men också en hel del silltrut och gråtrut. Den begränsade övärlden är i jämförelse med innanför liggande strand relativt
|
|
| 41. |
-
Att värdera landskap
- 1972
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En ammanställning och vidareutveckling av kvatitativa metoder för landskapsbeskrivning samt ett försök att med hjälp av dessa metoder sortera fram särskilt attraktiva områden.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Björkbäck, Folke
(författare)
-
Preliminär förteckning över skyddsvärda myrar i X,Y och Z län
- 1970
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FÖRTECKNING ÖVER SÄRSKILT SKYDDSVÄRDA MYRAR I GÄVLEBORGE LÄN.HEDESUNDA LANDSKOMMUNJordbärsmyren ……………sid 1 VALBO LANDSKOMMUN.Molnviksmuren (inkl. Rock mur…sid 4Myrar vid Trösken ………………sid 6 HAMRÅNGE LANDSKOMMUN.Axmar högmosse……………sid 7 NORRALA_ENÅNGERS LANDSKOMMUNER.Myr vid SKåssan ………………...sid9ALFTA LANDSKOMMUN.Stormyren SV om Grannäsen …sid10 LOS LANDSKOMMUN.Stormyren och LÅNGTJÄRNSMYREN. .sid 11RAMSJÖ LANDSKOMMUN.Kallmyran……………sid 12 HARMÅNGER -GNARPS LANDSKOMMUN.MYRAR vid Hårtefjärden………sid 13.
|
|
| 48. |
- Boström, Kurt, et al.
(författare)
-
Distribution of Ba and Pb in primary carbonates in Långban, Sweden
- 1974
-
Ingår i: Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar. - : Informa UK Limited. - 0016-786X. ; 96:4, s. 375-379
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unaltered hausmannite ores from Långban, Sweden, contain two rhombohedral carbonate phases, namely calcite and a carbonate with a disordered calcite structure; the latter with the approximate composition Ca0.4Ba0.4(Pb, Mg)0.2CO3 and cell dimensions (hexagonal setting)a = 5.12 and c = 18.12A;. The carbonate phases were emplaced together with the ore minerals before the metamorphic events, which in their turn preceded the late vein and vug forming period in Långban. It appears likely that such carbonates are much more common than was previously realized, and that they were the source of most of the Pb, Ba and Ca present in the native lead-pyrochroite veins.
|
|
| 49. |
- Boström, Kurt, et al.
(författare)
-
Plankton: Its chemical composition and its significance as a source of pelagic sediments
- 1974
-
Ingår i: Chemical Geology. - : Elsevier BV. - 0009-2541 .- 1872-6836. ; 14:4, s. 255-271
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The absolute concentrations of minor and trace elements vary considerably in plankton. However, normalization of elemental abundances versus the minor elements Fe, Al and Zn (instead of the commonly used normalization versus seawater concentrations) demonstrates that these elements show remarkably constant proportions vis à vis each other. Thus, Ti, Fe, Al, Mn, V, and Zr occur in marine lower organisms in the same proportions as in the average shale, whereas Ba, Cr, Cu, Ni, Cd, Pb, Zn and B are enriched relative to the shale abundances, as are also Ca, Mg, Na, K, and Sr. These patterns appear to suggest that marine plankton are rich in lithogenic matter, but this is probably not the normal case.Contrary to the uniformity of plankton, sediments from the Pacific vary considerably in composition. Under the Equatorial high-productivity region the sediments show striking similarities with a mixture of average shale and average plankton mass, as could be expected, whereas sediments from the East Pacific Rise differ considerably from such mixtures. An iron-manganese phase (of deep-seated origin?), mixed with biological matter, on the other hand, yields model sediments with remarkable similarities to the East Pacific Rise deposits. It is therefore likely that biological processes account for a considerable fraction of some elements such as Cu, Ni, Zn and Ba also in the East Pacific Rise metalliferous sediments.
|
|
| 50. |
|
|
