| 1. |
- Alnervik, Karin, 1958-, et al.
(författare)
-
Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation
- 2018
-
Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : OsloMet – storbyuniversitetet. - 1890-9167 .- 1890-9167. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogisk dokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikeln analyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning.
|
|
| 2. |
- Bångsbo, Angela, 1968, et al.
(författare)
-
Barriers for Inter-Organisational Collaboration: What Matters for an Integrated Care Programme?
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Integrated Care. - : Ubiquity Press, Ltd.. - 1568-4156. ; 22:22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Inter-organisational collaboration is challenging but essential in managing the complex and comprehensive needs of frail older people. Therefore, there is a need to investigate the influence of different barriers to inter-organisational collaboration when implementing an integrated care programme. The aim of this study was to investigate both inpatient and outpatient staff views on the factors they deemed to be influential to inter-organisational collaboration for an integrated care programme. Methods: The study was a cross-sectional study and included staff from hospitals, primary care and municipal health and social care. Results: There were no significant differences between staff from inpatient and outpatient care in measuring factors that may cause difficulties for inter-organisational collaboration. Staff views diverged significantly on all factors, such as educational level at long physical distances, laws and regulations, knowledge of each others work settings, experience from inter-organisational collaboration, different professions, variations in professional status and power, psychosocial factors such as positive work environment and interpersonal chemistry. Discussion: A multidisciplinary team culture and avenues for inter-organisational collaboration need to be developed for improved care continuity. Conclusion: The staffs’ educational level influenced what was perceived as barriers to inter-organisational collaboration, and may guide future development of integrated care programmes.
|
|
| 3. |
- Bångsbo, Angela, 1968, et al.
(författare)
-
Collaboration in discharge planning in relation to an implicit framework
- 2017
-
Ingår i: Applied Nursing Research. - : Elsevier BV. - 0897-1897 .- 1532-8201. ; 36, s. 57-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: The aim of our study was to explore healthcare and social care professionals’ experiences of preconditions for interorganizational and interprofessional collaboration to support frail elderly patients in discharge planning conferences. Background: At the time for hospital discharge, healthcare and social care professionals have to balance safe care, need for continuity of care, and elderly patients’ own expectations with economical demands. Therefore, collaboration interorganizationally and interprofessionally is essential, since deficiencies are risks to patient safety. Methods: Four focus groups, which consisted of 30 participants—occupational therapists, social workers, physiotherapists, and nurses from hospital, primary care, municipal health, and social welfare—were held. Results: The tacit framing of normative and contextual aspects that influenced discharge conferences’ outcomes, such as around decision-making about post-discharge activities, was identified as a main category in the results, comprised of the following four categories: (1) Different perceptions of prioritizing the elderly patients’ involvement in practice; (2) Choice of method for information transferal affecting collaboration; (3) The limited timeframe affecting assessments and choice of actions; (4) Underlying professional hierarchies. Conclusions: Overall, we found professional hierarchies and organizational administrative demands on efficiency reduced collaboration interorganizationally and between healthcare and social care professionals. Based on our findings, it is our opinion further development is needed both locally at hospitals and at a systemic level in Sweden.
|
|
| 4. |
- Bångsbo, Angela, 1968, et al.
(författare)
-
Kommunikativa processer och upplevelser av delaktighet i vård- och omsorgsplaneringsmöten
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äldre personer med flera ohälsoproblem och komplexa vård- och omsorgsbehov är en ökande grupp i samhället. För att åstadkomma en vård och omsorg som svarar mot den enskilda personens behov är samverkan mellan olika vårdgivare och professioner en viktig utgångspunkt vid vård- och omsorgsplanering. I denna studie har vi undersökt hur delaktighet för patienter skapas vid vård- och omsorgsplaneringsmöten (VOP-möten) samt hur deltagarna upplever detta. Datamaterialet består av bandinspelade VOP-möten samt efterföljande intervjuer med mötesdeltagarna. I datamaterialet ingick dels möten som genomfördes av vård- och omsorgspersonal vars huvudsakliga arbetsuppgift är att genomföra vård- och omsorgsplaneringar (här kallade specialiserade vårdplaneringsteam), dels möten som genomfördes av personal som inte specifikt arbetade enbart med VOP-möten. De inspelade VOP-mötena analyserades utifrån dimensionerna aktiv-passiv, subjekt-objekt. I analysen belystes hur såväl patienternas, närståendes samt vård- och omsorgspersonalens förhållningssätt bidrog till den bild av patienten som framställdes under mötet. Resultatet presenteras utifrån följande kategorier: Att vara ett ”aktivt subjekt”, d v s att man är delaktig i sin vård- och omsorgsplanering och förväntas ta ansvar vid formulering av målsättningar; Att vara ett ”passivt subjekt” det vill säga patienten framstår som en hel person som lever i ett livssammanhang men som på grund av hälsoskäl eller påverkan i omgivningen inte är så delaktig vid VOP-mötet; Att vara ett ”aktivt objekt” vilket innebär att endast begränsade aspekter av personen framträder exempelvis genom att patienten bidrar till en beskrivning av sig själv som ett objekt; samt slutligen; Att vara ett ”passivt objekt” där patienten fråntas möjligheten att delta i bedömning eller planering av vård och omsorg. I resultatet beskrivs dessutom omständigheterna kring mötet, ”Samtalsramen”, samt deltagarnas upplevelser före, under och efter mötet. I resultatet framkom att patienterna i huvudsak var aktiva vid VOP-mötena och bemöttes som subjekt. Patienternas delaktighet underlättades i den här studien av att de var väl förberedda inför mötet, de visste vad mötet skulle handla om, flera hade tidigare erfarenheter av VOP-möten och de gavs möjlighet att berätta vem man var och hade varit. Patienterna beskrev i de efterföljande intervjuerna att de, inför VOP-mötet, kände en oro att självbilden skulle komma att förändras från självständighet till beroende. Patienterna beskrev i de flesta fall att de kände sig bekväma under mötet. Vidare framkom att patienterna efter mötet upplevde både att deras önskemål infriats, men också en medvetenhet om att livsavgörande beslut hade aktualiserats, vilket kunde föranleda såväl besvikelse som anpassning till en ny livssituation. Resultatet kan inte sägas representera hur VOP-möten generellt sett genomförs och upplevs. Begränsningar i datamaterialet består av att inspelningarna av VOP-möten och intervjuer ägde rum i ett område där det fanns god tillgång på korttidsplatser. Majoriteten av datamaterialet utgjordes också av möten med vårdpersonal som var särskilt erfarna och intresserade av arbetsuppgiften. Denna rapport kan därför sägas beskriva i huvudsak ”goda exempel” på vård- och omsorgsplaneringsmöten, d v s när det fungerar väl. Trots detta anser vi att den modell som beskriver hur patienterna positionerar sig och positioneras som aktiv/passiv, subjekt/objekt är giltig och möjlig att använda i alla typer av VOP-möten och kan tjäna som stöd för att förstå vad som händer och hur det händer i kommunikationsprocessen.
|
|
| 5. |
- Bångsbo, Angela, et al.
(författare)
-
Patient participation in discharge planning conference
- 2014
-
Ingår i: International Journal of Integrated Care. - : Ubiquity Press, Ltd.. - 1568-4156 .- 1568-4156. ; 14, s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: There is a need for individualized discharge planning to support frail older persons at hospital discharge. In this context, active participation on their behalf cannot be taken for granted. The aim of this study was to elucidate patient participation in discharge planning conferences, with a focus on frail older persons, supported by the theory of positioning described by Harré & van Langenhove. Methods: The study was designed as a case study based on audio-recordings of multidisciplinary discharge planning conferences and interviews with health professionals elucidating their opinions on preconditions for patient participation in discharge planning. The analysis has been performed using qualitative content analysis and discourse analysis. Data collection took place during 2008–2009 and included 40 health professionals and 13 frail older persons in hospital or municipal settings. Results: Findings revealed four different positions of participation, characterized by the older person’s level of activity during the conference and his/her appearance as being reduced (patient) or whole (person). The positions varied dynamically from being an active person, passive person, active patient, or passive patient and the health professionals, next-of-kin, and the older persons themselves contributed to the positioning. Conclusions: The findings showed how the institutional setting served as a purposeful structure or a confinement to patient participation.
|
|
| 6. |
- Bångsbo, Angela, 1968, et al.
(författare)
-
Patient participation in discharge planning conference.
- 2014
-
Ingår i: International journal of integrated care. - 1568-4156. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a need for individualized discharge planning to support frail older persons at hospital discharge. In this context, active participation on their behalf cannot be taken for granted. The aim of this study was to elucidate patient participation in discharge planning conferences, with a focus on frail older persons, supported by the theory of positioning described by Harré & van Langenhove.
|
|
| 7. |
- Bångsbo, Angela, PhD, 1968-, et al.
(författare)
-
Preconditions to implementation of an integrated care process programme
- 2021
-
Ingår i: Journal of Integrated Care. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1476-9018.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeThe purpose of this study was to investigate the preconditions of a full-scale implementation of an integrated care process programme for frail older people from the staff's understanding, commitment and ability to change their work procedures with comparisons over time and between organisations.Design/methodology/approachA repeated cross-sectional study was conducted in a hospital, municipal health and social care setting.FindingsStaff commitment decreased to the importance of a permanent municipal contact from baseline compared to the 12-months follow-up (p = 0.02) and the six- and 12-months follow-up (p = 0.05), to the information transfer from emergency department from the six- to the 12-months follow-up (p = 0.04), to discharge planning at the hospital at six- and 12-months follow-up (p = 0.04) and towards discharge planning at home from baseline to the six-month follow-up (p = 0.04). Significant differences occurred between the organisations about information transfer from the emergency department (p = 0.01) and discharge planning at home (p = 0.03). The hospital staff were the most committed.Practical implicationsThe results can guide the implementation of complex interventions in organisations with high-employee turnover and heavy workload.Originality/valueThe study design, allowing the comparison of implementation results over time and between organisations in a later phase, gives this study a unique perspective.
|
|
| 8. |
- Bångsbo, Angela, et al.
(författare)
-
Tvärprofessionell samverkan för patienters/brukares delaktighet i vård- och omsorgsplanering
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äldre personer med flera och komplexa sjukdomstillstånd är en ökande grupp i samhället. För att kunna erbjuda målgruppen en god vård ställs krav på samverkan mellan professionsföreträdare och vårdverksamheter inom såväl öppen som sluten vård och omsorg. Administrativa frågor har på olika sätt dominerat utvecklingen. Nya rutiner för informationsöverföring har införts i Västra Götaland och informationen mellan vårdgivarna skickas i datoriserad form. Det här projektet belyser patienters/brukares perspektiv kring deltagande vid vårdplanering liksom vad som händer i samband med vårdplaneringsmöten ur de professionellas perspektiv med fokus på samverkan och patienters delaktighet. Studierna har genomförts under ledning av Eva Lidén, Med. Dr med inriktning mot omvårdnadsforskning och leg. Distriktssköterska, i samarbete med projektmedarbetare och referensgrupp med företrädare för olika professioner och verksamheter. Projektet har bestått av tre delstudier under åren 2009–2011. En kartläggning genomfördes 2008 inför starten av projektet. De tre delstudierna har haft som övergripande fokus att studera förutsättningar och hinder för samverkan mellan personal från olika professioner och organisationer liksom patienters/brukares delaktighet. Personal från hälso-/sjukvården, primärvård och kommunalt anställd vårdpersonal av olika kategorier liksom patienter/brukare har i studierna bidragit med värdefull information utifrån deras erfarenheter av att medverka i vårdoch omsorgsplaneringsmöten (VOP-möten) inför patienters utskrivning från sjukhus. I föreliggande slutrapport sammanfattas i korthet de två första delstudierna, som belyser hur organisations- och verksamhetsföreträdare ser på samverkan och patienters/brukares delaktighet liksom förutsättningar och hinder för deras medverkan vid vårdplanering (Lidén 2009; Bångsbo & Lidén 2010). Det huvudsakliga innehållet utgörs av resultatet av den tredje och sista delstudien, samt en diskussion över det sammanvägda resultatet av de tre delstudierna. Delstudie tre syftade till att belysa hur vård- och omsorgspersonal i reflektionsgrupper kommunicerar kring patienters behov och sitt professionella ansvarsområde vid VOP-möten.Syftet med studien var också att beskriva om och vilka förändringar i synsätt som deltagarna upplevde före och efter interventionen i form av handledda reflektionsgrupper med deltagare från kommun, primärvård samt slutenvård. Avsikten med reflektionsgrupperna vara att öka medvetenheten om kommunikativa processer som förekommer vid VOP-möten. Resultatet av delstudie tre visade att VOP-möten i stort fungerar bättre idag än tidigare och att varierande professionsperspektiv diskuterades. Dock dominerar det organisatoriska perspektivet, med stor betydelse för gränsöverskridande samverkan. Diskussionerna bidrog enligt informanterna till en bättre förståelse för andra organisationers villkor samt en ökad medvetenhet om betydelsen av patienter/brukares delaktighet vid VOP-möten. Det sammanvägda resultatet av de tre delstudierna visar att vårdplanering är en komplex verksamhet och det har blivit tydligt i projektet att det blivit en alltmer specialiserad uppgift vilket inte med automatik innebär ökad delaktighet för patienter/brukare. Dock underlättas samverkan då de professionella kontakterna blir färre. Personkännedom och kommunikation liksom kunskap och förståelse för andra organisationers verksamhet, bidrar till organisationsöverskridande samverkan enligt datamaterialet. Det finns goda intentioner att samverka mellan professionsoch verksamhetsföreträdare, både inom den egna organisationen och med andra organisationer. När personalen samverkar inför, under och efter VOP-möten kan patienter/brukares delaktighet understödjas och förbättras. Men detta förutsätter en medvetenhet hos personalen och ett understödjande förhållningssätt, där yrkesområden och professionellt ansvar kompletterar och överlappar oberoende av organisations- eller professionstillhörighet. Det finns en stor medvetenhet i datamaterialet om hur det ska vara för att vårdplanering ska fungera så bra som möjligt men det finns olika försvårande faktorer främst på organisationsnivå. Trots detta finns goda möjligheter för en ständigt pågående utveckling.
|
|
| 9. |
- Caesar, Ulla, et al.
(författare)
-
A sense of being rejected : Patients’ lived experiences of cancelled knee or hip replacement surgery
- 2021
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : John Wiley & Sons. - 0283-9318 .- 1471-6712.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundGrowing care queues, reduced access to care and cancelled surgery are realities for some patients being treated with total hip or knee replacement surgery in Sweden.Most of the patients on the waiting lists have experienced pain and limited motion for a varying period of time, with a negative effect on their everyday lives. Overbooked surgical schedules are already contributing to the lengthy waiting times, but, with the addition of cancellations, longer waiting times will increase still further and may affect patients’ well‐being.MethodsIn the present study, we aimed to illuminate the experience of having planned surgery cancelled, based on narratives from 10 participants. The interview transcriptions were analysed using a phenomenological hermeneutic approach.ResultsThe comprehensive analyses revealed that the participants described the agony of being deselected and the additional impression of being excluded. Metaphors of being damaged and feeling physical pain were used and the interpretations referred to the cancellations as unpleasant. Additionally, the important relationship and the trust between the health workers and the patient were negatively affected by the cancellation.ConclusionAfter the cancellation, the participants expressed being vulnerable and from their perspective the cancelled surgery affected them deeply; in fact, much more than the healthcare workers appeared to understand. Therefore, information around the cancellation must be given respectfully and with dignity, in a dialogue between the patient and the healthcare workers. Taken together, to enable an opportunity to be involved in the continued care. The cancellations should be seen as an interruption, in which the patients’ chance of living a pain‐free, active life is postponed.
|
|
| 10. |
- Dahlborg Lyckhage, Elisabeth, 1956-, et al.
(författare)
-
Competing discourses in palliative care.
- 2010
-
Ingår i: Supportive care in cancer : official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1433-7339. ; 18:5, s. 573-582
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Palliative care focuses on early identification as well as prevention and alleviation of suffering. Previous studies have established that palliative care is a disciplinary area in a state of transformation due to the involvement of different professional categories and that nursing care in the palliative context is influenced by the dominance of the medical perspective. AIM: This study aimed to describe palliative care from a nursing perspective prior to the implementation of a palliative care programme. PATIENTS AND METHODS: The approach was inspired by the ethnographic method and a constructionist perspective was used as a theoretical framework, as the focus was on existing palliative care discourses. Field studies were conducted on a ward where palliative care was provided to patients at the end of life. Approval for the study was granted by the Ethics Committee at Sahlgrenska Academy. Data were collected by means of participant field studies, informal deliberations and other relevant documents. MAIN RESULTS: Four different discourses were discerned: caring, non-caring, curing and the organisation. CONCLUSIONS: The ethos on the ward was strongly linked to the medical discourse. We consider that a prerequisite for the organisation of palliative care is an expressed caring perspective based on the patients' experiences of suffering, which perspective is lacking in the curing and organisational discourses.
|
|
