↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Eriksson Rikard 1979 ) "

Sökning: WFRF:(Eriksson Rikard 1979 )

Resultat 1-50 av 77

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Borggren, Jonathan, 1979-, et al. (författare) Human capital, skills and uneven intra-urban employment growth : The case of Göteborg, Sweden 1990-2008 2014 Ingår i: Urban Studies Research. - : Hindawi Publishing Corporation. - 2090-4185 .- 2090-4193. ; 2014 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Recent research has elucidated the role of talents to explain urban growth differences but it remains to be shown whether urban dynamics, such as human capital and a mixed local population, can be linked to intra-urban employment growth. By use of a unique longitudinal database, we track the economic development through the lens of intra-urban employment growth of a number of primary urban areas (PUA) in Göteborg, Sweden. Regarding factors influencing employment growth we find that relative concentrations of human capital protect areas from rising unemployment during severe recession (1990-1993) and recovery (1990-2000) while the composition of skills is beneficial during recovery (1990-2000) and long-term growth (1990-2008). Our findings suggest that neither too high concentrations of creative occupations, nor too low, is beneficial. Thus, human capital drives much of the employment changes in relation to the recession and early transition from manufacturing to service but composition of skills is more relevant for explaining long-term intra-urban employment growth.
2.	Borggren, Jonathan, 1979-, et al. (författare) Knowledge flows in high-impact firms : how does relatedness influence survival, acquisition and exit? 2016 Ingår i: Journal of Economic Geography. - : Oxford University Press. - 1468-2702 .- 1468-2710. ; 16:3, s. 637-665 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Following the impact on regional renewal and employment ascribed to rapidly growing firms (high-impactfirms, HIFs), this paper argues that little is still known in economic geography and business studies todayregarding the mechanisms influencing growth of such firms and, hence, the potential impact on regionalemployment. The aim of this paper is thus to explore how the qualitative content of skills (i.e. the degree ofsimilarity, relatedness and unrelatedness) recruited to a firm during a period of fast growth influences itsfuture success. Our findings, based on a sample of 1,589 HIFs in the Swedish economy, suggest that it is notonly the number of people employed that matters in aiding the understanding of the future destiny of the firms– but also, more importantly, it is the scope of the skills recruited and their proximity to related industries.
3.	Eriksson, Madeleine, et al. (författare) Staden på kartan 2014 Ingår i: Provins. - Umeå : Norrländska litteratursällskapet. - 0280-9974. ; 33:1, s. 37-39 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract För Umeå har utmärkelsen till kulturhuvudstad 2014 till stor del handlat om att bygga vidare på ett redan vitalt kulturliv, att försöka bli ännu bättre. Staden har genomgått snabba förändringar inför detta år, på ytan utan såväl som på djupet. Vad innebär dessa förändringar? Vad ska ett kulturhuvudstadsår vara och för vem? Kulturgeograferna Madeleine Eriksson och Rikard Eriksson skriver om Kulturhuvudstaden Umeå och om vad den kulturdrivna entreprenörsandan vill skapa för slags samhälle.
4.	Näsman, Mattias, 1989-, et al. (författare) A promised land? : First summary of the research program 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This document lays out the background for the research program “A promised land? Drivers, challenges and opportunities related to the (green) industrialization of Northern Sweden,” (nr. M22-0029) awarded by the Swedish Riksbankens Jubileumsfond’s in 2022. The document summarizes work in progress and may therefore be updated and republished in different versions according to the requirements of the program. This interdisciplinary program aims to understand the economic, social, and political challenges and opportunities of the ongoing industrial transformation in northern Sweden. A key element of the program is to identify drivers, obstacles, and preconditions in a historical, present, and forward-looking process-perspective.
5.	Rataj, Marcin, et al. (författare) Entrepreneurship in rural Sweden : the role of weak ties, strong ties, and 'good enough' internet access 2021 Ingår i: The Rural Enterprise Economy. - : Taylor & Francis Group. - 9780367471873 - 9781032118017 - 9781003034001 ; , s. 178-192 Bokkapitel (refereegranskat)abstract This chapter assesses to what extent broadband internet access and social capital influence entrepreneurship in rural Sweden. The chapter combines a quantitative assessment of the relation between broadband access and the start-up rates of micro-enterprises in Swedish municipalities between 2007 and 2012 with a qualitative case study on Dutch lifestyle migrants. Our results show that broadband access is positively correlated with entrepreneurial efforts in rural Sweden compared to larger urban regions. Nevertheless, investments in broadband access may not be the optimal allocation of public resources. Instead, the results suggest that mixing various types of social embeddedness and technical connectivity on a satisfactory, but not necessarily high, level may allow entrepreneurs to take advantage of synergies and create resilient business strategies based on local resources.
6.	Adjei, Evans, et al. (författare) Familial relationships and firm performance : the impact of entrepreneurial family relationships 2019 Ingår i: Entrepreneurship and Regional Development. - : Taylor & Francis Group. - 0898-5626 .- 1464-5114. ; 31:5-6, s. 357-377 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract While the family may serve as a resource for entrepreneurs, it has been studied separately in different disciplines. In this paper, we combine the arguments on familial relationships (family firm literature) and skill variety (regional learning literature) to analyse how different forms of entrepreneurial family relationships (co-occurrences) facilitate firm performance, and how familial relationships moderate the effects of skill variety on firm performance. Using longitudinal data (2002-2012) on a sample of privately owned firms with up to 50 employees with matched information on all employees, our results show that entrepreneur children relationship is the dominant dyad familial relationship in family firms. The fixed effects estimates demonstrate that entrepreneurial family relationships do affect firm performance but that this is dependent on the type of familial relationship. Children and spouses show a positive relationship with firm performance while siblings of the entrepreneur show no significant relationship with performance. The estimates further indicate that familial relationships involving spouses abate the negative effects of having too similar or too different types of skills. The paper thus contributes to new knowledge regarding not only whether family relationships matter for performance, but also in what way they matter.
7.	Adjei, Evans, et al. (författare) Family co-occurrence and firm productivity 2021 Ingår i: Family Business and Regional Development. - London : Routledge. - 9780367178611 - 9780429058097 ; , s. 83-102 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Our book chapter examines the effects of family co-occurrence (i.e. the presence of familial relationships inside a firm, including between co-workers and between employees and the owner) on firm productivity. Analysing a set of Swedish firms over the 1995–2012 period, we find a positive and significant relationship between family co-occurrence and firm productivity. This positive relationship is particularly evident in smaller regions characterized by a more specialized industry mix. When looking at the specific case of family co-occurrence involving familial relationships with firm owners, we find that the positive productivity effect of familial relationships with firm owners varies depending on the type of family tie. While familial co-occurrence involving partners or spouses is positive and abates the negative effects of employees having very similar or very diverse skills (e.g. based on education), family co-occurrence involving siblings is pretty much non-existent. In sum, our findings suggest that family co-occurrence in workplaces does influence productivity and that the positive or negative impact of familial relationships on productivity is contingent on the type of family tie, the family members’ skills, and the regional context.
8.	Adjei, Evans, et al. (författare) How Do Socialand Cognitive Proximity affect Plant Performance? : The Importance of Family and Skills Relatedness 2015 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
9.	Adjei, Evans Korang, et al. (författare) The effects of a large industrial investment on employment in a remote and sparsely populated area using a synthetic control approach 2023 Ingår i: Regional Science Policy & Practice. - : John Wiley & Sons. - 1757-7802. ; 15:7, s. 1553-1576 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This article examines the impact of establishing a large industrial manufacturing entity on employment and the labor market in a remote, sparsely populated part of Sweden, focusing on how it affects total regional employment because industrial policies aiming to attract investment and reignite employment in stagnating regions have been a central policy tool. The empirical analysis is based on the synthetic control method, which enables the estimation of place-specific causal effects. Using aggregated microdata from 1995 to 2019, the results indicate that employment in the treated region, as compared to synthetic regions, has been negatively affected by the manufacturing establishment. However, the short- and long-term effects differ across different labor market segments (same, related, and unrelated industries) and according to firm size. Overall, the findings suggest that large manufacturing investment does not necessarily have a positive or instantaneous impact on total regional employment. It does, however, provide some potential for long-term diversification because employment in related activities grows in the long run.
10.	Adjei, Evans, et al. (författare) Learning and plant performance : On the effects of internal family networks 2014 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
11.	Adjei, Evans, et al. (författare) Regional labour market effects of immigration on low-skilled workers: the case of Sweden 1990–2003 2021 Ingår i: International Journal of Social Economics. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0306-8293 .- 1758-6712. ; 48:3, s. 456-476 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Purpose: The purpose of this paper is to examine the effects of immigration on the labour market outcomes of low-educated natives (i.e. residents without a university diploma). Using the labour market competition theory, which argues that the labour market effects of natives depend on the skill set of immigrants, the paper addresses whether immigrants are complementary to or substitutes for native workers.Design/methodology/approach: Longitudinal matched employer–employee data on Sweden are used to estimate how low-educated natives, in regions experiencing the greatest influx of refugees from the Balkan wars, responded to this supply shock with regard to real wages, employment and job mobility between 1990 and 2003.Findings: First, the analysis shows that low-educated native workers respond to the arrival of immigrants with an increase in real wages. Second, although employment prospects in general worsened for low-skilled workers in most regions, this is not attributable to the regions experiencing the largest supply shock. Third, there are indications that low-skilled natives in immigration-rich regions are more likely to change workplace, particularly in combination with moving upwards in the wage distribution.Originality/value: Rather than seeing an emergence of the commonly perceived displacement mechanism when an economy is subject to a supply shock, the regional findings suggest that high inflows of immigrants tend to induce a mechanism that pulls native workers upwards in the wage distribution. This is important, as the proportion of immigrants is seldom evenly distributed within a nation.
12.	Adjei Korang, Evans, et al. (författare) Skogen som resurs in Region Västernorrland : näringslivsnalys 2002-2015 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Med utgångspunkt i perspektivet att ekonomisk utveckling i grund och botten är betingat på de kompetenser som används i produktionen av varor och tjänster, har denna rapport analyserat skogsnäringarnas utveckling i Västernorrland 2002-2015 med avseende på sysselsättning, antal arbetsgivare och arbetsinkomster. Särskilt fokus ligger på hur Västernorrlands skogsindustri är kopplad till övriga delar av näringslivet i form av det humankapital som de delar med varandra. Detta görs empiriskt genom analyser av regionens skill-relatedness, det vill säga flöden av arbetskraft mellan sektorer i regionen, för att grafiskt visa i vilken grad olika sektorer är relaterade till varandra. Utifrån argumentet att humankapital är en central resurs för regional utveckling låter vi data visa hur regionens skogsnäringar är kopplade till övriga näringslivet, och därigenom belysa branschöverskridande relationer bortom gängse föreställningar om kopplingar drivna av det officiella industriklassificeringssystemet. Även om inkomstutvecklingen och andelen kvinnor i Västernorrland följer riksgenomsnittet har både antalet företag och sysselsatta utvecklats betydligt sämre i Västernorrland. Generella utbildningsnivån har ökat både i riket och i regionen, men Västernorrland har generellt en lägre utbildningsnivå. Skogsnäringarna i Västernorrland bryter delvis mot detta generella regionala mönster. Både antalet sysselsatta och antalet arbetsställen inom skogsnäringarna har kraftigt minskat i antal och tvärtemot regionens generella utveckling har också andelen högutbildade (med minst treårig universitetsexamen) minskat liksom andelen kvinnor. Trots dessa kraftiga rationaliseringar på personalsidan är utvecklingen för skogsnäringarna inom Västernorrland betydligt mindre negativ än för riket i övrigt. Det gäller framförallt inkomstnivåerna bland de anställda. Inkomstnivåerna i Sveriges skogsnäring har sjunkit i relativa termer men ökat med drygt 20% i Västernorrland och ligger 2015 på en något högre nivå än övriga näringar i regionen. Det kan i sin tur tyda på en positiv omvandling mot mer kvalificerade arbetstillfällen, även om det också inneburit kraftiga rationaliseringar. För att belysa hur skogsnäringarna är inbäddade i regionens struktur av kompetenser har vi kartlagt graden av specialisering (hur representerad en industri är i regionen relativ i riket), graden av relatedness(hur väl en industri är kopplad till andra industrier genom personalflöden), och graden av inbäddning (förekomsten av andra industrier i regionen som delar liknande kompetensresurser). När det gäller den relativa närvaron av skogsnäringar i regionen utifrån antalet sysselsatta finner vi att ingen av skogsnäringarna har en betydande relativ specialisering i Västernorrland. Det är endast tillverkning av wellpapp och pappers- och pappförpackningar som har en specialiseringsgrad över 1 (dvs högre än riksgenomsnittet). Det innebär med andra ord att trots ett relativt högt bidrag till regionalt förädlingsvärde och skatter är näringarna underrepresenterade på regionens arbetsmarknad. Det återspeglas bland annat i den relativt kraftiga minskningen av sysselsatta och arbetsställen vi identifierat (och som pågått långt innan den period denna rapport analyserar) men också den relativt kraftiga ökningen av inkomster (högre än riksgenomsnittet för skogsnäringarna och i paritet med regionen i övrigt). Skogsnäringarna har med andra ord genomfört produktivitetshöjande rationaliseringar vilket i sig kan gynna regionen.Utifrån vårt analytiska ramverk är det dock aningen mer problematiskt att de relativt få arbetsgivarna inom skogsnäringarna också är relativt isolerade i regionen utifrån ett kompetensresursperspektiv. Det är endast tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier, skogsförvaltning, drivning och pappers- och papptillverkning som har en genomsnittlig koppling till andra näringar i regionen över gränsvärdet för en kompetensrelaterad verksamhet. Detta återspeglas också i hur inbäddad skogsnäringen är utifrån den relativa koncentrationen av kompetensrelaterade verksamheter. Det är endast ovan nämnda fyra näringar som är tydligt inbäddade i regionens näringslivsstruktur, och endast två (pappers- och papptillverkning och tillverkning av byggnads- och inredningssnickerier) som har ett inbäddningsindex över regionens medelvärde. Det innebär att skogsnäringarna generellt är relativt perifera när vi pratar om vilka kompetensresurser skogsnäringen delar med övriga regionen. Dock är teknisk konsultverksamhet direkt eller indirekt relaterat till flertalet skogsnäringar, vilket kan peka på ökade tekniknivåer och ökat behov av tekniska specialistkunskaper. Även om företag kan kompensera för en svag regional inbäddning genom utomregionala nätverk, innebär framförallt en svag inbäddning att det kan vara svårare för arbetskraften att finna nya produktiva uttryck för sina kompetenser i regionen vid framtida rationaliseringar. Det i sin tur kan driva på utflyttning till andra regioner.Utifrån en smart specialiseringsagenda drar vi slutsatsen att policyinsatser bör verka för att öka graden av inbäddning för regionens nyckelindustrier då det kan underlätta en framgångsrik omvandling som bygger på regionens redan existerande kompetensresurser.
13.	Andersson, Lars-Fredrik, et al. (författare) Profits, dividends and industry restructuring : the Swedish paper and pulp industry between 1945 and 1977 2016 Ingår i: Scandinavian Economic History Review. - : Informa UK Limited. - 0358-5522 .- 1750-2837. ; 64:3, s. 278-296 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This paper explores the role of profit distribution in the restructuring of the Swedish paper and pulp industry between 1945 and 1977. In addressing this issue, we will draw on the life-cycle theory and market imperfection arguments to examine whether the less profitable firms shared more of their profits as dividends, or remained on the market longer by reinvesting the majority of the profits. Our study shows that an increasing share of the profits was distributed to owners over time, and thus less profit was reinvested in industrial renewal. We find that the observed general upward trend in dividends can be attributed to the decline in profit and firm legacy, as firms in the Swedish pulp and paper industry kept dividends up while reducing reinvestment as their profit margins decreased over time. Our study shows that the market imperfections related to capital taxation and investment funds increased rather than decreased dividends.
14.	Andersson, Lars Fredrik, Docent, 1974-, et al. (författare) Refugee immigration and the growth of low-wage work in the EU15 2019 Ingår i: Comparative Migration Studies. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2214-8590 .- 2214-594X. ; 7:39, s. 1-19 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Our paper focuses on current trends in refugee migration and job polarization. In so doing, we assess the role of refugee migration in relation to institutional, technological and globalization factors in an effort to trace the factors underlying the growth of low-paying occupations in EU 15 between 1995 and 2017. Our empirical findings suggest that refugee migration has a small but positive and statistically significant impact on the growth of low-wage occupations in the EU 15 as a whole. However, the effect is attributed to Southern Europe and the UK and Irish economies. Despite hosting relatively large numbers of refugee migrants, the effects in the Nordic countries and Continental Europe are negligible, if present, and non-existent in the long run (5 years). When including all migrant workers, we find a limited impact on the growth of low-wage work in general, while the impact of immigrant workers from low-income third party countries becomes positive for the UK and Irish economy, but less for other European macro-regions. This suggests that institutional settings can play an important role in how the economy adjusts to migration. It also suggests that traditional fiscal cost calculations in relation to migration are often overestimated, as they implicitly build on the assumption that refugees and general immigration have great impacts on the growth of low-wage occupations.
15.	Andersson, Lars-Fredrik, et al. (författare) Växande Regionala Obalanser 2018 Ingår i: Ekonomisk Debatt. - : Nationalekonomiska föreningen. - 0345-2646. ; 46:8, s. 52-63 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Den svenska ekonomiska geografin genomgår en snabb förändring. Allt fler tjänstejobb skapas i storstäderna. I takt med att industrijobben minskar bidrar det till färre jobb totalt sett utanför storstäderna. Det hänger samman med storstädernas ekonomiska mångfald: att tjänsterna växer fram i nära koppling till andra relaterade verksamheter. Många tjänster kräver specialkompetenser och hög utbildning, resurser som främst finns i storstäder. Därtill finns starkare efterfrågan kopplad till högre privat köpkraft och offentlig konsumtion. Då dessa processer i hög grad är självförstärkande, spelar politiken en viktig roll för att hantera omvandlingens negativa effekter.
16.	Andersson, Lars-Fredrik, et al. (författare) Workers’ participation in regional economic change following establishment closure 2020 Ingår i: Small Business Economics. - : Springer. - 0921-898X .- 1573-0913. ; 54:2, s. 589-604 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This article analyses if and when workers affected by economic destruction in the form of establishment closures move to more productive or newly started establishments in the region, become self-employed, leave the region or become displaced. Results from multinominal probit models show that the majority of these workers face destructive employment outcomes from a Schumpeterian point of view compared to a matched sample of workers not subject to a closure. However, we do find indications of a creative destruction as a small, albeit significant, share become employed in young establishments. Different types of human capital influence the likelihood of triggering positive or negative regional outcomes. While higher education significantly decreases the risk for unemployment, high-income earners more often become engaged in creative outcomes. Firm tenure increases the likelihood of becoming employed in younger establishments. There are significant spatial differences where metropolitan regions excel as loci of creative change, whereas smaller and peripheral regions face far less creative outcomes of economic transformation.
17.	Baranowska-Rataj, Anna, 1980-, et al. (författare) Escaping from low-wage employment : the role of co-worker networks 2023 Ingår i: Research in Social Stratification and Mobility. - : Elsevier. - 0276-5624 .- 1878-5654. ; 83 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Low-wage jobs are often regarded as dead-ends in the labour market careers of young people. Previous research focused on disentangling to what degree the association between a low-wage job at the start of working life and limited chances of transitioning to better-paid employment is causal or spurious. Less attention has been paid to the channels that may facilitate the upward wage mobility of low-wage workers. We focus on such mechanisms, and we scrutinize the impact of social ties to higher-educated co-workers. Due to knowledge spillovers, job referrals, as well as firm-level productivity gains, having higher-educated co-workers may improve an individual's chances of transitioning to a better-paid job. We use linked employer-employee data from longitudinal Swedish registers and panel data models that incorporate measures of low-wage workers' social ties to higher-educated co-workers. Our results confirm that having social ties to higher-educated co-workers increases individual chances of transitioning to better-paid employment.
18.	Blombäck, William, 1999-, et al. (författare) Skellefteå under omvandling : en studie av yrkesstruktur och flyttmönster under etableringsfasen av Northvolt 2024 Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract In recent years, Skellefteå has had significant population growth linked to the establishment of Northvolt. Between 2020 and 2023, the population growth in Skellefteå was 4.6 percent, which should be compared with an average population growth of 1.7 percent in Sweden. The main purpose of the report has been to describe how the labor market in Skellefteå has changed after 2017. The population growth can largely be explained by a sharp increase in immigration. For many years, the municipality has indeed had a positive net migration which, however, has not been able to compensate for the aging population. Therefore, the population has remained at stable levels until 2017. The strong immigration in recent years is mainly made up of men aged 25 to 64. In general, the proportion of men in the age range 15 to 64 is increasing, while the number of women aged 15 to 24 is decreasing, which may pose a future challenge connected to how to break the negative nativity trend. Even before 2017, Skellefteå had a high proportion of men, and the reduction in the number of women aged 15 to 24 may in the long run lead to a further distortion of the gender balance. A large part of the immigrants has for a long time consisted of people from the immediate area (mainly Umeå, but also smaller municipalities). This trend continues after 2017, when the number of migrants from Umeå increased even further. A significant part of the immigrants are also primarily men, but also women, from other countries. This too can pose a future challenge if they are not integrated into society.Those who move to Skellefteå often get jobs that only require shorter training or introduction. This has increased since the establishment of Northvolt regardless of education level. At the same time, the degree of job changes is high among these immigrants, which indicates that these occupations are entry-level occupations. We also see that emigration has also increased in recent years, and this mainly concerns women aged 15–24. While immigrants mainly come from the surrounding municipalities, young Skellefteå residents move to university towns and the larger cities. In addition to the migration patterns, the commuting patterns have also changed somewhat over time. Commuters to Skellefteå mainly come from Umeå, and this has increased after 2017, followed by Stockholm (which, however, is less than half the number compared to those from Umeå) closely followed by Piteå, Luleå, Norsjö and Robertsfors. Apart from Umeå and to some extent Luleå, the number of individuals for all municipalities to commute from has decreased after 2017, while commuting from Skellefteå also has generally increased. Here too, Umeå is the most common place of work, followed by the neighboring municipalities.The proportion of employees in professions that require a longer university or college education is increasing in Skellefteå, which in itself is a positive development as it generally reduces sensitivity to future structural changes. On the other hand, the percentage who get a job immediately after graduation is decreasing, even among those with a longer university or college education. This applies both to those already living in Skellefteå, but above all to immigrants who, to an increasingly lesser extent, start working in professions that require a university degree. This may be due to a matching problem between the applicants and the employers. But it may also be due to a change in search behavior among job seekers, where new graduates immediately after graduation first apply for a simpler profession and then for more qualified professions. It may also be due to higher requirements for work experience among employers. As the large majority of immigrants with university qualifications remain within this occupational group, it indicates a growing matching problem driven by over-education as the labour market segments experiencing employment growth do not require university education.A high school diploma (gymnasium) is the most common highest level of education in Skellefteå. At the same time, the number of employees in professions that require a shorter education or introduction is decreasing. The fact that the number of people employed decreases in professions that require a shorter education or introduction need not be a negative thing given that it does not lead to increased unemployment. It can even be a positive development if it leads to more people being employed with more advanced tasks. On the other hand, it can lead to increased unemployment among individuals with a shorter education, a group that has more difficulty adapting to changed conditions on the labor market. Given such a development, it may become necessary to carry out continuing education efforts for that group. A certain increase in the workforce that has not completed upper secondary education can be seen in recent years and is also a trend that should be actively countered.Incomes in Skellefteå have risen since 2017, especially men's incomes. Immigrants to Skellefteå generally have lower wages compared to the population as a whole. This is probably due to the fact that the immigrants work to a greater extent in occupations that require shorter training or introduction. The move-in together with generally higher wages and limited construction has had a positive effect on housing prices. Higher housing prices should lead to increased construction in the municipality, but this can be dampened by a higher cost situation (wages, building materials, interest, etc.) in the construction sector. Limited housing construction leads to a redistribution of income from wage earners to property owners. Those who move into Skellefteå live to a greater extent in tenements and condominiums compared to the average Skellefteå resident. Immigrants settle to a large extent in the central parts of Skellefteå. Again, this does not have to be negative as it often takes time for a new mover to get to know a new city and it can take time to find longer-term accommodation. Given that the moving surplus also consists of many young men, centrally located apartments are more suitable for this group compared to detached houses for families with children. The limited mobility on the housing market can be another reason why immigrants end up in certain areas and in certain types of housing to a large extent. It is possible to make some comparisons with the labor market, where a simpler job can be an entry-level job while you are looking for a longer-term job.
19.	Boschma, Ron, et al. (författare) How does labour mobility affect the performance of plants? : The importance of relatedness and geographical proximity 2009 Ingår i: Journal of Economic Geography. - : Oxford University Press. - 1468-2702 .- 1468-2710. ; 9:2, s. 169-190 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This article analyses the impact of skill portfolios and labour mobility on plantperformance by means of a unique database that connects attributes of individuals to features of plants for the whole Swedish economy. We found that a portfolio of related competences at the plant level increases significantly productivity growth of plants, in contrast to plant portfolios consisting of either similar or unrelated competences. Based on the analysis of 101,093 job moves, we found that inflows of skills that are related to the existing knowledge base of the plant had a positive effect on plant performance, while the inflow of new employees with skills that are already present in the plant had a negative impact. Our analyses also show that geographical proximityinfluences the effect of different skill inflows. Inflows of unrelated skills only contribute positively to plant performance when these are recruited in the same region. Labour mobility across regions only has a positive effect on productivity growth of plants when this concerns new employees with related skills.
20.	Boschma, Ron, et al. (författare) Labour market externalities and regional growth in Sweden : the importance of labour mobility between skill-related industries 2014 Ingår i: Regional studies. - : Informa UK Limited. - 0034-3404 .- 1360-0591. ; 48:10, s. 1669-1690 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This study investigates the relationship between labour market externalities and regional growth based on real labour flows. In particular, we test for the importance of labour mobility across so-called skill-related industries. We make use of a sophisticated indicator that measures the degree of skill-relatedness between all industries, and we employ actual labour flows between 435 4-digit industries within 72 Swedish functional labour market regions to estimate how labour market externalities are related to regional growth in the period 1998-2002. Both our fixed effect models and GMM-estimates demonstrate that a strong intensity of intra-regional labour flows between skill-related industries impacts positively on regional productivity growth, but less so on regional employment growth. Labour mobility between unrelated industries tends to dampen regional unemployment growth while a high degree of intra-industry labour flows is only found to be associated with rising regional unemployment.
21.	Boschma, Ron, et al. (författare) Labour mobility, related variety and the performance of plants : A Swedish study 2008 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
22.	Boschma, Ron, et al. (författare) Labour mobility, related variety and the performance of plants : A Swedish study 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This paper analyses the impact of skill portfolios and labour mobility on plant performance by means of a unique database that connects attributes of individuals to features of plants for the whole Swedish economy. We found that a portfolio of related competences at the plant level increases significantly productivity growth of plants, in contrast to plant portfolios consisting of either similar or unrelated competences. Based on the analysis of 101,093 job moves, we found that inflows of skills that are related to the existing knowledge base of the plant had a positive effect on plant performance, while the inflow of new employees with skills that are already present in the plant had a negative impact. Our analyses show that inflows of unrelated skills only contribute positively to plant performance when these are recruited in the same region. Labour mobility across regions only has a positive effect on productivity growth of plants when this concerns new employees with related skills.
23.	Brouder, Patrick, et al. (författare) Staying Power : What Influences Micro-Firm Survival in Tourism? 2013 Ingår i: Tourism Geographies. - : Routledge. - 1461-6688 .- 1470-1340. ; 15:1, s. 125-144 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The purpose of this paper is to investigate how previous experience and location of entrepreneurs influence the survival of new tourism firms. The paper departs from recent evolutionary economic geography advancements, highlighting the importance of routines and skills as well as location-specific knowledge for firm success. While having been well-researched for manufacturing industries characterized by high entry barriers, little knowledge is currently available on the factors influencing survival rates in service sectors with low entry barriers. A quantitative approach applies hazard models to investigate the survival rates over a seven-year period of a total of 133 new micro-tourism firms started between 1999 and 2001 in the four northernmost counties of Sweden. The geo-referenced micro-database ASTRID links information on firm features (e.g. firm births and deaths, spatial coordinates and industry codes) to characteristics of entrepreneurs (e.g. age, education, previous experience). The main finding is that entrepreneurs with previous work experience in related sectors are more likely to survive and, in this case, entrepreneurs without local experience tend to be less successful. We find no evidence that new firms operating in regions specialized in tourism have a survival advantage. Our analysis also indicates that surviving firms improve performance over time. The paper thus contributes new knowledge on the determinants of micro-firm survival in tourism.
24.	Brouder, Patrick, et al. (författare) Tourism Evolution : On the Synergies of Tourism Studies and Evolutionary Economic Geography 2013 Ingår i: Annals of Tourism Research. - : Elsevier. - 0160-7383 .- 1873-7722. ; 43, s. 370-389 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Evolutionary Economic Geography (EEG) is receiving increasing interest from tourism scholars. EEG has proven to be a useful explanatory paradigm in other sectors, e.g., high-technology and creative sectors. There remains, however, a lack of theoretical discussion on evolutionary principles of economic change within relatively low-technology service sectors, of which tourism is a prime example. This paper introduces EEG to a wider tourism audience by presenting the core principles of EEG and how they relate to tourism studies. A selection of new research paths combining EEG and tourism studies is highlighted together with a number of latent research synergies which can progress both EEG and tourism studies. The paper calls for further empirical and conceptual engagement with EEG by tourism scholars.
25.	Byström, Joakim (författare) Tourism Development in Resource Peripheries : conflicting and Unifying Spaces in Northern Sweden 2019 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The northern Swedish inland is a sparsely populated area with a historical dependence upon natural-resource extraction. Therefore, this region has traditionally been defined as a resource periphery for extractive purposes. However, the rise of tourism challenges this narrative by producing a pleasure periphery for touristic purposes. A pleasure periphery in this context is linked to nature-based tourism that sells dreams of pristine nature and/or vast wilderness. This touristic “story” therefore becomes an antithesis to the region's industrial past. The overlapping touristic and extractive spaces, and their seemingly conflicting development narratives, constitute the theoretical approach to tourism development in the scope of this thesis. Further, this thesis adds to theorizing tourism development in northern peripheries, by contesting established development theories against each other in a northern Swedish setting. Multiple methods using both quantitative and qualitative data are used to answer the questions in this thesis.Three conclusions can be derived based on the empirical findings. Firstly, established tourism development theories are at risk of being invalid in more peripheral settings. As an example, protected areas constitute a poor development strategy, and are not producing tourism employment as shown in studies from more densely populated regions. Other destination-development theories presupposing urban-like infrastructure, which is absent in peripheries, also become invalid. Secondly, conflicts between tourism and extractive industries do occur at the discursive level where they tend to be described in dualistic terms. However, in terms of labor-market processes, findings show that tourism and resource extraction are actually rather interrelated. Within mining tourism, such a related diversification occurs due to the spatial distribution of mining and tourism skills and the interaction between them. Thirdly, the location of tourism destinations is broadly governed by resource-extractive infrastructure. Therefore, tourism destinations are normally located in places that have previously been made accessible via investments in the resource-extractive sector. Hence, resource extraction projects (unintentionally) produce accessibility to the touristic “wilderness”.In summary, resource extraction becomes a precondition for tourism development in northern Sweden, rather than a conflicting land-use competitor. Therefore, planners and decision makers should consider incorporating aspects of tourism in future plans for resource extraction as these industries often spatially overlap, intertwine, and consequently form a development symbiosis in northern resource peripheries.
26.	Czaller, László, et al. (författare) Reducing automation risk through career mobility : where and for whom? 2021 Ingår i: Papers in regional science (Print). - : John Wiley & Sons. - 1056-8190 .- 1435-5957. ; 100:6, s. 1545-1569 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Automation risk prevails less in large cities compared to small cities but little is known about the drivers of this emerging urban phenomenon. A major challenge is that automation risk is quantified by work-related tasks that allows for measurement through occupation, which is in turn implicitly related to local economic structure and to individual career paths. This paper examines the role of working in cities on changes in automation risk through individual career mobility. Using panel data on Swedish workers, we show that the metropolitan effect of reducing automation risk is mainly induced through inter-firm job mobility. Separate estimates for different groups show that this effect accrues mostly to native, high-skilled and male workers.
27.	Danley, Therese, 1986- (författare) Rough starts and tough times : geographies of workers and firms in transition 2021 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Economic change can lead to multiple and sometimes conflicting outcomes for workers, employers, and regions. At the center of economic change are the dynamic interactions among diverse workers and firms in specific labor market contexts. This thesis approached those spatial interactions from the perspective of labor market matching, where the different opportunities for workers and firms to match were investigated. This adds to the growing body of literature that seeks to understand what factors are behind the growing regional divergence in earnings and employment, and who is particularly impacted by the uneven labor market changes. To this end, the aim of this thesis was to analyze the regional patterns and outcomes for workers and firms in the labor market matching process. Four quantitative studies were conducted using data from Swedish administrative registers from 1995 to 2012. Given that the dynamics of labor market matching are complex, the studies approached the aim from different angles and for different groups of workers. In particular, the outcomes and patterns were investigated in relation to crucial periods for workers and firms, where frictions in labor market matching could potentially have particularly negative effects. The studies investigated earnings, employment, and hiring for young workers in low-paid jobs, for workers displaced by firm closures, and for new firms competing for survival. The empirical results indicate the importance of a flexible labor market that facilitates the matching process where individuals' existing competencies can be applied and developed. This is a particular challenge for workers who lose their jobs to establishment closures outside the large regions, since the results show that worse job matches and less productive re-employment opportunities are more common and can have particularly negative consequences in smaller and more peripheral regions. However, even if there are more job opportunities in larger regions, the results suggest the opportunities are not necessarily accessible to everyone. Results indicate that workers in low-wage jobs do not benefit from a boost in earnings in larger regions, which may put them in a precarious situation considering the higher cost of living in those regions. Lastly, the thesis highlights the importance of not only individual human capital in determining a job match, but also its relational dimension which captures how well different workers’ skills are matched to one another in the workplace. This was found to be associated with individual earnings recovery after plant closure and new firm survival. The findings call for policies that carefully combine supply- and demand-side approaches in economic development.
28.	Di Clemente, Riccardo, et al. (författare) Understanding european integration with bipartite networks of comparative advantage 2022 Ingår i: PNAS Nexus. - : Oxford University Press. - 2752-6542. ; 1:5 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Core objectives of European common market integration are convergence and economic growth, but these are hampered by redundancy, and value chain asymmetries. The challenge is how to harmonize labor division to reach global competitiveness, meanwhile bridging productivity differences across the EU. We develop a bipartite network approach to trace pairwise co-specialization by applying the revealed comparative advantage method within and between the EU15 and Central and Eastern European (CEE). This approach assesses redundancies and the division of labor in the EU at the level of industries and countries. We find significant co-specialization among CEE countries but a diverging specialization between EU15 and CEE. Productivity increases in those CEE industries that have co-specialized with other CEE countries after EU accession, while co-specialization across CEE and EU15 countries is less related to productivity growth. These results show that a division of sectoral specialization can lead to productivity convergence between EU15 and CEE countries.
29.	Dzalbe, Sania, et al. (författare) Jumping scales and producing peripheries : farmers' adaptation strategies in crises 2024 Ingår i: Geoforum. - : Elsevier. - 0016-7185 .- 1872-9398. ; 148 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Resilience has gathered significant attention from economic geographers, yet their focus has primarily centered on economic outcomes at the regional level. This approach often overlooks the intricate micro-processes and lived experiences during crises, assuming that individual resilience can be understood solely through macro-level economic observations. We argue that comprehending the questions of resilience 'to what means' and 'to what ends' requires that we acknowledge the importance of social reproduction and daily practices. Through semi-structured interviews with mink farmers in Denmark and by using the concepts of spaces of dependence and spaces of engagement, we first highlight the everyday practices and broader social structures that individuals aim to preserve and reproduce. Second, we draw attention to the application of a relational spatial ontology in resilience studies by discussing cross-scalar networks of individuals as an adaptation strategy. In so doing, we contribute to the resilience literature in economic geography by highlighting that resilience for individuals entails the reproduction of everyday practices. We also draw attention to the consequences of network detachment for individual livelihoods. Thus unveiling how peripherality is shaped and re/produced, rather than given, through the evolving networks of 'left behind' people in 'left behind' places.
30.	Eklund, John, et al. (författare) Ska jag stanna eller flytta? En analys av nyexaminerade studenters flyttmönster 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Föreliggande rapport analyserar flyttmönster för examinerade studenter vid Umeå universitet. Detta har gjorts med hjälp av longitudinella mikrodata från Statistiska Centralbyrån för att kunna beskriva en längre del av flyttkedjan och i detalj belysa både ursprungsregion och destination för examinerade studenter.Våra resultat visar att Umeå sticker ut i negativ bemärkelse i avseende hur många som stannar kvar i regionen efter examen. En del av detta är hemvändare som återvänder till sin hemregion efter avklarade studier, men även om andelen inflyttare till Umeå från övriga landet ökat över tid, utgör detta inte hela svaret. I jämförelse med landets övriga universitetsregioner har Umeå den tredje lägsta andel studenter från regionen som väljer att stanna kvar efter avslutade studier. Särskilt utmärkande är den negativa trenden för kvinnor. Generellt sett sker det största tappet av lokala studenter till Stockholm, vilket kanske inte är så oväntat givet storleken och diversiteten i Stockholms arbetsmarknad. Storstäderna, men även några av grannregionerna exklusive Skellefteå, har ett nettoöverskott av migranter från Umeå. För de som flyttar till Umeå och väljer att stanna kommer majoriteten från regioner i norra Sverige samt från Stockholm. Av de 20 största utbildningarna vid Umeå universitet varierar andelen studenter som stannar i Umeå mellan 91% och 50%. Här kan specifika insatser riktas. Exempelvis flyttade 91% av alla 126 examinerade psykologer från Umeå, vad kan göras för att en större andel ska stanna? Här krävs en grundligare analys av efterfrågesidan för att bättre kunna besvara den frågeställningen.Vi ser också att studenter från regionen som har studerat 4–5 år (avancerad nivå) är mer benägna att flytta än lokala studenter som läst 2–3 år (grundnivå). Umeå har alltså extra svårt att hålla kvar högre utbildade. Detta kan utgöra en potentiell ”brain drain” för regionen om Umeå å ena sidan har svårt att behålla den högre andel studenter från andra regioner, men också har svårt att behålla studenter från Umeå som läser en längre utbildning. Här bör politiken eftersträva en ökad diversifiering av arbetsmarknaden så avancerade arbete inom olika ämnesområden kan erbjudas (både teknik och data, men också samhällsvetenskap och humaniora).Vi finner också skillnader mellan de tre utbildningsinriktningarna IKT, utbildning och pedagogik samt hälso- och sjukvård. Andelen Hemvändare är exempelvis betydligt mycket större inom pedagogik och lärarutbildning än inom något annat område, vilket kan reflektera att dessa studenter svarar på en lokal efterfrågan i hemmaregionen.Inom IKT, hälso- och sjukvård och Pedagogik och lärarutbildning har alla studenter som väljer att stanna kvar en nästan 100% etableringsgrad. Dock visar branschspridningen att fler studenter inom hälso- och sjukvård och pedagogik tenderar att få sin första anställning inom fler branscher i jämförelse med alla examinerade stundeter i Sverige.Inom IKT är antalet studenter som får sin första anställning inom ”Utbildning” större än både snittet för Sverige men även i jämförelse med den grupp som flyttar från Umeå efter examen. Det reflekterar delvis exempelvis Umeå universitets interna arbetsmarknad som under lång tid varit den största arbetsgivaren för dessa kompetenser (exempelvis olika dataspecialister), men också närvaron av andra offentliga institutioner (kommun- respektive regionstyrda verksamheter). Frågan är dock vad som kan göras för att öka antalet rekryteringar till exempelvis arkitekt- och teknikkonsultverksamhet; teknikprovning och analys, datorprogrammering och konsultverksamhet? Om den relativt snabba ökningen av IKT-företag fortsätter i Umeå (se Eklund, 2019 för en beskrivning av sektorns relativt snabba framväxt i Umeå under de senare åren) kan det dels synliggöra arbetsmarknaden tydligare för utexaminerade studenter, men också göra regionen mer motståndskraftig mot kriser. Som redovisats av Elekes och Eriksson (2019) utgör IKT ett tydligt kompetenssystem tillsammans med exempelvis finans och försäkring. Rekommendationen är därför att även försöka få dessa typer av verksamheter att växa i regionen då det kan öka antalet som stannar kvar i regionen.
31.	Elekes, Zoltán, et al. (författare) Analys av specialiseringar och diversifieringsmöjligheter i Kvarkenområdet (Västernorrland, Västerbotten och Österbotten) 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport har utifrån nuvarande forskning om smart specialisering identifierat ”Kvarkenregionens” (Västernorrlands, Västerbottens och Österbottens) näringslivsstruktur gemensamt och var för sig, och hur verksamheterna i respektive region är kopplade till varandra ur ett kompetensperspektiv. Detta är en central utgångspunkt för att utifrån nuvarande situation kunna förstå framtida utvecklingsmöjligheter utifrån de möjligheter regionernas arbetskraft har att kunna använda sina kompetenser i nya verksamheter. Vi har kunnat visa att alla tre regioner relativt övriga riket har lågt inbäddade specialiseringar. Även komplexiteten är relativt låg även om Österbotten (om placerat i Sverige) har en hög komplexitet på sina specialiseringar vilket indikerar att många av regionernas specialiseringar är relativt unika och inte återfinns i så många andra regioner. Nuvarande specialiseringar speglar också i hög grad regionernas diversifieringspotential. De tre regionerna har gemensamt ett diversifierat näringsliv men studerat var för sig är det tydligt att både Västernorrland och Österbotten har en mer utpräglad industriell bas samt associerade tekniska konsultverksamheter medan Västerbotten starkt präglas av högre utbildning. Utifrån hur näringslivsstrukturen förändrats de senaste tio åren har tendensen i framför allt Västernorrland och Österbotten varit att mer inbäddade sektorer har vuxit relativt mycket medan mindre inbäddade verksamheter fastas ut. Västerbotten går dock mot denna generella trend då relativt många inbäddade och komplexa aktiviteter fasats ut. Detta präglar i sin tur framtida diversifieringsmöjligheter då Österbotten och Västernorrland har högre ”naturlig” potential för nya specialiseringar inom tillverkning men också anläggning medan Västerbotten har stor potential inom utbildningsrelaterade verksamheter där avancerade jobb inom samhällsvetenskap och humaniora framstår särskilt tydligt. Dock finns det tydliga variationer där Västernorrlands tydliga närvaro av finans och försäkringsverksamheter skapar potential för fondförvaltning samtidigt som Österbotten har många industriella vänner till huvudkontor och motorfordon. Det senare delas med Västerbotten vars närvaro av karosstillverkning och tillverkning av skogsmaskiner också ger en hög potential för tillverkning av motorfordon. Vi har också kunnat visa att dessa datadrivna diversifieringskandidater i olika grad gynnas av samordning eller att låta olika regioner utveckla sina egna specialiseringar. I all enkelhet visar resultaten att samordningsvinster skulle kunna finnas få inbäddningen generellt ökar om vi skulle se på denna region som en gemensam ”Kvarkenregion”.Som nämndes ovan är detta nödvändigtvis inte eftersträvansvärda diversifieringsvägar då det kan skilja sig från både politiska ambitioner och regional identitet. Dock speglar det de nuvarande förutsättningarna att få till stånd en framtida regional förnyelse. Regionerna kan exempelvis fundera på att istället fokusera på verksamheter i någon av de andra delarna av respektive smart specialiseringsmatris och inte enbart på kraftigt inbäddade och komplexitetshöjande verksamheter. Till exempel den övre vänstra delen med mer komplexa verksamheter som återfinns i få andra regioner men som också skiljer sig från regionens nuvarande struktur. Den typen av långväga diversifiering (s.k., ”unrelated diversification”) kan visserligen öppna upp nya tillväxtvägar i regionerna, men det utgör också längre avsteg från den befintliga näringslivsstrukturen vilket kan kräva mer resurser att koordinera och planera. Framförallt kan det i mindre och glesare regioner med relativt låg inflyttning vara svårt att rekrytera personal till den typen av verksamheter då det inte är i linje med de kompetenser som befintlig arbetskraft i regionerna redan har. Då måste tydliga kompetenshöjande insatser genomföras för att framgångsrikt få till stånd en mer långväga diversifiering. Det kan då behöva ta längre tid samtidigt som överbryggande sektorer kan behöva etableras (se Elekes & Eriksson 2019b för detaljerade system för Västernorrlands styrkeområden). Givet att få av de redan nu existerande specialiseringarna i respektive region återfinns i den övre vänstra delen så ter det sig ännu svårare. Det är också en högre sannolikhet att lågt inbäddade specialiseringar på den vänstra halvan av matrisen över tid försvagas på grund av dålig match med den regionala kompetensstrukturen och svårighet med kompetensförsörjning (se Neffke m.fl 2011; Elekes & Eriksson 2019a). Då är generellt verksamheter på matrisens högra sida mer i linje med regionens befintliga struktur. Ett annat, kanske mer säkert alternativ, är att istället strikt fokusera på den horisontella dimensionen av matrisen och försöka stimulera tillväxt i kraftigt inbäddade men kanske inte nödvändigtvis så komplexa verksamheter. Som vi sett under den senaste tioårsperioden har detta hög sannolikhet att vara framgångsrikt men kan också konservera redan befintliga regionala styrkor och identiteter. Det kan riskera bidra till en ökad regional divergens om mer komplexa verksamheter koncentreras i storstadsregioner och mer generiska i övriga regioner. Den initiala kartläggning som genomförts i denna rapport behöver så klart kompletteras med välavvägda regionala näringslivsstrategier utifrån mer kvalitativ och kontextuell information för att stödja båda etablerandet av nya verksamheter som kompletterar nuvarande näringsliv och stötta växande sektorer att kunna bli mer inbäddade i regionen. Det innebär att det kanske inte alltid är en given nyckelindustri, eller styrkeområde, där fokus ska ligga, utan istället att försöka bygga upp relaterade sektorer för att öka inbäddningen och stärka hela det industriella systemet. Elekes & Eriksson (2019b) visar exempelvis att en given regions styrkeområden har olika tillväxtförutsättningar vilket också ger vid handen att olika former av interventioner kan vara nödvändiga för att utveckla olika delar av näringslivet beroende på inbäddningen av fokusområden. När det gäller gemensamma möjligheter till samordning eller förstärkning av regional specialisering vore det också önskvärt att istället för att utgå från existerande strukturer kunna ta hänsyn till faktiska mål. Var ser respektive region möjligheter, var skulle samordning vara relevant och i vilka fall ska nuvarande regionala styrkor fortsätta utvecklas regionalt och inte vara gränsöverskridande? Den definition av relaterade verksamheter som använts i denna rapport bygger på resurser inneboende i den regionala arbetskraften i form av kompetenser och erfarenheter och hur dessa kan användas i nya kombinationer. Det speglar alltså kompetensförsörjningspotentialen i den framtida näringslivsutvecklingen. Dock finns det så klart andra relationer som också är av betydelse. Exempelvis kan interaktioner mellan företag främjas för att nya företag ska kunna bli mer socialt inbäddade i regionen men också information om regionala köp/säljrelationer skulle kunna komplettera dessa analyser.
32.	Elekes, Zoltán, et al. (författare) Regional diversification and labour market upgrading : local access to skill-related high-income jobs helps workers escaping low-wage employment 2023 Ingår i: Cambridge Journal of Regions, Economy and Society. - Oxford : Oxford University Press. - 1752-1378 .- 1752-1386. ; 16:3, s. 417-430 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This article investigates how the evolution of local labour market structure enables or constrains workers as regards escaping low-wage jobs. Drawing on the network-based approach of evolutionary economic geography, we employ a detailed individual-level panel dataset to construct skill-relatedness networks for 72 functional labour market regions in Sweden. Subsequent fixed-effect panel regressions indicate that increasing density of skill-related high-income jobs within a region is conducive to low-wage workers moving to better-paid jobs, hence facilitating labour market upgrading through diversification. While metropolitan regions offer a premium for this relationship, it also holds for smaller regions, and across various worker characteristics.
33.	Elekes, Zoltán, et al. (författare) Regional resilience and the network structure of inter-industry labour flows 2024 Ingår i: Regional studies. - : Routledge. - 0034-3404 .- 1360-0591. Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This paper explores how the network structure of local inter-industry labour flows relates to regional economic resilience across 72 local labour markets in Sweden. Drawing on recent advancements in network science, we stress test these networks against the sequential elimination of their nodes, finding substantial heterogeneity in network robustness across regions. Regression analysis with least absolute shrinkage and selection operator (LASSO) in the context of the 2008 financial crisis indicates that labour flow network robustness is a prominent structural predictor of employment change during crisis. These findings elaborate on how variation in the self-organisation of regional economies as complex systems makes for more or less resilient regions.
34.	Elekes, Zoltan, et al. (författare) Smarta diversifieringsmöjligheter i Värmland, Dalarna och Gävleborg 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport har utifrån nuvarande forskning om smart specialisering identifierat Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs näringslivsstruktur och hur verksamheterna i respektive region är kopplade till varandra ur ett kompetensperspektiv. Detta är en central utgångspunkt för att utifrån nuvarande situation kunna förstå framtida utvecklingsmöjligheter utifrån de möjligheter regionernas arbetskraft har att kunna använda sina kompetenser i nya verksamheter. Vi har kunnat visa att alla tre regioner utgörs av tydliga och relativt övriga riket väldigt koherenta kunskapskluster där Dalarna sticker ut som en region med en tydligt sammansatt kompetensstruktur (bara Stockholm har i genomsnitt högre grad av inbäddade specialiseringar). Dock är komplexiteten i alla dessa tre regioner, framförallt i Dalarna och Gävleborg, relativt låg vilket indikerar att många av regionernas specialiseringar är relativt generiska och återfinns i många andra regioner. Detta speglar också regionernas diversifieringspotential. Regionerna delar till stor del befintliga specialiseringar, och därmed också potentiella diversifieringsmöjligheter. Det är i huvudsak byggverksamheter, tillverkning av konstfiber och betong som utgör diversifieringsmöjligheter utifrån existerande strukturer. Några tydliga undantag är tekniskt konsultverksamhet och arkitekter samt arkiv i Dalarna och teknisk analys i Värmland som alla är något mer kunskapsintensiva verksamheter som också delar kompetenser med många av de redan befintliga specialiseringarna i regionerna.
35.	Elekes, Zoltán, et al. (författare) Västernorrlands styrkeområden : översikt av näringslivets styrkeområden och relationer till varandra ur ett kompetensperspektiv 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Med utgångspunkt i perspektivet att ekonomisk utveckling i grund och botten är betingat på de kompetenser som används i produktionen av varor och tjänster, har föreliggande rapport gjort en översiktlig analys av Västernorrlands näringslivsstruktur. Detta gjordes genom att teckna ett så kallat industry-spacesom visar vilka sektorer som är starkt närvarande i regionen, men också i vilken utsträckning sektorerna är kopplade till varandra genom att vara beroende av liknande kompetenser. I korthet pekar rapporten på att av de 15 sektorer med högst specialiseringsgrad i regionen så utgör endast pappers och massatillverkning (2,7%) samt försäkring (1,7)% någon av de 15 sysselsättningsrikaste sektorerna. De 15 mest specialiserade sektorerna utgör sammanlagt endast 12% av regionens totala sysselsättning 2016 vilket går att jämföra med de 15 största sektorerna som tillsammans utgör nästan hälften av den totala sysselsättningen. Med andra ord ligger regionens ekonomiska tyngdpunkt på andra ställen i näringslivet än i de relativt sett mest närvarande sektorerna. Det kan i sin tur medföra att en regionalpolitik som fokuserar på existerande starkt regionalt koncentrerade sektorer riskerar att exkludera stora delar av den regionala ekonomin. Exempelvis kan skillnader i mans- respektive kvinnodominerande yrken förstärkas. När det kommer till etableringen av nya specialiseringar (och försvinnandet av existerande) finner vi en tydlig korrelation till hur inbäddad sektorn är i regionens kompetensstruktur. Kraftigt inbäddade sektorer (som delar liknande humankapital som många andra sektorer i regionen) har högre sannolikhet att etablera nya specialiseringar (eller öka sin relativa närvaro) medan mindre inbäddade sektorer har högre sannolikhet att minska sin relativa regionala närvaro. Då detta kan härledas till kompetensförsörjningsfrågor (många relaterade sektorer ökar sannolikheten att kunna rekrytera kompetent arbetskraft) bör fokus också riktas mot dessa typer av verksamheter i strävan att diversifiera näringslivet genom att skapa nya specialiseringar.
36.	Elekes, Zoltán, et al. (författare) Västernorrlands styrkeområden : Detaljstudie av de funktionella arbetsmarknaderna i Örnsköldsvik, Sollefteå, Kramfors och Sundsvall 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Alla lokala arbetsmarknader i Västernorrland har jämfört med Sverige i övrigt tydliga specialiseringar inom offentligt finansierad service (skola, vård och omsorg samt till viss del offentlig service och tjänster i alla arbetsmarknader förutom Örnsköldsvik). Två andra gemensamma karaktärsdrag är koncentrationer i skogsnäringarna även om det finns viss variation i vilka skogsnäringar respektive region är specialiserad inom (tex massa och papper i Kramfors, Örnsköldsvik och Sundsvall, sågning/hyvling i Kramfors och drivning och skogsskötsel i framförallt Sollefteå). Utöver detta delar alla av regionens lokala arbetsmarknader en tydlig profil kring maskinindustriell tillverkning. Här bör det noteras att dessa tydliga regionala specialiseringar också är märkbart könsuppdelade då de offentligt finansierade verksamheterna (framförallt vård och omsorg) domineras av kvinnor medan tillverkningsindustri och skogsnäringarna i högre utsträckning domineras av män. Denna könsfördelning är också sammankopplad med skillnader i inkomstnivåer då de mer kvinnodominerande verksamheterna har avsevärt lägre lönenivåer än de mansdominerande tillverkningssektorerna.Utöver dessa gemensamma karaktärsdrag finns också tydliga lokala specialiseringar som inom mer funktionella gränser kanske bättre speglar regionens näringsliv än vad den övergripande regionala strukturen gör. Örnsköldsvik är föga förvånande relativt specialiserad inom fordonstillverkning och teknisk konsultverksamhet, men har inte lika tydlig närvaro av exempelvis offentlig förvaltning, finans och försäkring eller IKT. Sollefteå å andra sidan har inte lika tydliga specialiseringar och det är framförallt offentligt finansierade verksamheter som dominerar liksom besöksnäringar, transport samt kraftförsörjning. I Kramfors och framförallt i Sundsvall återfinns de tydligaste koncentrationerna av finans och försäkring. I Kramfors återfinns också tydliga koncentrationer av offentliga tjänster samt sågning/hyvling och tillverkning av kablar och maskiner liksom besöksnäringar. Sundsvall speglar å andra sidan en mer servicebetonad del av näringslivet där förutom ett tydligt kompetensknippe kring finans och försäkring återfinns specialiseringar inom IKT och media, teknisk konsultverksamhet, detaljhandel och offentlig förvaltning.Den övergripande slutsatsen vi kan dra av detta fokus på de funktionella arbetsmarknaderna är att en generell regional utvecklingsstrategi för hela regionen också måste ta hänsyn till de lokala variationerna då respektive arbetsmarknad består av olika kompetensresurser och därmed också har olika förutsättningar för framtida specialiseringar. Utöver skogsnäringarna återfinns inte någon av regionens identifierade styrkeområden i alla fyra av regionens arbetsmarknader. Istället är det mer lokala specialiseringar som karaktäriserar sammansättningen av regionens näringsliv. Det innebär i princip två olika vägar för framtida regionala utvecklingsstrategier. Antingen kan dessa skillnader bejakas och utveckla respektive delarbetsmarknad utifrån vad som finns där idag då det kan gynna hela regionens utveckling, eller verka för att regionens styrkeområden bättre ska representeras i hela regionen. För en mer hållbar utveckling som bygger på befintliga lokala resurser bör dessa lokala särdrag bejakas då det underlättar bildandet av nya framtida specialiseringar (Elekes & Eriksson 2019a). Det är också främst inom den funktionella arbetsmarknaden där den lokala kompetensstrukturen reproduceras genom att det möjliggör jobbyten utan att nödvändigtvis behöva byta bostadsort.Slutligen bör framtida strategier tydligt verka för att öka mångfalden inom respektive del av arbetsmarknaden. En tydlig utmaning ligger i att exempelvis öka andelen kvinnor i de mer tillverkningsorienterade specialiseringarna. Framtida studier bör därför särskilt betona hur strukturomvandlingen (skapandet av nya och försvinnandet av gamla specialiseringar) påverkar män respektive kvinnor. Ytterligare studier på yrkesstrukturers förändring kan också tydligare fånga förändrade kompetensbehov inom sektorer, huruvida det påverkar könsfördelningen i näringslivet, och om det skiljer sig mellan de lokala arbetsmarknaderna
37.	Elekes, Zoltán, et al. (författare) Västernorrlands styrkeområden : Detaljstudie av skogsnäringarna, fordonsindustrin, IKT, bank/försäkring samt teknisk konsultverksamhet ur ett kompetensperspektiv 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport analyserar några av Region Västernorrlands styrkeområden (skogsnäringarna, fordonsindustrin, IKT, bank/finans och teknisk konsultverksamhet) genom att lyfta fram det industriella system de tillhör utifrån de kompetenser de delar, och sätta det i relation till specialiseringsgrad och inkomstnivåer.Rapporten visar att styrkeområdena i stort tillhör både de mest inbäddade och högavlönade sektorerna i regionen. De olika styrkeområdena skiljer sig dock i avseende med vilka sektorer de är kopplade till ur ett kompetensperspektiv. Skogsnäringarna är generellt väl inbäddade, men i huvudsak med andra skogs- och jordbruksrelaterade verksamheter. Fordonsindustrin är visserligen starkt inbäddade, men endast med ett fåtal sektorer som alla har avsevärt lägre inkomstnivåer. Det pekar dels mot ett tydligt fordonsindustriellt system, men att det är väldigt beroende av Militära fordon. IKT och Finans har relativt hög inbäddning, men samtidigt en relativt låg specialiseringsgrad. Mest noterbart är dessa styrkeområdens ömsesidiga kompetensstrukturer. Då graden av relaterade verksamheter kan härledas till kompetensförsörjningsfrågor (många relaterade sektorer ökar sannolikheten att kunna rekrytera kompetent arbetskraft) bör fokus också riktas mot dessa typer av verksamheter i strävan att diversifiera näringslivet genom att skapa nya specialiseringar.
38.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) Agglomeration mobility: Effects of localisation, urbanisation, and scale on job changes 2008 Ingår i: Environment and planning A. - : Pion. - 0308-518X .- 1472-3409. ; 40, s. 2419-2434 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Following increased attention being paid to the importance of labour-market processes in relation to knowledge diffusion and learning, this study addresses the influence of agglomeration economies (localisation, urbanisation, and scale) on the propensity to change jobs between and within local labour markets. From the use of longitudinal individual data (1990 ^ 2002), controlling for factors such as age, sex, income, and social relations, the results show that the composition of regional economies influences labour-market dynamism. We identify two cases of intraregional agglomeration mobility, that is, positive effects on job mobility, due to the concentration of similar activities (localisation economies) and the size of the labour market (urbanisation economies). The results also show that localisation economies compensate for regional structural disadvantages connected to small population numbers, as localisation effects in small regions have a significantlypositive effect on intraregional job-mobility rates, even compared with localisation effects in large and diversified metropolitan areas. The results indicate that the concentration of similar activities may be useful for small regions, if high levels of job mobility are crucial for the transfer of knowledge and the performance of firms.
39.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) Co-worker networks and agglomeration externalities 2019 Ingår i: Economic Geography. - : Taylor & Francis. - 0013-0095 .- 1944-8287. ; 95:1, s. 65-89 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The present article provides an initial systematic analysis of how social networks influence productivity in regional agglomerations. This is accomplished by means of matched employer–employee data for the entire Swedish economy for the period 1990–2008, allowing us to construct a weighted co-worker network with aggregated tie weights on the plant level. We find evidence that increasing density of the plant-level network has a positive effect on productivity, particularly in large regional industry-clusters with high degrees of specialization. Triadic closure of ties is, however, negatively linked to productivity, suggesting the importance of nonredundant knowledge. Moreover, we find only limited support for the notion that the diversity of linkages within or across regions as such is beneficial for productivity. Instead, we show that the degree of specialization conditions the extent to which both linkages to related industries in the region and nonlocal ties are beneficial. Our results thus suggest that having dense social networks is a crucial feature of high-performing agglomerations, and that interindustry, as well as interregional, linkages are compensatory in cases when sufficient industry specialization is absent.
40.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) Employment growth and regional development : industrial change and contextual differences between Denmark and Sweden 2017 Ingår i: European Planning Studies. - : Informa UK Limited. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 25:10, s. 1756-1778 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This paper explores the potential drivers behind uneven regional development in the context of employment growth in Denmark and Sweden. In particular, we are interested in the roles of urbanization, industrial change and the rise of the new economy as manifested in the growth of the two economies in 2002–2007. The aim of this paper is, therefore, to analyse the impact of a number of key industrial sectors on regional employment growth in the two countries. The empirical analysis is based on longitudinal matched employer–employee data retrieved from official registers in each economy from 2002 to 2007, a period of strong national growth following the crisis of early 2000. Our findings indicate that the two economies follow a similar pattern in addressing total employment growth; but looking at changes in employment levels across the national borders of these two relatively similar open economies, we find that, although in general these economies react relatively similarly to changes, embarking on a narrower analysis of the individual sectors reveals marked national differences. This indicates that context matters in the analysis of regional economic dynamics in terms of structure, system and policy.
41.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) En analys av nyexaminerade studenters flyttmönster 2005-2018 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Föreliggande rapport har analyserat flyttmönster för examinerade studenter vid Umeå universitet. Detta har gjorts med hjälp av longitudinella mikrodata från Statistiska Centralbyrån för att kunna beskriva en längre del av flyttkedjan och i detalj belysa både ursprungsregion och destination för examinerade studenter.Jämfört med den tidigare analysen för 2013 (Eklund med fler 2019) visar våra resultat att Umeå bland de större utbildningsorterna fortsatt sticker ut i negativ bemärkelse i avseende hur många som stannar kvar i regionen efter examen. En del av detta är naturligtvis drivet av ett minskat utbud av regionalt förankrade studenter och en större andel som flyttar hit för att studera. Kategorin hemvändare som återvänder till sin hemregion efter avklarade studier är därför hög, men även om andelen inflyttare till Umeå från övriga landet ökat över tid, utgör detta inte hela svaret. I jämförelse med landets övriga universitetsregioner har Umeå den tredje lägsta andel studenter från regionen som väljer att stanna kvar efter avslutade studier. Här bör det dock betonas att antalet stannare har ökat sedan 2013 trots en fortsatt generell låg andel som stannar kvar i regionen. Det är också färre lokala studenter (sena migranter) som väljer att lämna över tid. Med andra ord ser vi nu vissa tecken på en ökad regional etableringsgrad. Få skillnader mellan män och kvinnor kan ses i resultaten men om något verkar det som att ett växande antal inflyttade män stannar kvar i Umeåregionen efter examen samtidigt som något färre kvinnor från Umeå flyttar efter examen. Generellt sett sker det största tappet av lokala studenter till Stockholm, vilket kanske inte är så oväntat givet storleken och diversiteten i Stockholms arbetsmarknad. Dock har antalet migranter till Stockholm minskat något och närliggande kommuner som Luleå, Skellefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik är i princip lika vanliga destinationer som Göteborg och Malmö. För de som flyttar till Umeå och väljer att stanna kommer majoriteten från regioner i norra Sverige samt från Stockholm. Denna kategori migranter har ökat något över tid och det är främst kopplat till att fler från Stockholm, Luleå och Skellefteå stannar i Umeå efter examen. Av de 20 största utbildningarna vid Umeå universitet varierar andelen studenter som stannar i Umeå mellan 93% och 42%. Här har viss förändring skett över tid och exempelvis har stannandegraden ökat med 11 procentenheter för förskolepersonal vilken kan tyda på en ökad lokal efterfrågan. Den höga andelen flyttare bland de största utbildningarna är tydligt kopplat till ett nationellt uppdrag för Umeå universitet. Om syftet är att behålla fler studenter kan specifika insatser riktas, samtidigt som det också går att se på detta som en ”ren” exportprodukt där Umeå attraherar unga som både berikar lokaltnäringsliv och skapar arbetstillfällen vid universitetet medan de studerar men som sedan flyttar till andra orter. Vi ser också att studenter från regionen som har studerat 4–5 år (avancerad nivå) är mer benägna att flytta än lokala studenter som läst 2–3 år (grundnivå). Umeå har alltså extra svårt att hålla kvar högre utbildade. Detta kan utgöra en potentiell ”brain drain” för regionen om Umeå å ena sidan har svårt att behålla den högre andel studenter från andra regioner, men också har svårt att behålla studenter från Umeå som läser en längre utbildning. Oavsett om man väljer det perspektivet eller se det som en ”ren” exportvara bör hela norra Sverige vinna på en ökad diversifiering av arbetsmarknaden så avancerade arbeten inom olika ämnesområden kan erbjudas (både teknik och data, men också samhällsvetenskap och humaniora). Elekes & Eriksson (2021) visar exempelvis att samhällsvetenskaplig och humanistisk FoU är underrepresenterat i Västerbotten givet den befintliga näringslivsstrukturen. Rekommendationen är därför att försöka få dessa typer av verksamheter att växa i regionen då det kan öka antalet som stannar kvar i regionen.
42.	Eriksson, Rikard, et al. (författare) Generating Weekly Training Plans in the Style of a Professional Swimming Coach Using Genetic Algorithms and Random Trees 2022 Ingår i: Proceedings of the 9th International Performance Analysis Workshop and Conference & 5th IACSS Conference (Advances in Intelligent Systems and Computing 1426). - Cham : Springer International Publishing. - 2194-5365 .- 2194-5357. - 9783030993337 - 9783030993320 ; 1426, s. 61-68 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Optimal training planning is a combination of art and sci- ence, a time-consuming task that requires expert knowledge. As such, it is often exclusively available to top tier athletes. Many athletes outside the elite do not have access or cannot afford to hire a professional coach to help them create their training plans. In this study, we investigate if it is possible to use the historical training logs of elite swimmers to con- struct detailed weekly training plans similar to how a specific professional coach would have planned. We present a software system based on machine learning and genetic algorithms for generation of detailed weekly training plans based on desired volume, intensity, training frequency, and athlete characteristics. The system schedules training sessions from a library extracted from training plans written by a professional swimming coach. Results show that the proposed system is able to generate highly accurate training plans in terms of training load, types of sessions, and structure, compared to the human coach.
43.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) Har Västernorrland en brist på digital kompetens? : En analys av den digitala yrkesstrukturen i länet 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Även om det än så länge inte finns några tydliga tendenser att antalet jobb i Sverige sammantaget minskar är det tydligt att nationellt sammanslagna siffror på arbetsmarknaden döljer två distinkta omvandlingsförlopp. Dels en omfördelning mellan olika typer av jobb (exempelvis från tillverkning till service och från lågkvalificerade tillverkningsjobb till mer kvalificerade) samt en geografisk omfördelning av arbetstillfällen. Detta bidrar till en förändrad efterfrågestruktur då nya kompetenser behövs i produktionen av både varor och tjänster i takt med ökad digitalisering. I Västernorrlands län har diskussioner förts kring regionens eventuella relativa underskott av digitala kompetenser. Givet det omvandlingstryck som ekonomin genomgår kan detta försvåra kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom både tillverkning och service. Syftet med denna rapport är därför att ge en överskådlig bild av den formella digitala kompetensen inom Västernorrlands län (fortsättningsvis benämnd som Västernorrland). Detta görs genom att beskriva och analysera länets sammansättning av yrken (SSYK96 på 3-siffernivå) som i olika grad använder sig av ”digitala kompetenser” i relation till övriga Sverige. Resultaten pekar på att Väsernorrland har en relativt hög andel yrken med digitala kompetenser. Dock återfinns dessa mer ustrpidd i näringsliven än i övriga Sverige.
44.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) How do regional economies respond to crises? : The geography of job creation and destruction in Sweden (1990–2010) 2017 Ingår i: European Urban and Regional Studies. - : Sage Publications. - 0969-7764 .- 1461-7145. ; 24:1, s. 87-103 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract By means of Swedish longitudinal micro-data, the aim of this paper is to analyse how regional economies respond to crises. This is made possible by linking gross employment flows to the notion of regional resilience. Our findings indicate that despite a steady national employment growth, only the three metropolitan regions have fully recovered from the recession of 1990. Further, we can show evidence of high levels of job creation and destruction in both declining and expanding regions and sectors, and that the creation of jobs is mainly attributable to employment growth in incumbent firms, while job destruction is primarily due to exits and micro-plants. Although the geography of resistance to crises and the ability of adaptability in the aftermath vary, our findings suggest that cohesive (i.e., with many skill-related industries) and diverse (i.e., with a high degree of unrelated variety) regions are more resilient over time. We also find that resistance to future shocks (e.g., the 2008 recession) is highly dependent on the resistance to previous crises. In all, this suggests that the long-term evolution of regional economies also influences their future resilience.
45.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) How do universities contribute to employment growth? : The role of human capital and knowledge bases 2014 Ingår i: European Planning Studies. - : Taylor & Francis. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 22:12, s. 2584-2604 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of this paper is to analyze whether employment growth is faster in regions housing a university compared to non-university regions. We argue that universities per se are less likely to trigger externalities that facilitate employment growth. Instead we propose that it depends on the concentration of different skills in that particular region. This is analyzed by running a number of OLS regressions, based on official data on municipal level from Statistics Sweden, on how concentrations of human capital, analytic-, synthetic- and symbolic- knowledge bases in Swedish university regions influence employment growth 2002-2008. The results indicate that presence of universities per se do not influence employment growth. However, the findings suggest that university regions with high concentrations of human capital and, in particular, with employees characterized by the synthetic knowledge base, show higher growth rates. This implies that the influence of universities on employment is greatest in regions with high concentrations of skills able to apply the knowledge created in universities. Consequently, the regional composition of skills needs to match the knowledge produced by universities for significant university-induced spillovers to occur.
46.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) Industrial and geographical mobility of workers during industry decline : the Swedish and German shipbuilding industries 1970–2000 2016 Ingår i: Geoforum. - : Elsevier. - 0016-7185 .- 1872-9398. ; 75, s. 87-98 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This article follows the industry employment histories of all individuals who at some point have been affiliated with the declining German or the dismantling Swedish shipbuilding industry during 1970–2000. We analyse the situation of the individual workers leaving shipbuilding, investigating the extent to which they were employed at all, tended to move to related sectors within or outside the region, and whether such moves were beneficial for the individuals. Combining insights from labour geography and redundancy studies with evolutionary economic geography, we find remarkably similar results for the West German and Swedish cases. Our findings indicate a notable impact of the regional industry structure on the labour market outcomes for workers leaving shipbuilding. This suggests that more attention should be devoted to the specific structures of the absorptive capacity of regional labour markets. The findings are discussed within the context of a mature industry.
47.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) Industries, skills and human capital : how does regional size affect uneven development? 2013 Ingår i: Environment and planning A. - : SAGE Publications. - 0308-518X .- 1472-3409. ; 45:3, s. 593-613 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This paper addresses how the composition of industry structures, skills and human capital is related to regional development in peripheral and central locations. We do this by means of OLS models to analyse the relationship between purchase power growth and employment growth between 2001 and 2008 as well as a selection of variables constructed via register data of the total population in Sweden. The analysis demonstrates an evident spatial division of post-industrial development that larger regions benefit relatively more from than smaller regions do. The empirical findings indicate that a transition towards more knowledge intensive sectors and a higher educated labour force has the strongest impact on development in the largest Swedish regions, while a transition from manual skills towards more creative skills shows only a positive relationship with development in medium size regions. Consequently, the paper argues that the recent appraisal of the knowledge based economy mainly benefits the largest urban regions, meaning that regional size is an important parameter when discussing trajectories of regional development and the adaption to contemporary economic development paths.
48.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) Job-related mobility and plant performance in Sweden 2017 Ingår i: Geoforum. - Oxford : Pergamon Press. - 0016-7185 .- 1872-9398. ; 83, s. 39-49 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This paper uses a Swedish micro-dataset containing 2,696,909 hires during the period 2002-2006 to assess the impact of job-related mobility on plant-level performance. The analysis classifies new recruits according to their work experience and level of formal qualification, as well as by the region of origin and of destination. New hires are divided into graduates and experienced workers and between high- and low-educated. The results point towards the importance of acknowledging both the experience and the skills of new recruits. The greatest benefits are related to hiring new workers from outside the region where the plant is located. The analysis also stresses the importance of geography, with plants in metropolitan regions gaining the most from labour mobility, while the benefits of mobility for plants in smaller, more peripheral regions are more diverse and dependent on both the type and origin of new workers.
49.	Eriksson, Rikard, 1979-, et al. (författare) Jobbens geografi 2022 Ingår i: Regioner och regional utveckling i en föränderlig tid. - Stockholm : Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. - 9789198215083 ; , s. 81-99 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det har blivit allt tydligare hur geografin påverkar människors utsikter att hantera ekonomisk omvandling. Den väldokumenterade ojämna utvecklingen av arbete och välfärd i västvärlden har producerat en ny geografi av möjligheter, där den plats man råkar bo på spelar större roll än individuella kvalifikationer. Denna nya geografi är starkt sammankopplad med strukturomvandlingar och en tilltagande rumslig koncentration av kvalificerade (och högbetalda) jobb som i huvudsak gynnat större urbana områden. Denna utveckling, som har varit starkt driven av tankar om agglomerationsfördelar (fördelar ekonomiska aktörer erhåller av närhet till andra), har också på senare tid härletts till ett ökat politiskt missnöje mot etablerade politiska institutioner runt om i Europa. De nordiska länderna är inget undantag. Jobbskapandet i exempelvis både Sverige och Danmark har varit starkt koncentrerat till de större städerna och de mellanregionala inkomstskillnaderna ökade kraftigt i både Sverige och Finland under främst 1990-talet. Eurofound (2019) rapporterar att Sverige är det land i EU där skillnaden i inkomstnivåer mellan huvudstaden och ”resten av landet” ökat mest på senare tid. Parallellt ser vi tilltagande protester mot servicenedskärningar i många små och perifera regioner. Syftet med detta kapitel är att visa hur den regionala sysselsättningen i Sverige förändrats både i storlek och sammansättning mellan 1990– 2019. Utifrån teorier om agglomerationsfördelar och kompetensmatchning kommer vi betona de underliggande mekanismer som påverkar regionalt jobbskapande (nya arbetstillfällen) och jobbförstörande ( förluster av arbetstillfällen), och belysa vikten av en bättre regional anpassning av agglomerationslitteraturen. I kapitlet diskuteras hur regionala sysselsättningsförändringar påverkar arbetskraftens förutsättningar att lyckas med produktiva arbetsbyten i tider av ekonomisk turbulens. Detta är viktigt för förståelsen av regional utveckling eftersom hur arbetskraften lyckas hantera ekonomisk turbulens inte enbart speglar enskilda individers förutsättningar, utan till stor del är den mekanism genom vilken vi kan förstå långsiktiga förutsättningar för framgångsrik regional omvandling.
50.	Eriksson, Rikard, 1979- (författare) Labour mobility and plant performance : The influence of proximity, relatedness and agglomeration 2009 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The purpose of this thesis is to shed new light on the theorizations discussing the economic benefits of geographical clustering in a space economy increasingly characterized by globalization processes. This is made possible through the employment of a plant-perspective and a focus on how the relative fixity and mobility of labour influence plant performance throughout the entire Swedish economy. By means of the longitudinal micro database ASTRID, connecting attributes of individuals to features of plants and localities for the whole Swedish economy, the empirical findings indicate that both localization and urbanization economies produce significant labour market externalities and that such inter-plant linkages positively affect plant performance as compared to the partial effects of relative regional specialization and diversification. Moreover, it is also demonstrated that it is necessary both to distinguish how well the external skills retrieved via labour mobility match the existing knowledge base of plants and to determine the geographical dimension of such flows to verify the relative effect of labour market-induced externalities. Finally, it is demonstrated that whereas general urbanization is beneficial within close distance to the plant, the composition of economic activities is more influential at greater distances. In such cases the geographical dimension influences whether plants benefit from being located in similar or different local settings. In conclusion, it is argued that the circulation of labour skills, created and reproduced through the place-specific industrial setup, is crucial for understanding the mechanisms creating geographical variations in plant performance as compared to other regional conditions often proxied as relative specialization or diversification. This is because the relative fixity of labour tends to create place- and sector-specific skills which by means of their mobility in space are likely to facilitate the recombination of local skills, make the acquirement of non-local skills possible and secure sufficient affinity between economic actors by strengthening other dimensions of proximity – all aspects regarded as crucial to facilitate interactive learning processes and contribute to sustained regional growth.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 77

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: tidskriftsartikel (44); rapport (17); konferensbidrag (5); doktorsavhandling (5); bokkapitel (5); recension (1); visa fler...; visa färre...

Typ av innehåll: refereegranskat (47); övrigt vetenskapligt/konstnärligt (27); populärvet., debatt m.m. (3)

Författare/redaktör: Eriksson, Rikard, 19 ... (68); Lindgren, Urban, 196 ... (10); Hane-Weijman, Emelie ... (9); Elekes, Zoltán (8); Lundberg, Johan, 196 ... (7); Adjei, Evans (5); visa fler...; Lindgren, Urban (4); Lindgren, Urban, Pro ... (4); Andersson, Lars Fred ... (4); Boschma, Ron (4); Eriksson, Rikard H, ... (4); Eriksson, Rikard, Pr ... (4); Andersson, Lars-Fred ... (3); Henning, Martin, 197 ... (3); Hane-Weijman, Emelie (3); Henning, Martin (3); Baranowska-Rataj, An ... (2); Brouder, Patrick (2); Borggren, Jonathan, ... (2); Müller, Dieter K., 1 ... (1); Björling, Nils (1); Lindmark, Magnus, 19 ... (1); Holm, Einar, 1942- (1); Adjei, Evans Korang (1); Scocco, Sandra (1); Eriksson, Rikard (1); Adjei Korang, Evans (1); Bergquist, Ann-Krist ... (1); Eriksson, Madeleine, ... (1); Westin, Jonas (1); Winther, Lars (1); Lundgren, Anna Sofia ... (1); Johansson, Moa, 1981 (1); Bergquist, Ann-Krist ... (1); Scocco, Sandro (1); Danley, Therese (1); Malmberg, Gunnar, Pr ... (1); Müller, Dieter K., P ... (1); Rigby, David (1); Viklund, Roine (1); Karlsson, Svante (1); Näsman, Mattias, 198 ... (1); Eimermann, Marco, 19 ... (1); Blombäck, William, 1 ... (1); Malmberg, Gunnar, 19 ... (1); Rönnblom, Malin (1); Byström, Joakim (1); Sæþórsdóttir, Anna D ... (1); Scott, David (1); Rodriguez-Pose, Andr ... (1); visa färre...

Lärosäte: Umeå universitet (76); Göteborgs universitet (4); Uppsala universitet (2); Lunds universitet (2); Mittuniversitetet (2); Luleå tekniska universitet (1); visa fler...; Linköpings universitet (1); Chalmers tekniska högskola (1); Blekinge Tekniska Högskola (1); visa färre...

Språk: Engelska (57); Svenska (20)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Samhällsvetenskap (76); Naturvetenskap (1); Medicin och hälsovetenskap (1); Humaniora (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy