| 1. |
|
|
| 2. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Arbetet från plan till hus. Åsikter om genomförandet av BoStad2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en temarapport om arbetet med genomförande inom BoStad2021. Forskargruppen vid Chalmers har följt satsningen sedan 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: Vilka åtgärder vidtas för att korta ledtider för bostadsbyggande? Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den normala produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? Vilka lärdomar kan användas i den ”normala” processen? I januari 2021 hade 19 av de 30 projekten inom BoStad2021 genomförts ända till slutbesked. I genomsnitt hade planarbetet tagit 21 månader, och hälften så lång tid hade sedan förbrukats före startbesked efter att detaljplanen fått laga kraft. Tiden mellan laga kraft för detaljplanen och startbesked varierade kraftigt. Det tyder på att frågor om genomförandet är väsentliga. Sju detaljplaneprojekt har valts ut och bland de medverkande har femton personer från byggherreföretag och tio kommunala representanter intervjuats under oktober-november 2020. Har det förändrade arbetssättet under planeringsskedet i BoStad2021 påverkat genomförandet? Huvudfokus för det ändrade arbetssättet inom BoStad2021 har varit planeringsskedet. Men när målet är ett visst antal färdigställda bostäder till 2021 så är genomförandet, skedet efter att en detaljplan har fått laga kraft, minst lika viktigt för att nå framgång. Om fler bostäder med god kvalitet ska skapas snabbare, krävs en helhetssyn på exploateringsprocessen från start till inflyttning. Då blir genomförandeskedet viktigt. Kommunen bör göra en första samlad bedömning av förutsättningarna för att genomföra exploateringen av ett visst markområde redan innan den formella planläggningen inleds. Principer och rutiner för sådana bedömningar bör tas fram och göras allmänt tillgängliga. Förhållandet till angränsande områden, till stadens fysiska nätverk (vägsystem oavsett huvudman, ledningsnät) och krav på samhällsservice bör beaktas så tidigt som möjligt. De ekonomiska konsekvenserna bör kartläggas. Redan här bör planarkitekter delta i arbetet för att säkerställa boendemiljöer med hög kvalitet och genomförbara projekt. Vidare bör kommunen arbeta projektorienterat genom hela exploateringsprocessen och ge en projektledning mandat att styra genomförandeplanering, genomförande och uppföljning. Genomförande- planering bör systematiseras med stöd av en projektmanual. I den bör också ingå på vilket sätt kommun och företag ska samverka under genomförandet. Genomförandeplaneringen förfinas under planeringsskedet. Intervjusvaren pekar tydligt på tre viktiga punkter i genomförandeplanering: samordning med kommunalteknik, uppklarande av meningsskiljaktigheter inom kommunen och mellan kommun och företag samt att det finns tillräcklig tid för avtalsskrivande. Frågor som utbyggnadsordning, etableringsytor och andra behov av tillfälliga lösningar bör tas upp tidigt i planeringen. Ända in i byggfasen bör kommunen fortsätta med en samlad projektövervakning och ha en tydlig kontaktpunkt för byggherrar så att nya komplicerade frågor snabbt kan lösas. Liksom inför bygglovsansökan bör kommunen förtydliga vilka dokument som behövs för de olika momenten och vilka krav som ställs på dokumenten. Eftersom det kan vara svårt att skapa stabila personkonstellationer är det väsentligt att både byggherrar och kommunala organ har effektiva rutiner för överlämningar mellan skeden och mellan personer. Kommunen bör formulera en klar policy för projektanpassad samverkan. Syftet med och formerna för samverkan i olika skeden bör tas in i avtal mellan kommunen och byggherrar. När kommunen gör en särskild satsning på bostadsbyggande med projekttidplaner och deadline, bör det skapas starkare incitament för att nå målen genom tydligare avtal mellan kommun och företag.
|
|
| 3. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Följeforskning BoStad2021: Delrapport 1
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den första delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs Stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: Vilka åtgärder vidtas i Jubileumssatsningen i Göteborg för att korta ledtider för bostadsbyggande? Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den normala produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? Vilka lärdomar kan användas i den ”normala” processen? Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser huruvida det förändrade arbetssättet i processen i BoStad2021 innebär en effektivisering jämfört med den normala processen eller inte. Resultatet av BoStad2021, 7 000 bostäder utöver den normala produktionen, kan inte utvärderas förrän 2021. Inte heller uppfyllandet av delmålen att alla planer ska vara antagna senast den 31/12 2017, respektive arbetas fram till antagande på maximalt 17 månader, kan utvärderas i nuläget. Denna delrapport fokuserar därför på vilka åtgärder som vidtagits för att effektivisera processen, hur satsningen fungerar i stort och hur den uppfattas av involverade aktörer. Forskargruppen har därtill dristat sig till att på basis av nuvarande kunskap om satsningen resonera om förslag på förbättring och utveckling. En i huvudsak positiv anda präglar projektet när vi talar med företrädare för såväl Göteborgs Stad som byggaktörerna. De involverade har lyckats skapa en positiv anda med ett engagemang för att nå målen. En av nycklarna till det är troligen den tydliga och politiskt uppbackade målstyrningen och paketeringen eller projektifieringen av satsningen. Arbetet med de 31 detaljplanerna är i flera fall försenade, men den kommunala projektledningens bedömning i december 2016 är att samtliga planer kan antas runt årsskiftet 2017/2018, ett av delmålen. Arbetssättet i BoStad2021 skiljer sig genom tre huvudåtgärder från den ”normala” produktionen: den gemensamma kommunala projektorganisationen upplevs i huvudsak positiv från såväl kommunala företrädare som byggaktörer; parallella processer har påbörjats – som fördelar nämns kunskapsutbyte, förståelse och kortare ledtider; samverkansfora för staden och byggaktörer upplevs i huvudsak positiva eftersom gemensamma frågor kan diskuteras och lösas i ett sammanhang och i dialog – här har också byggaktörerna fått ett gemensamt forum som de inte haft tidigare. Det förändrade arbetssättet, de tre huvudåtgärderna, har alltså mottagits väl av involverade aktörer. Dock finns en stor utvecklingspotential i var och en av de tre åtgärderna, och resurser har saknats för att fullt ut driva satsningen som ett framgångsrikt utvecklingsprojekt. Under arbetet med följeforskningen har ett antal faktorer identifierats, utöver de tre huvudåtgärderna, med betydelse för framdriften i detaljplaneprojekten. Flera av de ingående planerna var inte så okomplicerade som förutsattes i de korta tidplanerna. Resursbristen är påtaglig för vissa kategorier av handläggare. Flera lyfter risken för kvalitetsbrister när allt ska gå fort. Grundläggande förutsättningar, till exempel hur plantaxan ska hanteras om byggaktörer tar större ansvar för delar av detaljplanearbetet, tolkningar av parkeringsnormen, infrastrukturfrågor kopplade till översiktsplanenivån och frågor kring riksintressen i relation till Länsstyrelsen, har inte varit utklarade från början. I flera fall är frågorna fortfarande olösta. Forskargruppens övergripande slutsats efter ett års studier av BoStad2021 är att de tre huvudåtgärder som vidtagits för att förändra processen är positiva och nödvändiga men inte tillräckliga för att i grunden effektivisera samhällsbyggnadsprocesserna i Göteborg.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Följeforskning BoStad2021: Delrapport 2
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den andra delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Göteborg. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs Stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: Vilka åtgärder vidtas i BoStad2021 för att korta ledtider för bostadsbyggande? Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den ordinarie produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? Vilka lärdomar kan användas i den ”ordinarie” processen? Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser huruvida det förändrade arbetssättet i BoStad2021 innebär en effektivisering jämfört med den ordinarie processen så att det politiskt fastställda målet kan nås till 2021. Vi kan dock konstatera att delmålet att alla planer skulle vara antagna eller godkända den 31/12 2017 inte uppfyllts, men att 24 planer av 31, med sammanlagt vad kommunen då bedömde motsvara mer än 6 000 bostäder i genomförandeskedet, var antagna. Planer med cirka 2 300 bostäder var överklagade. Under 2017 minskade antalet bostäder i planer som ingår i BoStad2021 med cirka 1 000 till följd av uppkomna hinder. Om målet 2021 ska nås krävs troligen både att alla planer antas under första halvåret 2018 och att genomförandetiden för vissa planer komprimeras. Vi kan också konstatera att genomsnittstiden från planstart till antagande för de 15 planerna med standardförfarande är cirka 20 månader, betydligt kortare än de 30 månader som uppgivits som genomsnittlig tid för en detaljplan med standardförfarande i Göteborg, men något längre än de 17 månader som sattes som delmål för BoStad2021. Antalet aktörer i BoStad2021 är stort, uppfattningarna om arbetssätt och framdrift varierar såväl inom de olika aktörsgrupperna som mellan dessa. Det finns inte en entydig bild av alla de ingående processerna, vilket framgår av våra intervjuer med kommunens projektledare och samtliga byggaktörer (med ett undantag). Sammantaget är dock vårt intryck att det finns ett fortsatt engagemang för arbetssättet i BoStad2021, både hos de kommunala och de privata aktörerna. Den största skillnaden mellan arbetssättet i BoStad2021 och den ordinarie produktionen är att tidplanerna har högsta prioritet, andra frågor är underordnade. Fokus på tidplanerna har troligen bidragit till förkortningen av genomsnittstiden för detaljplaner med standardförfarande. Vi drar slutsatsen att en tydlig deadline som backas upp av tillräckliga resurser och engagemang från alla inblandade är ett gångbart politiskt styrmedel för att minska tidsåtgången i planeringsprocessen. Fasta tidplaner från planstart till inflyttning bör prövas även utanför BoStad2021. Även delar av det förändrade arbetssättet i BoStad2021 bidrar till en effektivisering enligt många som är verksamma inom satsningen. För det första upplevs den gemensamma kommunala projektorganisationen som ett framsteg jämfört med tidigare. Dock finns det en potential för att utveckla gränssnittet projekt-linje och att fördjupa och bredda samverkan mellan samtliga förvaltningar och aktörer som är kritiska för planerna. Det digitala stödet behöver utvecklas. Vår enkät med kommunala handläggare tyder på att arbetsbelastningen är hög. Samverkansfora är den andra komponenten i det förändrade arbetssättet inom BoStad2021. Samverkan mellan staden och byggaktörerna fungerar olika bra i olika projekt och på olika nivåer. Allmänt uppfattas samverkan som viktig, men våra insamlade uppgifter visar på olika förväntningar och incitament hos staden och byggaktörerna för samverkan utöver den som sker i det enskilda projektet. Syftet och nyttan med – och förväntningarna på – samverkan behöver preciseras och avtalas. Den interna kommunikationen mellan samverkansfora behöver utvecklas för att bygga förtroende och gynna framdriften. Parallella processer, där inte minst bygglovsfrågor, projektering av hus och allmän plats och lantmäteriprocessen ligger mer eller mindre parallellt med arbetet med detaljplanen, anses ge fördelar, framför allt en bättre och utökad samverkan mellan staden och byggaktörerna samt en tydlig förkortning av lantmäteriprocessen. De parallella processerna lider i någon mån av oklarheter genom att grundförutsättningar tillkommer eller ändras under detaljplaneskedet. Dessutom är incitamenten svaga för byggaktörer att projektera långt fram innan detaljplanen vunnit laga kraft. Vi noterar att flera projekt är mer komplicerade än vad den snäva tidplanen förutsatte. Grundläggande förutsättningar är inte alltid tillräckligt utredda, det må gälla sådana som staden och byggaktörerna kan påverka själva i respektive plan, men även mer övergripande som borde varit fastlagda inte minst i översiktsplanen. Riksintresse kommunikation är en sådan förutsättning. Forskargruppens övergripande slutsats efter två års studier av BoStad2021 är att processen kan effektiviseras genom fokus på de enstaka projektens tidplaner samt genom en utvecklad gemensam kommunal projektledning, preciserade parallella processer och en tydligare, selektiv och avtalad ordning för samverkan på olika nivåer. Även om dessa åtgärder är nödvändiga är de inte tillräckliga. Att snabbt bygga ett stort antal bostäder i ett stort antal relativt små utbyggnadsprojekt, vissa med brister i grundläggande förutsättningar och bristande samsyn med staten om påverkan på infrastruktur för kommunikation är en betydande utmaning. I det fortsatta arbetet kommer följeforskningen att studera hur grundfrågorna hanteras under genomförandeskedet och särskilt ta upp frågor kring stadsbyggnadskvaliteter, överprövningar och överklaganden, avtalen, byggaktörernas rutinutveckling och slutligen ekonomi.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Följeforskning BoStad2021: Delrapport 3
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den tredje delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Göteborg. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: • Vilka åtgärder vidtas i BoStad2021 för att korta ledtider för bostadsbyggande? • Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den ordinarie produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? • Vilka lärdomar kan användas i den ”ordinarie” processen? Insamlingen av material har omfattat intervjuer med medverkande, en enkät till byggaktörer, en workshop, deltagande i möten inom BoStad2021 och studier av dokument. Det är inte möjligt att i dagsläget avgöra om målet 7 000 bostäder extra till 2021 kommer att nås. Vi konstaterar att det nu finns mer än 7 000 bostäder i antagna planer. Om de tre planer som nu ligger överklagade får laga kraft under 2019 är det teoretiskt möjligt att nå målet. Snittiden för detaljplaner inom BoStad2021 med standardförfarande är cirka 20 månader (från beslut om planstart till antagande), kortare än för ordinarie planer som kommunen bedömer vara cirka 26 månader eller mer (från startmöte till antagande). Här finns flera samverkande faktorer: skarp och politiskt uppbackad tidplan, resurssatt gemensam kommunal projektorganisation, tätare samverkan mellan byggaktörer och kommun i arbetsgrupperna för detaljplaner samt tidigarelagd projektering av kvartersmark och allmän plats. I så måtto drar vi slutsatsen att arbetssättet inom BoStad2021 har bidragit till att förkorta tiden för själva detaljplaneprocessen. Detta innebär dock inte automatiskt att den totala tiden fram till färdigställande blir kortare än i ordinarie processer. De långa tiderna mellan antagande av detaljplanen och beviljat bygglov avviker kraftigt från ambitionerna. Orsakerna ligger hos både kommunen och byggaktörerna. En jämförelse av stadsbyggnadskvaliteter i de 30 projekt som ingår i BoStad2021 och 21 projekt i den ordinarie produktionen visar inga stora skillnader. Projekten i de båda grupperna har svårt att uppfylla det rådande blandstadsidealet. En skillnad är att flera av projekten i BoStad2021 är placerade på smala tomter längs genomfartsgator där ett ofta svårförverkligat ideal om stadsmässighet riskerar att leda till sämre kvaliteter vad gäller solljus, friytor och ljudmiljö och i barnperspektivet. Men dessa risker tycks inte bottna i ett uppsnabbat arbetssätt utan i så fall mer i urvalet av planområden. Ekonomi: tidsvinster kan motsvaras av ökade resursinsatser för parallella processer. Detta tycks gälla åtminstone byggaktörer inom BoStad2021 som i snitt anger ungefär 20 % ökad administrativ insats. Vi saknar dock data för kommunens insatser. Rättssäkerhet: andelen överklagade planer inom BoStad2021 är knappast högre än vad som har varit normalt för Göteborg. Ett uppsnabbat arbetssätt kan därför inte sägas ha lett till fler överklaganden. Viktiga lärdomar att ta med till den ordinarie produktionen: Paketera och projektifiera större utbyggnadssatsningar, sätt tydliga och mätbara mål som beslutas av högsta politiska instans i kommunen. Antalet planer eller projekt bör vara färre och grundläggande förutsättningar för planer och projekt bör vara tydligare än ibland i BoStad2021. Hitta vägar att sätta tydliga och fasta tidplaner för hela processen från planstart till färdigställande, både samlat och varje plan för sig. Lägg fast tidplanerna i avtal mellan kommun och byggaktör. Permanenta en gemensam kommunal projektorganisation med utökat mandat, gärna under en gemensam nämnd. Inrikta samverkan mellan byggaktörer och kommun i första hand på projektnivån. Där finns incitament och förutsättningar att definiera skarpa åtaganden för alla parter och uppbyggnad av ett förtroendefullt samarbete. Detta kan åstadkommas med ett rimligt antal byggaktörer och kommunala handläggare i konkreta större utbyggnadsprojekt. Satsa på tidig projektering av hus och allmän plats under detaljplaneskedet. Större sammanhängande utbyggnadsområden bör prioriteras på bekostnad av mindre förtätningar på tomter med svåra förhållanden. Det ger bättre förutsättningar för att skapa kvalitet ifråga om stadsliv, stadsmässighet, variation i arkitektur, underlag för service och grundläggande bostadskvaliteter som solljus, tillräckliga och bra grönytor, barnperspektiv, god ljud- och luftmiljö och minimala störningar från trafik.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
Följeforskning BoStad2021: Delrapport 4
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den fjärde delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Göteborg. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är: • Vilka åtgärder vidtas i BoStad2021 för att korta ledtider för bostadsbyggande? • Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den ordinarie produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet? • Vilka lärdomar kan användas i den ”ordinarie” processen? Insamlingen av material till delrapporten har omfattat intervjuer, tre enkäter, ett seminarium, deltagande i möten inom BoStad2021 och studier av dokument. Ambitionen i BoStad2021 har varit att leverera 7 000 inflyttningsklara bostäder utöver den ordinarie produktionen till 2021. I december 2019 fanns inom ramen för BoStad2021 mer än 6 800 bostäder i detaljplaner som fått laga kraft och det var fortfarande teoretiskt möjligt att nå målet. Samtidigt låg prognosen för inflyttningsklara bostäder till 2021 cirka 2 000 under målet och visade att 5 093 bostäder skulle kunna stå klara på jubileumsårets sista dag. Forskargruppens övergripande slutsats är att prognoserna för inflyttningsklara bostäder till 2021 hade minskat på grund av flera samverkande faktorer. Processen tog längre tid än vad som ursprungligen förväntades, bostäderna skulle inte hinna färdigställas i tid. Vidare att marknadsförutsättningarna förändrades till det sämre och slutligen att antalet bostäder som ursprungligen avsågs byggas ibland var oklart eller rent av överoptimistiskt. Vi drar slutsatsen att arbetssättet inom BoStad2021 har bidragit till att förkorta tiden för själva detaljplaneprocessen men inte till att leverera hela det förutbestämda antalet inflyttningsklara bostäder i tid. Lärdomarna för den ordinarie processen är framförallt att exploatörernas och kommunens åtaganden och leveranser bör preciseras och avtalas vad gäller till exempel antal bostäder och tider för delprocesser fram till inflyttning. I en tid med hög efterfrågan på bostäder borde fördelar som ett prioriterat spår genom den kommunala planeringsprocessen ha kunnat balanseras av skarpare krav på leverans från företagen. Det är uppenbart att projekten inom BoStad2021 har bidragit till en markant ökning av det totala bostadsbyggandet i Göteborg. Totalantalet nybyggda lägenheter i flerbostadshus pendlade kring 1 700 under åren 2014-2017 för att sedan stiga till 2 286 under 2018 och till 3 321 under 2019. I fråga om ekonomi belyser rapporten hur resursförbrukningen hos de kommunala förvaltningarna påverkades av de tre huvudåtgärderna. En analys visade att timförbrukningen inom Stadsbyggnadskontoret varit markant lägre per projekt i BoStad2021 än i övrig liknande bostadsproduktion. Vi konstaterade att 20 % snabbare detaljplanering gav cirka 20 % färre arbetstimmar, jämfört med ordinarie produktion. Sannolikt har det förändrade arbetssättet i BoStad2021 bidragit till denna effektivisering. Våra fördjupade studier av villkor för samverkan enligt aktuell forskning och i praktiken i BoStad2021 stärker forskargruppens tidigare rekommendationer att permanenta en samlokaliserad, gemensam kommunal projektorganisation för detaljplanering och att precisera och avtala syfte, mål och respektive parts åtagande i samverkansprocesser. Gemensamma digitala system för de kommunala förvaltningar som är med i detaljplaneringen bör införas, även för att säkra att resursförbrukningen kan följas upp, analyseras och styras. Vilken påverkan på totaltiderna har olika upplägg för att förbereda och sluta avtal mellan byggaktörer och kommunen? Rapporten pekar på att successivt ändrade rutiner för mobilitetsavtal och markprissättning har gjort processerna mer effektiva. Vid en internationell jämförelse med andra program för att snabbt öka bostadsbyggande framstår BoStad2021 som relativt lyckat även om målen inte uppnås. En kombination av god efterfrågan på bostäder och satsningens tydliga målbild och förändrade arbetssätt har sannolikt bidragit till framgången. I det fortsatta arbetet kommer följeforskningen att studera vilka konsekvenser det förändrade arbetssättet har fått för genomförandeskedet, i vilken utsträckning kommunen och företagen har ändrat arbetssätt, samt en analys av kvaliteten i det som byggs. Det gick snabbare att planera, men blev det bra?
|
|
| 10. |
- Svensson, Anders, 1959, et al.
(författare)
-
”Planera och bygga bostäder snabbare?” Insikter och lärdomar från satsningen BoStad2021 i Göteborg
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2014, two Göteborg housing developers and one architectural firm presented the city with a proposal for accelerating the development of new projects to satisfy residential demand. The political response was to launch a programme, later called BoStad2021, linked to the 400-year anniversary of the foundation of Göteborg, and the target was to have 7,000 dwellings finished by the end of 2021. These dwellings were intended to be an addition to the “ordinary” production volume, which in preceding years was about 2,000 dwellings annually. The city was to select sites, almost only in suburbs due to the city densification policy, and no less than 31 sites were identified, corresponding to 26 developers, of which four companies were owned by the city itself. From the outset, the programme had a stated political emphasis on meeting two deadlines: for the approval of the detailed development plans and for the completion of all projects. Internal municipal coordination was strengthened by creating a group of three project managers, one from each department, and shifting their main responsibilities according to project stages. Staff from departments were co-located, physically supporting closer interdepartmental coordination. Attempts were made to move from sequential processing of plans and permits to parallel processing, especially of detail planning and issuing of building permits. Collaboration with developers was organized by instituting a hierarchy of fora: a Coordination Group with officials and developer senior managers, Project Groups and Working Groups. Developers were encouraged to set up a group of their own. There were collaboration agreements with the city, signed by each developer. Furthermore, the city saw to it that developers signed mobility agreements (including creation of car pools, bicycle spaces and other actions reducing private car use) to convince central government that traffic generation would be limited and also the need for road reinvestment. The estimated total number of work hours used for each plan indicates that BoStad2021 plans consumed about 500 work hours less than other plans. Questionnaire responses from developers, who were asked to compare their resource use during the planning stage with similar suburban infill projects not part of BoStad2021, did however suggest that resource use was higher by about twenty per cent, although there were large differences between projects within the programme. The municipality assigned an extra MSEK 120 for coordination and communication. Whereas the planning process has been accelerated by about twenty per cent within the BoStad2021 programme, the average duration of building permit processes has been much longer than intended. It seems that the best explanation for the success of the programme, as measured by a more rapid production of plans, is the clearly expressed political goal in itself. An important consequence has been an emphasis on projectivization in the planning and development processes. There has been a tendency among developers to lower the number of actual dwellings to be built in a first stage, once the detail plan had gained legal force which reduced a fundamental uncertainty. Slightly less than 4,000 dwellings had been finished at the end of 2021, but it is obvious that more will be completed within a year or two. From the outset, it was required that the quality of BoStad2021 projects should be at least as good as for other comparable infill projects in Göteborg, despite a more rapid planning process. We first assessed the urban qualities of the development plans, having derived six quality aspects from earlier urban research, municipal policy documents, developer marketing materials, appeal cases and a workshop. In 2021, we applied nine quality aspects, mostly taken from earlier walkability studies, to assessments based on our site visits to fifteen BoStad2021 projects and ten comparable projects. The general quality level was found to be similar for both groups of projects. We have pointed out, however, that several projects in both groups suffer from traffic, as well as lack of well-designed green spaces and play areas. Policy ambitions to create multi-use city areas have proved difficult to fulfil through suburban small infill projects. Our continuous evaluation began in 2015 and has followed the programme throughout the years, producing annual reports and theme reports. Empirical data were collected through document studies, project site visits, participation in meetings, workshops, seminars, interviews and questionnaire surveys. Insights from the evaluation have led to the following four major recommendations. The current fragmented development process should be replaced by a process management model with digital tools, allowing projects to be monitored and controlled throughout the entire process from start to completion. Departments critical to the development process should be part of a unitary municipal project organization, and a project manager operating across departments should be appointed for each development project. If detailed development plans are to be processed rapidly, plans that are highly dependent on regional and central public authorities should be avoided. A coordinated view of infrastructural development, engaging both the municipality and central government, should be established in strategic documents. Strategic expansion planning based on fundamental knowledge of what constitutes and preserves mixed-use urban areas is needed. Small projects on unsuitable sites lack the potential for multifunctionality. Larger and more coherent areas of expansion with shopping strips and other types of services should be prioritized. This also requires that development agreements between the municipality and developers, including time schedules, are reached.
|
|
