| 1. |
- Abelev, Betty, et al.
(författare)
-
Underlying Event measurements in pp collisions at root s=0.9 and 7 TeV with the ALICE experiment at the LHC
- 2012
-
Ingår i: Journal of High Energy Physics. - 1029-8479. ; :7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present measurements of Underlying Event observables in pp collisions at root s = 0 : 9 and 7 TeV. The analysis is performed as a function of the highest charged-particle transverse momentum p(T),L-T in the event. Different regions are defined with respect to the azimuthal direction of the leading (highest transverse momentum) track: Toward, Transverse and Away. The Toward and Away regions collect the fragmentation products of the hardest partonic interaction. The Transverse region is expected to be most sensitive to the Underlying Event activity. The study is performed with charged particles above three different p(T) thresholds: 0.15, 0.5 and 1.0 GeV/c. In the Transverse region we observe an increase in the multiplicity of a factor 2-3 between the lower and higher collision energies, depending on the track p(T) threshold considered. Data are compared to PYTHIA 6.4, PYTHIA 8.1 and PHOJET. On average, all models considered underestimate the multiplicity and summed p(T) in the Transverse region by about 10-30%.
|
|
| 2. |
- Guzman-Parra, Jose, et al.
(författare)
-
Attitudes and use of information and communication technologies in older adults with mild cognitive impairment or early stages of dementia and their caregivers : cross-sectional study
- 2020
-
Ingår i: Journal of Medical Internet Research. - : JMIR Publications. - 1438-8871. ; 22:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Information and communication technologies are promising tools to increase the quality of life of people with dementia or mild cognitive impairment and that of their caregivers. However, there are barriers to their use associated with sociodemographic factors and negative attitudes, as well as inadequate knowledge about technologies. OBJECTIVE: The aim of this study was to analyze technophilia (attitudes toward new technologies) and the use of smartphones and tablets along with associated factors in people with dementia/mild cognitive impairment and their caregivers. METHODS: Data from the first visit of the Support Monitoring and Reminder for Mild Dementia (SMART4MD) randomized multicenter clinical trial were used for this analysis. Data were obtained from two European countries, Spain and Sweden, and from three centers: Consorci Sanitari de Terrassa (Catalonia, Spain), Servicio Andaluz de Salud (Andalusia, Spain), and the Blekinge Institute of Technology (Sweden). Participants with a score between 20 and 28 in the Mini Mental State Examination, with memory problems (for more than 6 months), and who were over the age of 55 years were included in the study, along with their caregivers. The bivariate Chi square and Mann-Whitney tests, and multivariate linear and logistic regression models were used for statistical analysis. RESULTS: A total of 1086 dyads were included (N=2172). Overall, 299 (27.53%) of people with dementia/mild cognitive impairment had a diagnosis of dementia. In addition, 588 (54.14%) of people with dementia/mild cognitive impairment reported using a smartphone almost every day, and 106 (9.76%) used specific apps or software to support their memory. Among the caregivers, 839 (77.26%) used smartphones and tablets almost every day, and 181 (16.67%) used specific apps or software to support their memory. The people with dementia/mild cognitive impairment showed a lower level of technophilia in comparison to that of their caregivers after adjusting for confounders (B=0.074, P=.02) with differences in technology enthusiasm (B=0.360, P<.001), but not in technology anxiety (B=-0.042, P=.37). Technophilia was associated with lower age (B=-0.009, P=.004), male gender (B=-0.160, P<.001), higher education level (P=.01), living arrangement (living with children vs single; B=-2.538, P=.01), country of residence (Sweden vs Spain; B=0.256, P<.001), lower depression (B=-0.046, P<.001), and better health status (B=0.004, P<.001) in people with dementia/mild cognitive impairment. Among caregivers, technophilia was associated with comparable sociodemographic factors (except for living arrangement), along with a lower caregiver burden (B=-0.005, P=.04) and better quality of life (B=0.348, P<.001). CONCLUSIONS: Technophilia was associated with a better quality of life and sociodemographic variables in people with dementia/mild cognitive impairment and caregivers, suggesting potential barriers for technological interventions. People with dementia/mild cognitive impairment frequently use smartphones and tablets, but the use of specific apps or software to support memory is limited. Interventions using these technologies are needed to overcome barriers in this population related to sociodemographic characteristics and the lack of enthusiasm for new technologies. TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrials.gov NCT03325699; https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03325699. ©Jose Guzman-Parra, Pilar Barnestein-Fonseca, Gloria Guerrero-Pertiñez, Peter Anderberg, Luis Jimenez-Fernandez, Esperanza Valero-Moreno, Jessica Marian Goodman-Casanova, Antonio Cuesta-Vargas, Maite Garolera, Maria Quintana, Rebeca I García-Betances, Evi Lemmens, Johan Sanmartin Berglund, Fermin Mayoral-Cleries.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Iglesias-Vázquez, Lucía, et al.
(författare)
-
Factors associated with serum ferritin levels and iron excess : results from the EPIC-EurGast study
- 2022
-
Ingår i: European Journal of Nutrition. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1436-6207 .- 1436-6215. ; 61:1, s. 101-114
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: Excess iron is involved in the development of non-communicable diseases such as cancer, type 2 diabetes and cardiovascular conditions. We aimed to describe the prevalence of excess iron and its determinants in healthy European adults. Methods: Sociodemographic, lifestyle, iron status, dietary information, and HFE genotyping were obtained from controls from the nested case–control study EPIC-EurGast study. High sensitivity C-reactive protein (hsCRP) was measured to address possible systemic inflammation. Descriptive and multivariate analyses were used to assess iron status and its determinants. Results: Out of the 828 participants (median age: 58.7 years), 43% were females. Median serum ferritin and prevalence of excess iron were 143.7 µg/L and 35.2% in males, respectively, and 77 µg/L and 20% in females, both increasing with latitude across Europe. Prevalence of HFE C282Y mutation was significantly higher in Northern and Central Europe (~ 11%) than in the South (5%). Overweight/obesity, age, and daily alcohol and heme iron intake were independent determinants for iron status, with sex differences even after excluding participants with hsCRP > 5 mg/L. Obese males showed a greater consumption of alcohol, total and red meat, and heme iron, compared with those normal weight. Conclusion: Obesity, higher alcohol and heme iron consumption were the main risk factors for excess iron in males while only age was associated with iron overload in females. Weight control and promoting healthy lifestyle may help prevent iron overload, especially in obese people. Further research is needed to clarify determinants of excess iron in the healthy adult population, helping to reduce the associated comorbidities.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kahlert, Maria, et al.
(författare)
-
Harmonization is more important than experience—results of the first Nordic–Baltic diatom intercalibration exercise 2007 (stream monitoring)
- 2009
-
Ingår i: Journal of Applied Phycology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0921-8971 .- 1573-5176. ; 21:4, s. 471-482
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The goal of this study was a harmonization of diatom identification and counting among diatomists from the Scandinavian and Baltic countries to improve the comparison of diatom studies in this geographical area. An analysis of the results of 25 diatomists following the European standard EN 14407 during an intercalibration exercise showed that a high similarity was achieved by harmonization and not because of a long experience with diatoms. Sources of error were wrong calibration scales, overlooking of small taxa, especially small Navicula s.l., misidentifications (Eunotia rhomboidea was mistaken for Eunotia incisa) and unclear separation between certain taxa in the identification literature. The latter was discussed during a workshop with focus on the Achnanthes minutissima group, the separation of Fragilaria capucina var. gracilis from F. capucina var. rumpens, and Nitzschia palea var. palea from N. palea var. debilis. The exercise showed also that the Swedish standard diatom method tested here worked fine with acceptable error for the indices IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique) and ACID (ACidity Index for Diatoms) when diatomists with a low similarity (Bray–Curtis <60%) with the auditor in at least one of the samples are excluded.
|
|
| 8. |
- Kahlert, Maria, et al.
(författare)
-
Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalgsfloran på de undersökta lokalerna i Ski kommun i Norge indikerar en nära neutralt eller alkaliskt vatten, vilket överensstämmer med de uppgivna pH-värdena kring 7. Kråkstadelva klassificeras som måttlig ekologisk status med en tendens till sämre status, troligtvis påverkad av övergödning, organisk förorening och även sedimenterande material. Bergerbekken placeras i klassningen hög till god ekologisk status och troligtvis finns här ingen stark påverkan av övergödning. Däremot tyder den höga andelen av Achnanthidium minutissimum på förekomsten av annan störning, oklart vilken. Finstadbekken hamnar i klassen god ekologisk status, dock tyder stödindexet TDI på en stark övergödning. Det låga taxaantalet tyder även på annan störning, oklart vilken. Tussebekken och Dalselva har högre antal taxa och diversitet än de föregående lokalerna och statusklassningen visar på god ekologisk status. I Dalselva visar dock stödparametrarna en stark tendens till måttlig status pga. både övergödning och organisk förorening, vilket borde undersökas ytterligare. Observera att klassningen baseras på en enda provtagning, och värdena kan varierar mellan säsong och år, och även på olika platser beroende på påverkan. Upprepande provtagning bör säkra resultat.
|
|
| 9. |
- Kahlert, Maria, et al.
(författare)
-
Kiselalger i Norrbotten 2012 (regional miljöövervakning)
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalgsfloran på de undersökta lokalerna i Norrbottens län indikerar hög till god ekologisk status. Två lokaler var mycket näringsfattiga (Rokån och Blåmissusjöns utlopp). Kiselalgsfloran visade inte på någon förorening. Den relativt höga andelen av deformerade skal i Rosån 2012 indikerade dock någon form av störning, oklart vilken. Rokån klassificerades enligt kiselalgssamhället som den suraste lokalen av alla som ingick i undersökningen. Även Blåmissusjön utlopssbäcken, Sangisälven, Rosån och Persöfjärden klassades som sura eller på gränsen till sura. Det borde undersökas ifall dessa lokaler är naturligt sura eller försurade.
|
|
| 10. |
- Kahlert, Maria, et al.
(författare)
-
Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalgsfloran på alla de undersökta lokalerna i Rååns avrinningsområde indikerar höga närsaltshalter, en påverkan från lättnedbrytbara organiska föroreningar på lokalerna P40 och särskild P50 samt en saltpåverkan på lokalen P50. Indikationen på höga närsaltshalter stämmer väl överens med Rååns vattenkemi, som dock bara mäts på punkt P8 (Ekologgruppen 2011). Alla lokaler hade sämre ekologisk status än god och en lokal hade till och med otillfredsställande status. Kiselalgsfloran visar att pH på alla lokaler är högt året om. Flera vattendrag hade en andel deformerade skal som var högre än 1 %, vilket kan tyda på någon form av påverkan. Det är dock oklart vilken sorts påverkan det handlar om här.
|
|
| 11. |
- Kahlert, Maria, et al.
(författare)
-
Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattningsvis indikerar kiselalgsfloran en hög närsalthalt på samtliga lokaler, en påverkan av lättnedbrytbara organiska föroreningar på lokalerna P10, P25, P40 och särskilt P50 samt en möjlig saltpåverkan på lokalen P50. Indikationen av höga närsaltshalter stämmer väl överens med Rååns vattenkemi som dock bara mäts på punkt P8 (Ekologgruppen 2011). Fyra lokaler hamnade 2013 i god ekologisk status, tre av dem var dock på gränsen till måttlig status. De resterande lokalerna hade sämre ekologisk status än god, P50 hade t.o.m. otillfredsställande status. Kiselalgsfloran visar att pH i alla lokaler ligger högt året om. Flera vattendrag hade en andel deformerade skal som var högre än 1%, vilket kan tyda på någon form av påverkan. Det är dock oklart vilken sorts påverkan det kan handla om här.
|
|
| 12. |
- Kahlert, Maria, et al.
(författare)
-
Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalgsfloran på alla de undersökta lokalerna i Dalälvens avrinningsområde indikerar att tolv av de 16 undersökta lokalerna har hög ekologisk status år 2012. Lokalerna är näringsfattiga och fritt från lättnedbrytbara organiska föroreningar. Fyra lokaler (Ljusterån, Långshytteån, Broån, Årängsån) hamnade i god eller måttligt status. Ljusterån och Långshytteån är troligtvis påverkade av ganska höga närsaltshalter, Ljusterån troligtvis också av lättnedbrytbara organiska föroreningar. Broån var påverkat av en sjö uppströms. Andelen deformerade skal var över gränsvärdet 1% för Årängsån vilket kan tyda på en miljögiftspåverkan. Kiselalgsfloran visar att pH-värdena är mycket olika mellan lokaler, vissa har t.o.m. alkaliskt vatten, andra ner till mycket surt vatten. Till exempel har Blålägan troligtvis mycket surt vatten vilket kan förklara att andelen deformerade skal var nära gränsvärdet 1 % och att både taxaantal och diversiteten var mycket låga. Troligtvis kan platsen vara påverkat av höga eller mycket höga halter av tungmetaller.
|
|
| 13. |
- Koenig, Julian, et al.
(författare)
-
Cortical thickness and resting-state cardiac function across the lifespan : A cross-sectional pooled mega-analysis
- 2021
-
Ingår i: Psychophysiology. - : Wiley. - 0048-5772 .- 1469-8986 .- 1540-5958. ; 58:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Understanding the association between autonomic nervous system [ANS] function and brain morphology across the lifespan provides important insights into neurovisceral mechanisms underlying health and disease. Resting-state ANS activity, indexed by measures of heart rate [HR] and its variability [HRV] has been associated with brain morphology, particularly cortical thickness [CT]. While findings have been mixed regarding the anatomical distribution and direction of the associations, these inconsistencies may be due to sex and age differences in HR/HRV and CT. Previous studies have been limited by small sample sizes, which impede the assessment of sex differences and aging effects on the association between ANS function and CT. To overcome these limitations, 20 groups worldwide contributed data collected under similar protocols of CT assessment and HR/HRV recording to be pooled in a mega-analysis (N = 1,218 (50.5% female), mean age 36.7 years (range: 12–87)). Findings suggest a decline in HRV as well as CT with increasing age. CT, particularly in the orbitofrontal cortex, explained additional variance in HRV, beyond the effects of aging. This pattern of results may suggest that the decline in HRV with increasing age is related to a decline in orbitofrontal CT. These effects were independent of sex and specific to HRV; with no significant association between CT and HR. Greater CT across the adult lifespan may be vital for the maintenance of healthy cardiac regulation via the ANS—or greater cardiac vagal activity as indirectly reflected in HRV may slow brain atrophy. Findings reveal an important association between CT and cardiac parasympathetic activity with implications for healthy aging and longevity that should be studied further in longitudinal research.
|
|
| 14. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Vänern - Växtplankton
- 2011
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 35-38
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Växtplankton
- 2012
-
Ingår i: Vänern – årsskrift 2012. ; :73, s. 40-43
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Växtplankton
- 2013
-
Ingår i: Vänern - Årsskrift 2013. ; :77, s. 32-35
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Växtplankton
- 2014
-
Ingår i: Vänern Årsskrift 2014. ; :84, s. 40-43
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Växtplankton
- 2015
-
Ingår i: Vänern: Årsskrift 2015. ; 91, s. 36-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
- Quintana, Isabel, et al.
(författare)
-
Växtplankton i Storvänern
- 2009
-
Ingår i: Vänern Årsskrift 2009. ; :51, s. 34-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Djurplankton i Storvänern
- 2015
-
Ingår i: Vänern: Årsskrift 2015. ; 91, s. 40-42
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Kolbäcksån - Recipientkontroll 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammantaget visar undersökningarna 2010 på jämförelsevis normala förhållanden i de undersökta sjöarna och vattendragen inom Kolbäcksåns vattensystem. Detta gäller såväl den vattenkemiska sammansätttningen som sammansättningen och biovolymerna/biomassorna av växtplankton och bottenfaunan i sjöarna. Däremot var transporten av såväl näringsämnen som olika metaller överlag lägre än normalt i stora delar av vattensystemet. Detta beror till stor del på lågavattenflöden under årets andra hälft. Vattensystemet är i stora delar fortfarande starkt påverkat av olika tungmetaller. Metallerna framförallt kommer från gruv- och industrirelaterade verksamheter, bl a tidigare kontaminerade sediment och gruvavfallsupplag.
|
|
| 25. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Växtplankton
- 2010
-
Ingår i: Vänern – Årsskrift 2010. ; :57, s. 27-30
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 26. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Växtplankton i Storvänern
- 2016
-
Ingår i: Vänern Årsskrift 2016. ; 96:6, s. 38-43
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Säsongsmedelbiovolymerna var under 2015 högre än normalt vid samtliga provplatser i Storvänern. Kiselalgerna dominerade som vanligt artsammansättningen under april och maj. I juni var det cyanobakterier och rekylalger som dominerade, även om inslaget av kiselalger också var betydande. Biovolymerna i augusti var högre än normalt vid Tärnan och vid Megrundet, med dominans även vid detta tillfälle av cyanobakterier och rekylalger vid samtliga tre provplatser. Statusbedömningar av vattenkvaliteten med avseende på näringspåverkan ger en hög status för totalbiovolymerna både för de senaste tre åren och för hela perioden från 1979, även om biovolymerna sakta ökar över tiden. Det trofiska planktonindexet ger däremot generellt sett sämre status än totalbiovolymen, vilket antas beror på ett förhållandevis stort och över tiden ökande inslag av cyanobakterier i Vänerns växtplanktonsammansättning.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Växtplankton i Storvänern 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Säsongsmedelbiovolymerna översteg under 2019 de genomsnittliga medelvärdena för provplatser vid Tärnan i Värmlandssjön och vid Megrundet i Dalbosjön i Storvänern, medan för Dagskärsgrund var säsongsmedelvärdet nära genomsnittet för provplatsen. Kiselalger dominerade som vanligt artsammansättningen under april och maj. Vid juni-provtagningen, som detta år ägde rum först i början av juli, var cyanobakterier mer betydande. Biovolymerna i april var lägre än normalt vid Dagskärsgrund och vid Megrundet, medan de var högre än normalt vid Tärnan samt vid samtliga tre provplatserna i maj. Statusbedömningar av vattenkvaliteten med avseende på näringspåverkan ger en hög status för totalbiovolymerna både för de senaste tre åren och för hela perioden från 1979. Det trofiska planktonindexet PTI ger däremot generellt sett en något sämre status än totalbiovolymen och för klorofyllmängderna, vilket antas beror på ett förhållandevis stort och över tiden ökande inslag av cyanobakterier i Vänerns växtplanktonsammansättning, trots den totala biomassan av cyanobakterier inte är så stor.
|
|
| 29. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Växtplankton i Storvänern 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Säsongsmedelbiovolymerna för 2020 översteg medelvärdena för samtliga tre provplatser. Vid Megrundet var den totala biomassan i april och maj bland de största som noterats sedan 1979. Kiselalger dominerade som vanligt artsammansättningen under april och maj. Vid juni-provtagningen var det mer varierande vilka växtplanktongrupper som dominerade vid de tre provplatserna. Biovolymerna i augusti var högre än normalt och rekylalgerna hade en stor del i dessa noteringar för samtliga tre provplatser. Statusbedömningar av vattenkvaliteten med avseende på näringspåverkan ger en hög status för totalbiovolymerna både för de senaste tre åren och för hela perioden från 1979. Det trofiska planktonindexet PTI ger däremot generellt sett en något sämre status än totalbiovolymen.
|
|
| 30. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Växtplankton i Storvänern 2021
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Säsongsmedelbiovolymerna för 2021 översteg medelvärdena för samtliga tre provplatser. Kiselalger dominerade som vanligt artsammansättningen under april och maj, men även med ett stort inslag av rekylalger i maj. Vid juni-provtagningen var det mer varierande vilka växtplanktongrupper som dominerade vid de tre provplatserna. Biovolymerna i augusti var högre än normalt och kiselalgerna utgjorde en stor del av den totala biovolymen vid samtliga tre provplatser. Statusbedömningar av vattenkvaliteten med avseende på näringspåverkan ger en hög status för totalbiovolymerna både för de senaste tre åren och för hela perioden från 1979. Det trofiska planktonindexet PTI ger däremot generellt sett en något sämre status än totalbiovolymen.
|
|
| 31. |
- Sonesten, Lars, et al.
(författare)
-
Växtplankton i Storvänern 2022
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Säsongsmedelbiovolymerna för 2022 var överlag lägre än normalt för perioden 1979-2022. Kiselalger dominerade artsammansättningen som förväntat i april, medan i maj var det mer varierat med betydande inslag av förutom kiselalger, även cyanobakterier och rekylalger. I juni och augusti var biovolymerna markant högre än normalt vid Tärnan, medan vid Megrundet och Dagskärsgrund var de endast strax över långtidsmedelvärdet för respektive månad. I juni utgjorde guldalger ett stor inslaget i biomassan vid samtliga provplatser. I augusti utgjorde kiselalger en stor del av den totala biovolymen vid Tärnan och Megrundet medan det var guldalgerna som var den största gruppen vid Dagskärsgrund. Statusbedömningar av vattenkvaliteten med avseende på näringspåverkan ger en hög status för totalbiovolymerna både för de senaste tre åren och för hela perioden från 1979. Det trofiska planktonindexet PTI ger däremot generellt sett en något sämre status än totalbiovolymen.
|
|
| 32. |
|
|
