SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Rosen Anders) "

Sökning: WFRF:(Rosen Anders)

  • Resultat 1-10 av 468
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Cahill, Nicola, et al. (författare)
  • 450K-array analysis of chronic lymphocytic leukemia cells reveals global DNA methylation to be relatively stable over time and similar in resting and proliferative compartments
  • 2013
  • Ingår i: Leukemia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1476-5551 .- 0887-6924. ; 27:1, s. 150-158
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In chronic lymphocytic leukemia (CLL), the microenvironment influences gene expression patterns; however, knowledge is limited regarding the extent to which methylation changes with time and exposure to specific microenvironments. Using high-resolution 450K arrays, we provide the most comprehensive DNA methylation study of CLL to date, analyzing paired diagnostic/follow-up samples from IGHV-mutated/untreated and IGHV-unmutated/treated patients (n = 36) and patient-matched peripheral blood and lymph node samples (n = 20). On an unprecedented scale, we revealed 2239 differentially methylated CpG sites between IGHV-mutated and unmutated patients, with the majority of sites positioned outside annotated CpG islands. Intriguingly, CLL prognostic genes (for example, CLLU1, LPL, ZAP70 and NOTCH1), epigenetic regulator (for example, HDAC9, HDAC4 and DNMT3B), B-cell signaling (for example, IBTK) and numerous TGF-beta and NF-kappa B/TNF pathway genes were alternatively methylated between subgroups. Contrary, DNA methylation over time was deemed rather stable with few recurrent changes noted within subgroups. Although a larger number of non-recurrent changes were identified among IGHV-unmutated relative to mutated cases over time, these equated to a low global change. Similarly, few changes were identified between compartment cases. Altogether, we reveal CLL subgroups to display unique methylation profiles and unveil methylation as relatively stable over time and similar within different CLL compartments, implying aberrant methylation as an early leukemogenic event. Leukemia (2013) 27, 150-158; doi:10.1038/leu.2012.245
  •  
3.
  •  
4.
  • Eckersten, Henrik, et al. (författare)
  • Framtida risker och hot mot svensk spannmåls- respektive mjölkproduktion : en analys av forskningsbehov för att bedöma risker
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vad är syftet med denna Riskanalys? Svensk spannmåls- och mjölkproduktion beror på många faktorer av vilka flera är så kallade biofysiska, dvs i allt väsentligt är de av naturvetenskaplig karaktär (t ex väder, sjukdomar mm). En del förändringar i dessa förutsättningar utgör hot. Vår studie avser att identifiera några av dessa hot och utvärdera, utifrån vetenskapligt testade metodiker, sannolikheten för att de orsakar en skada på produktionen. Detta kräver dock ett mycket omfattande arbete och i denna studie har vi därför begränsat oss till att (i) strukturera hur en vetenskapligt baserad riskanalys bör gå till, och (ii) göra ett antal preliminära riskanalyser för att (iii) identifiera kunskapsluckor som behöver forskas på för att analysen ska kunna antas vila på en vetenskaplig grund. Vad menar vi med Risk? Vi har definierat risk som sannolikheten att ett hot orsakar en viss negativ konsekvens för den skyddsvärda tillgången. Av dessa termer är kanske den sistnämnda den mest centrala. Vad är det vi vill skydda? Vi har valt ut två tillgångar, Sveriges nationella spannmåls- respektive mjölkproduktion och avser då den produktion som lämnar gården, eller används inom gården, och att de skyddas så att de förblir ungefär av den omfattningen de har i dagsläget. Hoten mot denna produktion har valts utifrån förslag från tidigare studier, workshop, tillgången på experter och att hoten ska vara av biofysisk karaktär. Vilket hot som verkligen utgör en stor risk vet vi ju dock inte förrän efter riskanalysen är utförd och valen av hot bygger därför på en preliminär uppskattning. Biofysisk karaktär innebär att vi främst analyserat naturvetenskapliga hot. Hoten orsakar effekter på produktionen i mätbara termer som sedan översätts till en mer abstrakt skala från ingen till extremt negativ konsekvens. Beroende på olika osäkerhetsfaktorer erhåller vi flera konsekvensvärden för ett givet hot, och fördelningen av dessa på konsekvensskalan utgör ett mått på sannolikheten. Risken anges alltså som ett förhållande mellan konsekvens och sannolikhet. Varför har vi gjort denna systemavgränsning? Riskanalysen har två huvudaktörer; riskhanteraren som definierar vad som ska anlyseras och analysfunktionen som utför analysen. Riskhanteraren är i vårt fall styrgruppen för SLUs forskningsprogram Framtidens lantbruk (FA, 2015) som har definierat typen av hot och de skyddsvärda tillgångarna som ska analyseras. Vi som utfört denna studie är analysfunktionen, och har alltså dessa definitioner som en utgångspunkt. Om vi ändå tillåter oss att spekulera kring valet av spannmåls- respektive mjölkproduktionen så kan det motiveras av SLU's nationella ansvar vad avser den vetenskapliga kompetensen inom de areella näringarna. Ett fokus på biofysiska hot motiveras av att dessa är potentiellt stora och växande, såsom t ex är fallet vad avser klimatförändringar. Riskanalyser av denna typ bildar centrala underlag för att formulera olika strategier, t ex angående livsmedelsförsörjning.  Hur har arbetet gått till? Riskanalyserna har utförts för ett antal "krisscenarier"; fyra avseende hot mot spannmålsproduktionen (Radioaktivt-nedfall, Virus-i-spannmål, Herbicidresistens och Extremt-sommarväder) och tre avseende mjölkproduktionen (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja). Analysen tar sin utgångspunkt i ett omvärldsscenario som definierar de yttre förutsättningarna för vad som antas inträffa. Detta ligger till grund för att identifiera troliga hot mot produktionen och vilka åtgärder som förväntas vidtas. Vi har sedan utgått från att dessa hot och åtgärder verkligen har hänt när vi mha våra förklaringsmodeller bestämt effekterna på produktionen i termer av mätbara enheter ("metrics"; t ex procentuell minskning av lokal eller regional veteproduktion). Dessa effekter tolkas/integreras sedan till en konsekvens för, helst den nationella, men i realiteten främst den regionala produktionen i fem nivåer (ingen, liten, måttlig, stor respektive extrem). Osäkerheter i bedömningarna innebär att flera alternativa konsekvenser erhålls, för ett givet hot, och som ligger till grund för en sannolikhetsbedömning. Analyserna har gjorts av experter inom respektive hots vetenskapliga område, men som haft begränsade förutsättningar (av tidsskäl) att göra tillräckligt många bedömningar för att erhålla ett tillförlitligt mått på sannolikhetsfördelningen (osäkerheten). Istället har vi, vilket också är ett huvudsyfte med studien, huvudsakligen försökt identifiera de kunskapsluckor i förklaringsmodellerna som begränsat våra möjligheter att kunna göra vetenskapligt baserade bedömningar av effekterna (se vidare Appendix 3). Vad är resultatet? Vi har gjort vissa grova skattningar av sannolikheten trots det bristfälliga antalet bedömningar av konsekvenser. Om ett radioaktivt nedfall sker i en region får det extrema konsekvenser för dess spannmålsproduktion på regional nivå. Ett omfattande angrepp av jordburna virus orsakar en måttlig eller stor konsekvens. En utvecklad herbicidresistens hos ogräsen orsakar i huvudsak en liten till måttlig konsekvens. En extremt torr sommar kan ett år orsaka en stor konsekvens och ett annat år ingen alls. Likaledes orsakar en Regnig-sensommar i ca hälften av fallen ingen konsekvens, men för de resterande åren kan alla grader av konsekvenser uppstå på spannmålsproduktionen. För mjölkproduktionen orsakar samtliga tre hot (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja) en liten till måttlig konsekvens. Vad avser ett importsopp för foder är detta under förutsättning att olika åtgärdsprogram kombineras. Om fokus läggs på endast ett åtgärdsprogram ökar risken väsentligt. Dessa skattningar ska alltså inte betraktas som en vetenskapligt baserad analys i nuläget, utan demonstrerar främst exempel på resultat från sådana analyser. Skattningarna har hjälpt oss att identifiera vilka kunskaper vi saknar för att analyserna ska kunna betraktas som vetenskapligt baserade (se vidare Tabell 4.3a; sammanfattningar av respektive scenario finns i Resultatdelen). Analyserna har ibland också lett till att vi identifierat följdhändelser som faller utanför systemavgränsningen för vår studie och som andra studier har till uppgift att utreda. Många av de hot vi analyserat kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för enskilda företag, vilket i sin tur utgör hot mot produktionen. För denna analys krävs dock socioekonomiska analyser. Vi ser här också kopplingar mellan krisscenarier som är av biofysisk karaktär, t ex kan foder kontaminerat med radioaktivt cesium utgöra ett hot mot mjölkproduktionen. Vår studie har dock bara analyserat ett krisscenarios inverkan på antigen spannmåls- eller mjölkproduktionen.Vilka är de viktigaste slutsatserna? En central fråga är: Hur trovärdiga/säkra är dessa förutsägelser? Risk avser en förutsägelse om något som ännu inte hänt. Det första som behövs är alltså någon form av modell. Dessa modeller kan vara av olika sort i termer av vilken empirisk kunskap de använder för extrapolering (t ex funktioner, behandlingseffekter, mm), om de är objektiva och om de är transparenta. Alla modeller är osäkra i någon mening. Dock saknas i alla de fall vi undersökt mått på modellernas förutsägelseförmåga (med något enstaka undantag). En allmän slutsats blir att forskningen behöver inriktas mot att testa modellernas förutsägelseförmåga mot observationer för att kunna bidra till en vetenskapligt baserad riskanalys av spannmåls- respektive mjölkproduktionen. Detta innebär att experiment- och försöksupplägg behöver göras utifrån hypoteser (modeller) om hur de dynamiska förloppen beror på varierande förutsättningar och omgivningsförhållanden. T ex behöver de statistiska relationerna för hur Extremt-sommarväder påverkar spannmålsproduktionen, som används i vår studie, kompletteras med tester av grödmodeller som kan beakta flera vädervariablers samtida variationer i både tid och rum. För kunskapsluckor som är specifika för respektive hot, se Tabell 4.4Sammanfattningsvis behövs (i) fler förutsägelser av respektive potentiellt hots konsekvenser på produktionen, med modeller som har någon form av graderad tillförlitlighet, för att erhålla mått på osäkerheter. Dessutom behövs det (ii) tester av hypoteser för uppskalningar från kontrollerade experiment och försök (på en liten skala i tid och rum) till regional och nationell skala över flera år, och (iii) utveckling av metodiker för hur sannolikheter för hot, åtgärder respektive konsekvenser kan kombineras till en sannolikhetsfördelning som inbegriper bedömningsosäkerheter för alla dessa faktorer. Troligtvis behövs också att fler potentiella biofysiska hot analyseras. Hur går vi vidare? En mer fullständig riskanalys som inkluderar alla potentiellt stora hot mot produktionen, och samtidigt är vetenskapligt baserad, kräver att potentiella hot utreds kontinuerligt inom respektive produktionsrelaterat ämnesområde vid SLU. Detta kräver troligen att verksamheter som testar hypoteser för att förutsäga effekter av hot knyts nära den experimentella forskningen och experter inom respektive ämnesområde. Det krävs troligen också att en syntesverksamhet etableras på en ämnesövergripande nivå där metodiker kan standardardiseras, och olika hot och dess konsekvenser kan jämföras och kombineras. En sådan fungerande verksamhet behöver utvidga systemgränserna jämfört med vår studie, genom att sannolikheter för att hot uppkommer och att åtgärder faktiskt vidtas, också bedöms. Dessa sannolikheter behöver sedan integreras med sannolikheterna för konsekvenserna på produktionen. Därefter kan riskanalysen utökas till att inbegripa en mer a
  •  
5.
  • Ghasemi, Rohollah, 1983- (författare)
  • Tribological and Mechanical Behaviour of Lamellar and Compacted Graphite Irons in Engine Applications
  • 2015
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • There has been much discussion about the beneficial uses of lamellar graphite iron in piston rings–cylinder liner systems, where a good combinations of both thermal and tribological properties are essential. The excellent tribological performance of lamellar iron under such sliding conditions is principally associated with lubrication behaviour of the graphite particles which are distributed as lamellas throughout the matrix. During sliding, graphite particles are extruded and smeared onto the counterfaces, act as solid lubricating agents and form a thin graphite film between the sliding surfaces. Although this process especially, during the running-in period significantly changes the sliding wear response of the components, the exact mechanism behind of this phenomenon has rarely been discussed in previous studies.It is tribologically beneficial to keep the graphite open, particularly in applications where the scuffing issues do matter. In this thesis, the main causes involved in closing the graphite lamellas are discussed, with a focus on matrix plastic deformation that occurs during sliding. In first step, the relationship between graphite lamellae orientation and plastic deformation was investigated. To do so, two piston rings, belonging to the same two-stroke marine engine operated for different periods of time, were selected and compared to the unworn sample. The worn piston rings displayed a substantial decrease in both frequency and area fraction of the graphite lamellas. Most of the lamellas were closed as a result of plastic deformation of matrix. This happening was caused mainly by the interaction between abrasive particles and metallic matrix. Additionally, it was found that graphite lamellas parallel or near-parallel to the sliding direction exhibited maximum closing tendency under sliding condition.In next step, to have a better understanding of the graphite film formation mechanism and matrix deformation role in closing the graphite lamellas, microindentation and microscratch testing were performed on typical lamellar iron. The qualitative results showed a similar mechanism involving in graphite contribution to lubricate the sliding surfaces. Moreover, microindentations made nearby the graphite lamellas demonstrated that the deformation of the matrix causes the formation of cracks in the centre of the graphite lamellas, compressing and then extruding the graphite from its natural position, irrespective of the lamellas′ size. Furthermore, it was found that subsurface graphite orientation had a large influence on the extrusion behaviour, in that, for graphite lamellas oriented towards the indenter, the effect was observed more pronounced.Furthermore, an improved fully ferritic solution strengthened compacted graphite iron was produced for future wear studies. The effects of different Si levels and section thicknesses on tensile properties and hardness were investigated as well. The influence of Si content and section thickness on mechanical properties was revealed by improving the materials strength and slightly enhancing the hardness through increasing Si content. Besides, Si addition up to 4.5 wt% significantly affected the strength and elongation to failure of cast samples.
  •  
6.
  •  
7.
  • Hassellöv, Ida-Maja, 1974, et al. (författare)
  • Miljörisker sjunkna vrak II. Undersökningsmetoder och miljöaspekter
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • During 2015 the Swedish Maritime Administration continued the second phase of thegovernmental task Environmental risks from sunken wrecks which first report was finalized2014-10-31 (Dnr: 1399-14-01942-6).The main conclusions from the 2014 report remain; for future handling of potentially pollutingshipwrecks it is recommended that the Swedish Agency for Water and Marine Management isgiven a coordinating responsibility in close cooperation with other competent nationalauthorities, such as Swedish Maritime Administration, Swedish Coastguard, Swedish NationalMaritime Museums, the Geological Survey of Sweden, SMHI, Swedish EPA, and SwedishCivil Contingencies Agency. Through coordination of wreck related operations and activitieswithin the concerned competent authorities’ ordinary areas of responsibility, resourceefficiency is improved. The estimated extra cost for implementation of a national strategy forhandling of the wrecks are estimated to be 10-15 MSEK which should be allocated to thecompetent authorities by the Swedish Agency for Water and Marine Management.The conclusions from 2014 was reinforced during 2015, e.g. through the validation of the riskassessment model VRAKA, which is now available in a first operative version. Additionalecotoxicological experiments on the development of tolerance against PAHs in meiofauna andmicroorganism communities were conducted in a field study in Brofjorden. The mainconclusions from this work is that comprehensive analyzes of PAHs should include alkylatedPAHs, and that exposure to PAHs over time can lead to tolerance development in ammoniumoxidizing bacteria, at the expense of their ability to perform the essential ecosystem servicenitrification.Continued measurements of the bottom currents were made at the wrecks Villon and Skytteren,and at the dumping area west of Måseskär. Measurement series yielded important informationon how measuring equipment at the wreck can be deployed in an optimized way in futuremonitoring program; to calculate the possible spreading of pollution from a wreck, currentmeasurements should be performed upstream from the wreck site, while sensors for thedetection of, for example, oil should be put into the turbulence downstream of the wreck.The current measurement instruments (RDCP) deployed at the Måseskär dump site was trawledup after only three weeks of measurements, but still gave valuable information on the extensivebottom trawling that resuspend (stir up) sediments. Earlier geochemical surveys have shownsignificantly elevated arsenic concentrations in the area and sediment resuspension greatlyincreased the risk for spread of any contaminants in the area. Trawling is not prohibited in thearea, and the current lack of knowledge regarding potential effects on human health whenconsuming seafood from dump areas calls for reflection upon the suitability of trawling in thearea.In addition to the current measurements Swedish Maritime Administration and the SwedishNavy conducted hydrographic survey with multibeam and side scan sonar and ROVinvestigation of the wrecks in the dumping area at Måseskär. 28 wrecks were found, and ROVinvestigation showed cargo holds with dumped torpedoes or mines and other containers in some SjöfartsverketDnr: 1399-14-01942-156of the wrecks. There is some discrepancy between the previously measured elevated arsenicconcentrations in the Måseskär area and recently presented data from historical archives thatdoes not support the theory that chemical weapons were dumped in the area. However, there isa very good correlation between the dominant current direction in the area, and the highestmeasured arsenic concentrations in the area downstream of the wrecks, suggesting some formof arsenic source in the area.
  •  
8.
  •  
9.
  • Ihse, Ingemar, et al. (författare)
  • Riktlinjer för handläggning av patienter med pankreascancer
  • 2002
  • Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 99:15, s. 1676-1683
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The incidence of pancreatic cancer has fallen during the last ten years in Sweden. Early signs and symptoms of the disease are still undiscovered and when diagnosis is made the disease is incurable in most patients. Transabdominal ultrasonography is the first-line imaging test followed by spiral computed tomography (CT) and magnetic resonance imaging (MRI) if required for definite diagnosis. Spiral CT is also the imaging test of choice for assessment of resectability of the tumor. Surgical removal of the tumor is the only chance of cure. Markedly improved hospital mortality after pancreaticoduodenectomy is reported and an association between hospital volume and outcome of the operation has been established. Longterm survival after attempted curative resection continues to be dismal, however. Adjuvant treatment should not be given outside clinical studies. Palliative treatment has improved thanks to progress in the field of endoscopy, interventional radiology and in management of pain and nutrition. Palliative chemotherapy should only be given selectively outside clinical studies. Radiotherapy has no proven effects on survival. Special pancreatic cancer treatment teams with catchment areas of 2-4 million inhabitants are recommended by international authorities.
  •  
10.
  • Ihse, Ingemar, et al. (författare)
  • Riktlinjer för handläggning av patienter med pankreascancer [Guidelines for management of patients with pancreatic cancer]
  • 2002
  • Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 99:15, s. 1676-1685
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Transabdominellt ultraljud är förstahandsundersökning vid misstänkt pankreascancer, följt av spiral-DT eller MR för mer definitiv diagnos. Tumörmarkörer har ingen plats i rutindiagnostiken. Spiral-DT är basen i resektabilitetsbedömningen. Resektion av tumören är en förutsättning för bot. Ett samband har påvisats mellan antalet resektioner som görs vid ett sjukhus årligen och postoperativ mortalitet. Långtidsöverlevnaden efter resektion är oförändrat kort medan postoperativ mortalitet minskat dramatiskt vid enheter som rapporterat sina resultat. Adjuvant behandling efter resektion bör endast ges inom ramen för kliniska studier. Det palliativa omhändertagandet har förbättrats främst genom utveckling inom endoskopi, interventionell radiologi, smärt- och nutritionsbehandling. Palliativ cytostatikabehandling bör endast ges selektivt utanför kliniska studier. Radioterapi har ingen dokumenterad effekt på överlevnaden vid icke-resektabel pankreascancer. Internationellt rekommenderas speciella behandlingsteam för pankreascancer med tillräckliga upptagningsområden (2–4 miljoner invånare).
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 468
Typ av publikation
tidskriftsartikel (319)
konferensbidrag (71)
rapport (19)
annan publikation (18)
doktorsavhandling (15)
forskningsöversikt (9)
visa fler...
bokkapitel (7)
licentiatavhandling (7)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
proceedings (redaktörskap) (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (369)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (94)
populärvet., debatt m.m. (5)
Författare/redaktör
Donadelli, M. (40)
Ellinghaus, F. (40)
Hill, J. C. (40)
Jia, J. (40)
Leite, M. A. L. (40)
Milov, A. (40)
visa fler...
Nakamura, T. (40)
Vrba, V. (40)
Li, X. (40)
Ruzicka, P. (40)
Grau, N. (40)
Liu, H. (40)
Kim, Y. J. (40)
Gustafsson, Hans-Åke (39)
Oskarsson, Anders (39)
Stenlund, Evert (39)
Proissl, M. (39)
Fusayasu, T (39)
Lebedev, A. (39)
Thomas, T. L. (39)
Bathe, S. (39)
Boyle, K (39)
Park, S. K. (39)
Sukhanov, A. (39)
Averbeck, R. (39)
Awes, T. C. (39)
Baumann, C. (39)
Buesching, H. (39)
Chujo, T. (39)
Enokizono, A. (39)
Glenn, A. (39)
Gunji, T. (39)
Hamagaki, H. (39)
Hamblen, J. (39)
Horaguchi, T. (39)
Inaba, M. (39)
Kang, J. H. (39)
Khanzadeev, A. (39)
Kim, D. J. (39)
Kwon, Y. (39)
Lee, K. S. (39)
Mao, Y. (39)
Miake, Y. (39)
Newby, J. (39)
Okada, K. (39)
Ozawa, K. (39)
Park, W. J. (39)
Pereira, H. (39)
Rak, J. (39)
Read, K. F. (39)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (171)
Kungliga Tekniska Högskolan (103)
Linköpings universitet (103)
Uppsala universitet (54)
Göteborgs universitet (52)
Karolinska Institutet (43)
visa fler...
Umeå universitet (36)
Chalmers tekniska högskola (23)
Stockholms universitet (18)
Sveriges Lantbruksuniversitet (13)
RISE (7)
Malmö universitet (6)
Högskolan i Halmstad (5)
Örebro universitet (2)
Högskolan i Skövde (2)
Karlstads universitet (2)
Marie Cederschiöld högskola (2)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (2)
Luleå tekniska universitet (1)
Jönköping University (1)
Naturvårdsverket (1)
Högskolan i Borås (1)
Försvarshögskolan (1)
visa färre...
Språk
Engelska (436)
Svenska (27)
Odefinierat språk (5)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (152)
Naturvetenskap (114)
Teknik (69)
Samhällsvetenskap (34)
Lantbruksvetenskap (5)
Humaniora (3)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy