| 1. |
- Andersson, Rasmus, et al.
(author)
-
Klimat- och energieffekter vid renoverings- och ombyggnadsprojekt : Stöd för utvärdering och beslut baserat på sammantagna klimatmässiga effekter
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Byggnaders klimatpåverkan har lyfts fram mer och mer under de senaste decennierna. Med en större förståelse för en byggnads klimatpåverkan har det inom nyproduktion blivit enklare att sätta mål för att minska byggskedets klimatpåverkan. Detta baserat på mer kunskap och erfarenhet från genomförda klimatberäkningar samt större tillgång till offentliga resultat för såväl typiska som mer innovativa byggprojekt. För klimatpåverkan från renoverings- och ombyggnationsprojekt är kunskapsläget lägre än för nyproduktion. Livscykelanalyser och klimatberäkningar är inte lika vanliga och det saknas tillgång till offentliga resultat att jämföra sig med. Då renoverings- och ombyggnationsprojekt även innebär utsläpp av växthusgaser finns här ett behov av ökad kunskap.Vid renovering och ombyggnation är det inte ovanligt att en byggnads energiprestanda förändras som följd av projektet. Den förändrade energianvändningen resulterar i lägre eller högre klimatutsläpp under kommande drift. Byggnadens energianvändning blir därmed en viktig parameter vid bedömning av klimatnyttan av ett renoverings- eller ombyggnationsprojekt. För att fatta bra klimatbeslut och bättre kunna beakta klimatpåverkan vid renoverings- och ombyggnationsprojekt behöver kunskapen öka. Denna rapport avser att bidra till denna kunskapsökning bland annat genom publicering av resultat från genomförda klimatberäkningar. Detta tillsammans med ökad kunskap om hur förändrad energianvändning kan inkluderas vid bedömning av genomförda åtgärder.
|
|
| 2. |
- Andersson, Tova, et al.
(author)
-
Ekonomisk jämförelse av två system för fastighetsnära insamling av avfall
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fyrfack och optibag är två system för fastighetsnära insamling (FNI) av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. De är olika uppbyggda och har olika för- och nackdelar, vilket beskrivits i ett flertal tidigare rapporter. Fyrfacksystemet finns idag i 30 svenska kommuner och har utvecklats där under knappt två decennier, medan optibag varit vanligare i till exempel Norge och bara finns i tre svenska kommuner. Statistik och erfarenheter från optibag-systemet har varit mindre tillgängliga än för fyrfacksystemet, vilket försvårat jämförelser. Denna rapport bygger till stor del på data från rapporten Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner från Avfall Sverige. Dock används även uppdaterade data från Eskilstuna kommun, den enda i Sverige med lång erfarenhet av optibag-systemet. Genom att basera beräkningar på faktiska förhållanden i Eskilstuna erbjuder denna rapport en mer verklighetsnära uppskattning av kostnaderna för optibag-systemet och utgör därmed ett värdefullt komplement till tidigare rapporter. Speciellt för denna rapport är att kostnader beräknas utifrån två fall. Fall A – initiering, efterliknar situationen i Eskilstuna där befintliga kärl och insamlingsfordon kunde användas för optibag, vilket inte hade varit möjligt för fyrfacksystemet. I Fall B – barmark, beräknas kostnader om all utrustning hade köpts in ny i bägge systemen. Fall A representerar sannolikt förhållandena i många svenska kommuner som överväger att inför någon form av fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. Optibag-systemet framstår som ett billigare system än fyrfack, sett till både investeringar och årskostnader, framförallt om befintliga kärl och fordon kan användas. Kapitalkostnaderna skiljer sig kraftigt mellan de två systemen medan driftkostnaderna är snarlika. Vilka kostnader som dominerar varierar stort mellan systemen, sorteringsanläggning och påsar för optibag eller kärl, fordon (inklusive drift) och eventuellt omlastningsstation för fyrfack. Möjligheten att påverka de kostnaderna varierar vilket gör att totala kostnader skulle se annorlunda ut i andra kommuner, resultaten är alltså inte helt generella. Att optibag-systement normalt inte hanterar glasförpackningar verkar inte vara ett avgörande problem ur användarsynpunkt eller sett till sorteringsgrad. Baserat på tillgänglig statistik verkar det som att sorteringsgraden över lag är bättre för fyrfacksystemet, men skillnaderna är små och påverkas även av lokala förhållanden såsom anslutningsgrad.
|
|
| 3. |
- Green, Jeanette, et al.
(author)
-
Loggbok för ett obrutet flöde av miljöinformation - Nya arbetssätt genom digitala ekosystem, blockkedja och digitala tvillingar.
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- När en dynamisk loggbok inkluderas i en digital tvilling blir det möjligt att få ut information i form av resurssammanställningar och nyckeltal såsom kompletta klimatdeklarationer för byggnader. På väg dit ser vi två steg som kan adresseras separat och tillsammans ökad delning av data och en samordnad digital materialsammanställning över en byggnads livscykel. Nya aktörer behöver knytas till ett digitalt informationsekosystem kring miljödata för byggmaterial för att stödja denna utveckling.
|
|
| 4. |
- Hultén, Johan, et al.
(author)
-
Potential för ökad återanvändning – fallstudie återvinningscentraler Återanvändbara produkter och farliga ämnen i avfall
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Plockanalys innebär en metodisk eftersortering av avfall. I projektet gjorde vi uppdelning i olika produktgrupper och utefter potential för återanvändning. Avfallet samlades in från två återvinningscentraler, höst och vår, från fyra olika insamlingsfraktioner. Mätning med XRF-skanner av drygt 300 produkter utfördes vid plockanalyserna, varav 30 produkter även analyserades på laboratorium. Farliga ämnen hittades i många produkter, men i små mängder.
|
|
| 5. |
- Larsson, Johan, et al.
(author)
-
Simulering av energibesparingspotential genom renovering med Grundels fönstersystem
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport avhandlar energieffektiviseringspotentialen för ett bostadshus av Miljonprogramsstandard genom fönsterrenovering enligt företaget Grundels metod. Potentialen har uppskattats med avseende på en förbättring av klimatskalets isolerförmåga genom energisimuleringar av ett referenshus utförda i IDA ICE. Fönsterrenovering enligt Grundels metod uppskattades resultera i en minskning av byggnadens energibehov med ungefär 14 % för det aktuella referenshuset. Renoveringen uppskattades också leda till en minskning av byggnadens U-medelvärde, de genomsnittliga energiförlusterna genom ledning fördelade på byggnadens omslutande area, med ungefär 20 %.
|
|
| 6. |
- Sandkvist, Filip, et al.
(author)
-
Klimatfärdplan för Golvbranschen
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I detta projekt har en klimatberäkningsmetod tagits fram med syftet att kunna beräkna klimatpåverkan för en bransch bestående av både produkter och tjänster. Metoden har testats för Golvbranschens Riksorganisation (GBR) som ett led i branschens arbete mot att formulera en klimatfärdplan.Byggbranschen står för ca 20% av samhällets klimatpåverkan varav cirka hälften kommer från materialanvändning. År 2018 tog byggsektorn fram en färdplan för att nå en klimatneutral värdekedja i byggsektorn år 2045. Som en del av färdplanen ska byggbranschens aktörer senast år 2022 ha kartlagt sina utsläpp och satt egna klimatmål. Golvbranschens Riksorganisation (GBR) initierade ett samverkansprojekt tillsammans med IVL för att skapa en gemensam överblick för hur klimatpåverkan från hela golvbranschen kan beräknas, en bransch bestående av både produkter och tjänster.Genom detta projekt har en klimatberäkningsmetod inspirerat av GHG-protokollet tagits fram för att vara tillämpbar på en bransch med både produkter och tjänster. Metoden har testats med GBR som fallstudie, och en klimatberäkning av branschen har gjorts för basår 2021.Baserat på klimatberäkningen står avfallshanteringen av ytskikt (förbränning) för GBR:s största klimatpåverkan, följt av materialtillverkning och tredjepartsleveranser.I samarbete med GBR har relevanta klimatåtgärder identifierats, och dessa åtgärder har graderats efter potential till sänkta klimatutsläpp för GBR som helhet. Då klimatpåverkan från produktskedet och förbränning är väldigt stora i förhållande till GBR:s totala klimatpåverkan är det relevant med åtgärder riktade mot dessa områden, såsom klimatförbättrade material och att ytskikten får utnyttja en större del av sin tekniska livslängd. Det är också relevant med åtgärder riktade mot sänkt klimatpåverkan från transporter, såsom användning av alternativa drivmedel.
|
|
| 7. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(author)
-
Underlag för utveckling av policy för förebyggande av avfall
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kunskapen om vinsterna med att arbeta med avfallsförebyggande borde spridas mer. De organisationer, både privata och offentliga, som vi har pratat med i projektet säger entydigt är att det har lönat sig att arbeta med avfallsförebyggande. De har sparat pengar, tid och inte minst så har de skapat arbetsplatser som de som jobbar där är stolta över.
|
|
