| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Braegelmann, Johannes, et al.
(författare)
-
Pan-Cancer Analysis of the Mediator Complex Transcriptome Identifies CDK19 and CDK8 as Therapeutic Targets in Advanced Prostate Cancer
- 2017
-
Ingår i: Clinical Cancer Research. - : American Association for Cancer Research Inc.. - 1078-0432 .- 1557-3265. ; 23:7, s. 1829-1840
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The Mediator complex is a multiprotein assembly, which serves as a hub for diverse signaling pathways to regulate gene expression. Because gene expression is frequently altered in cancer, a systematic understanding of the Mediator complex in malignancies could foster the development of novel targeted therapeutic approaches.Experimental Design: We performed a systematic deconvolution of the Mediator subunit expression profiles across 23 cancer entities (n = 8,568) using data from The Cancer Genome Atlas (TCGA). Prostate cancer-specific findings were validated in two publicly available gene expression cohorts and a large cohort of primary and advanced prostate cancer (n = 622) stained by immunohistochemistry. The role of CDK19 and CDK8 was evaluated by siRNA-mediated gene knockdown and inhibitor treatment in prostate cancer cell lines with functional assays and gene expression analysis by RNAseq.Results: Cluster analysis of TCGA expression data segregated tumor entities, indicating tumor-type-specific Mediator complex compositions. Only prostate cancerwasmarked by high expression of CDK19. In primary prostate cancer, CDK19 was associated with increased aggressiveness and shorter disease-free survival. During cancer progression, highest levels of CDK19 and of its paralog CDK8were present inmetastases. In vitro, inhibition ofCDK19 and CDK8 by knockdown or treatment with a selective CDK8/ CDK19 inhibitor significantly decreased migration and invasion.Conclusions: Our analysis revealed distinct transcriptional expression profiles of the Mediator complex across cancer entities indicating differential modes of transcriptional regulation. Moreover, it identified CDK19 and CDK8 to be specifically overexpressed during prostate cancer progression, highlighting their potential as novel therapeutic targets in advanced prostate cancer.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hallgren, Sunita, et al.
(författare)
-
Karaktärisering avkemikalieläckage, desshalter och transportvägarfrån växthus och andrahårdgjorda ytor
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare mätningar har visat att det finns risk att växtskyddsmedel som använts i växthus kan leta sig uttill vattendrag. För att ta reda på mer fakta kring hur läckage av växtskyddsmedel kan ske från växthusoch hårdgjorda ytor har nya mätningar gjorts inom ramen för detta delprojekt, på uppdrag avNaturvårdsverket.EFSA utreder beräkningsmodeller för spridningsvägar för växthus. En första slutsats som dragits närförsök gjorts att skapa gemensamma miljöriskbedömningar är att det saknas passande definitioner förväxthusområdet.Analys av 112 olika substanser har gjorts i 18 st jordprover från 6 st olika typer av trädgårdsföretag.Bland de 112 substanserna finns både tillåtna och sedan tidigare förbjudna ämnen. 36 olika ämnen harkunnat detekteras i jordproverna. De halter som hittats är låga och ligger nära detektionsgränsen föranalyserna. Halterna som hittats i proverna är starkt kopplat till den aktiva substansens kemiskaegenskaper samt nedbrytningshastigheten i jord och vatten och dess löslighet i vatten. Flera avsubstanserna är nedbrytningsprodukter av använda växtskyddsmedel. Prover har tagits på tre olika djupi marken - 0-10, 10-20 och 20-30 cm. I samtliga prover är halterna av kemikalierester högst i det överstajordskiktet 0-10 cm. Halterna varierar mycket mellan de olika företagen. Generellt är nivåerna högre iprydnadsväxtodlingar än i grönsaksföretag. Behovet och användningen av kemikalier är starkt kopplat tillde kulturer som odlas. Flera av de substanser som har använts har inte återfunnits i jordproverna.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jansson, Rikard, et al.
(författare)
-
Bekämpning av vattensork och åkersork i svensk fruktodling : underlag till utbildningsmodul
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns två sorkarter som gör skada i svensk fruktodling: vattensork (Arvicola amphibius) och åkersork (Microtus agrestis). Båda sorkarterna gör i huvudsak skada under vinterhalvåret. Vattensorken lever huvudsakligen i underjordiska gångsystem och gör svår skada genom att gnaga på trädens rötter. Åkersorken rör sig vanligtvis ovan jord och gnager av barken på trädens stambaser. Under de senaste åren har stora sorkskador uppmärksammats av odlare och rådgivare i Skåne. Av den anledningen beslutade SLU, Alnarp att starta ett forskningsprojekt för att inventera problemet och hitta effektiva bekämpningsmetoder. Genom en telefonundersökning och besök hos odlare drabbade av sork, har skador och erfarenheter dokumenterats samt givit en uppfattning om problemets utbredning i Sverige. En litteraturstudie och en studieresa till Tyskland utfördes för att samla in kunskap om sorkarnas biologi och möjliga bekämpningsstrategier. Resultaten visade att 36 % av Sveriges fruktodlare ser sork som ett problem i sin odling. Hos många av odlarna startade utbrottet vintern 2005-2006 och de som redan var drabbade såg i regel problemet som ökande. Odlingar med stora skador verkade vara vanligare i Skåne och äpple var det mest drabbade fruktslaget. Vattensorken var den art som gjorde avsevärt störst skada, speciellt på unga träd i moderna odlingssystem. Skador av åkersork var vanligast då det låg mycket snö i odlingen. Flera odlare rapporterade om förödande skador i samband med marktäckning. Drabbade odlingar låg ofta vid för sorkarna gynnsamma habitat som frodiga diken eller gammal orörd gräsmark. Intervjuer med odlare visade på otillräckliga kunskaper om sorkarnas biologi och hur de bäst bekämpas. Odlarna hade provat flertalet bekämpningsmetoder utan större framgång. Slutsatsen av rapporten rekommenderar förebyggande åtgärder såsom kortklippning av vegetation i odlingen och gynnande av naturliga fiender. Om vattensorksskador förekommer i odlingen rekommenderas regelbundna insatser med Topcat-fällor, eventuellt kompletterat med migrationsbarriärer, beroende på skadetrycket. ABSTRACT Two species of voles cause damage in Swedish fruit production: the water vole (Arvicola amphibius) and the field vole (Microtus agrestis). Both species make the most damage during the winter season. The water vole lives in subterranean burrows and causes serious feeding damage by gnawing the tree roots. The field vole creates shallow burrows in the vegetation and gnaws the bark at the base of the tree trunk. In recent years there have been several reports about increasing vole damage in Sweden. For this reason SLU Alnarp decided to start a research project to make an inventory of the problem and to find new efficient control methods. By visiting fruit growers and by making a telephone survey, data about damage and experiences from growers were collected. A literature review and a study tour to Germany was carried out to gather information about the biology of the voles and to find efficient control methods. The results showed that 36 % of the fruit growers in Sweden considered the voles as a problem in their orchards. Many growers reported that the latest outbreak started in the winter 2005-2006. Growers who already had problem said that it was increasing. Orchards with severe damage seemed to be more frequent in Scania (Skåne) and apple was the most affected species. The water vole caused the most severe damage, especially on young trees in modern, high-density orchards. Damage made by the field vole was most frequent when there was enough snow on the orchard floor. Devastating damages by both species were common in orchards with organic as well as fabric mulches. Damaged orchards were often located to favourable habitats for the voles, like lush drainage ditches or meadows. According to the fruit growers there was no control technique that was good enough to use on large areas with high density of water voles. This report recommends preventive measures as thorough mowing and weeding and utilization of natural predators. If water vole damage is present Topcat vole traps are recommended. Depending on the extent of the damages traps could be combined with migration barriers.
|
|
| 8. |
- Jansson, Rikard, et al.
(författare)
-
Sorkbekämpning i fruktodling : skadeinventering, biologi och bekämpningsmetoder
- 2010
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sorkar kan orsaka allvarliga skador genom att gnaga på fruktträdens rot och stam, vilket ofta leder till att träd får kasseras. Angreppen är merendels lokala och omfattningen varierar mycket mellan olika år. Det finns många råd om hur man ska bekämpa sork, men få metoder ger bra resultat. Bland effektiva metoder kan nämnas olika slags barriärer och fällor. Det är också viktigt att klippa gräset kort och hålla ogräs borta runt trädstammarna
|
|
| 9. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtskyddsteknik för ekologisk frukt- och bärodling : skadedjursbekämpning med fysikaliskt verkande växtskyddsmedel
- 2012
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Oljor och såpor benämns ofta ”fysikaliskt verkande växtskyddsmedel”, eftersom uppfattningen har varit att dessa ämnen huvudsakligen verkar genom kvävning. Nya rön visar att oljor och såpor utnyttjar en mångfald av mekanismer vid bekämpningen, vilket gör att några resistensproblem aldrig har kunnat påvisas. Oljor och såpor är i de flesta fall baserade på komponenter som är klassade som livsmedel eller hushållskemikalier och anses därför vara relativt riskfria vad gäller arbetsmiljö och påverkan på den yttre miljön. Fysikaliskt verkande växtskyddsmedel har därmed en funktion i framförallt ekologisk odling, men även vid integrerad produktion. De är extremt kontaktverkande och kraven på en ordentlig inträngning i växternas bladverk och god täckning är mycket högre än för konventionella växtskyddsmedel.
|
|
| 10. |
- Löfkvist, Klara, et al.
(författare)
-
Förbättring av hantering av bekämpningsmedel i växthus
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Användningen av bekämpningsmedel i växthus har tidigare, åtminstone formellt, betraktats som om det skedde i ett slutet system, isolerat från omgivande mark, luft och vatten. Under senare år har dock flera mätningar av bekämpningsmedelsrester genomförts i vattendrag nedströms växthus. Resultaten gjorde det troligt att växthus bidrar till föroreningar av mark och vatten. Det har inte klarlagts om den dominerande orsaken är punktkällor eller diffusa källor. Detta projekt inriktas på punktkällor, som har samband med hantering av bekämpningsmedel (dvs alla hanteringsmoment utom själva sprutningen). I ett tidigare projekt identifierades punktkällor med riskabel hantering i ett antal verkliga situationer. Skillnader påvisades mellan företag, storlek, produktionstyp, ålder av lokaler, etc. Det framkom riskabla situationer med potential till förbättringar, men också många goda exempel och rimliga lösningar. Syftet med det nu rapporterade projektet (Säkrare hantering av bekämpningsmedel i växthus, del II) har varit att omvandla de identifierade bristerna till praktiskt genomförbara förbättringar, för att minska risken för olyckor och minimera konsekvenserna för eventuellt läckage av bekämpningsmedel i växthus. Olika situationer och problem har analyserats och generaliserats. Diskussioner och intervjuer med växthusodlare har genomförts för att finna flera goda exempel. Studien har omfattat följande förbättringsförslag för hanteringen av bekämpningsmedel: • Påfyllnadsstation: En station för fyllning/blandning/rengöring utvecklades som en fullskalemodell. Den testades av odlare och rådgivare, som föreslog ytterligare förbättringar. En viktig del av utformningen var att underlätta hanteringsarbetet och på detta sätt minska frestelsen att hantera bekämpningsmedel på olämpliga platser. I detta förbättringsförslag har goda exempel från odlare identifierats och modifierats. • Mobil påfyllnadsplats: För större anläggningar med samma kultur, där flera spruttankar fylls under en behandlingsomgång, föreslogs ett tillbehör till växthussprutan för att förebygga, alternativt samla upp oavsiktliga utsläpp. • Central placering av påfyllnadsplatsen: Påfyllnadsplatsen (inklusive lagring av bekämpningsmedel) föreslogs bli placerad centralt i växthusanläggningen, för att minska riskabla transporter. • Förbättrad sprutdesign: Diskussioner skedde med spruttillverkare för att införa ett skyddande skal för elektriska motorer, etc, så att växthussprutan kan rengöras på ett säkert sätt. • Undvikande av brunnar: Slutligen rekommenderar vi starkt att sprutoperatörer undviker all uppmätning och blandning i närheten av vaskar och golvbrunnar, anslutna till diken eller avlopp.
|
|
