| 1. |
|
|
| 2. |
- Söderquist, Pär
(författare)
-
Large-scale releases of native species : the mallard as a predictive model system
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Human alteration of natural systems, and its consequences are of great concern and the impact on global ecosystems is one of the biggest threats that biodiversity stands before. Translocations of invasive species, as well as intraspecific contingents with non-native genotypes, whether they are deliberate or unintentional, are one such alteration and its consequences are continuously being assessed. The mallard (Anas platyrhynchos) is the most numerous and widespread duck in the world and a flagship in wetland conservation. It is also an important game species which is heavily restocked for hunting purposes, especially in Europe where over three million ducklings are released every year. Because of its hunted status, its abundance, and the number of released individuals, it can serve as a model species to study effects of releases, both for conservation and restocking for hunting, on wild populations. In this thesis the status of the mallard was assessed in the Nordic countries and the effects of releases on the wild populations were studied by mining historical ringing data, comparing morphology of present-day wild, farmed, and historical mallards, and analyzing phylogeography of wild and farmed mallards in Europe. The status of the mallard population in the Nordic countries are generally good, however, a joint effort of European countries is needed to monitor and manage the population. A significant difference between wild and farmed mallards concerning longevity, migration, bill morphology and genetic structure was also found, together with signs of cryptic introgression of farmed genotypes in the wild population with potential fitness reduction as a result. The effect is however limited by that only a fraction of released farmed mallards reach the breeding season due to low survival. A natural captive environment is crucial to keep individuals wild-like with high survival rates after release. However, with an introgression of potentially maladapted farmed genotypes leading to a reduction in fitness, a low survival of released mallards would favor the wild population. A legislative change regarding obligation to report numbers, provenance, and release sites of farmed mallard should be considered, together with practical solutions of ringing and genetic monitoring of released mallards.
|
|
| 3. |
- Söderquist, Pär, et al.
(författare)
-
Utsatta änder – så går det för dem
- 2014
-
Ingår i: Svensk jakt. - 0039-6583. ; 152:12, s. 72-73
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Tickle, Lara, et al.
(författare)
-
Expanding arenas for learning hunting ethics, their grammars and dilemmas : An examination of young hunters' enculturation into modern hunting
- 2022
-
Ingår i: Sociologia Ruralis. - : Wiley. - 0038-0199 .- 1467-9523. ; 62:3, s. 632-650
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although hunting is declining in western countries, the number of people taking the hunting exam in Sweden are stable, and new demographic groups are becoming hunters. Through interviews done in Sweden with both new and experienced hunters, as well as focus groups with young hunters at agricultural colleges, we investigate how they navigate praxis and ethical frameworks taught in hunting. Using theories on moral learning, as well as Walzer's thick and thin moral argument, we contrast the views of these young hunters with the ethical principles outlined in the educational literature for the hunting exam. We then present how young hunters reasoned around issues regarding hunting ethics, animal welfare and the place of hunting in modern society, both inside and outside the classroom. The young hunters we spoke to acted as moderators of modern trends in hunting, often bringing 'destabilising' influences like social media and female hunters. Young hunters are enculturated into traditional hunting structures and, in the process, caught in a dialectic between modern influences and traditional hunting culture. Our findings highlight challenges such as 'false consensus' and 'ethical trade-offs' in the learning of hunting ethics, which emerge potentially due to a lack of space for deliberation on hunting ethics.
|
|
| 5. |
- Öhrman, Phillip, et al.
(författare)
-
En studie om tillit till inventeringssystemet för stora rovdjur
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillit, att lita på samhället och på sina medmänniskor, är samhällets kitt. Ett samhälle, inklusive dess olika komponenter, som präglas av hög tillit antas fungera bättre än om tilliten är låg. Syftet med vår studie är att utvärdera tilliten till inventeringssystemet för stora rovdjur bland de myndigheter och intresseorganisationer som är direkt berörda av systemet. På basis av intervjuer utvärderade vi tilliten genom sex olika delkomponenter; kommunikation,ansvars- och kompetensfördelning, resurser, respekt, kunskap och rättvisa. Vi har identifierat brister i alla sex delkomponenterna vilket sammantaget resulterar i att tilliten för systemet kan betecknas som låg. • Kommunikationen i systemet; hur kommunikationen sker, vad somkommuniceras, och på vilket sätt beslut kommuniceras upplevs som undermålig.• Ansvars- och kompetensfördelningen upplevs som otydlig. Det finns en klyfta mellan de som fastställer regler och riktlinjer och de som utför inventeringarna, varför relationerna präglas mer av kontroll och misstro än av handlingsutrymme och tillit.• Inventeringsresurserna räcker inte till eller prioriteras fel; t.ex. prioriteras varg på bekostnad av de övriga arterna. Det minskar förutsättningarna att fatta välgrundade beslut om ersättningar för rovdjurspredation ochom licens- och skyddsjakt.• Respekten för kunskap, näringsverksamhet och ideellt arbete upplevs som bristfällig. Respekten missgynnas också av den rigida kontrollkultur som upplevs ha utvecklats till följd av mål- och resultatstyrning i kombination med strikta inventeringskriterier.• Integrationen av ny kunskap är bristfällig. Bristen på ett systematiskt s.k. adaptivt lärande leder till att nya lösningar inte tillämpas eller utvecklas i tillräckligt hög grad.• Systemet upplevs som orättvist och slutet. En översyn av hur kostnader och nytta fördelas efterlyses av aktörerna, både vad gäller direkta kostnader,men även transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan. Det är också oklart hur aktörerna aktivt tillåts delta i utvecklingen av systemet. Aktörerna lyfter fram en rad förslag till hur tilliten kan stärkas. Det utgör grunden till förbättringar som också kan accepteras av de flesta:• Inled ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete med fokus på dialog och aktörssamverkan, till exempel inom ramen för Dialog för Naturvård.• Arbeta gemensamt fram en tydlig rollfördelning som beskriver vem som gör vad, när och varför inom hela inventeringskedjan, med syftet att öka förutsägbarheten för alla inblandade.• Skapa incitament och strukturer för adaptiv förvaltning inom hela inventeringskedjan,på alla nivåer.• Ta fram en översyn av hur kostnader och nytta fördelas för alla aktörer.Det ska inkludera direkta kostnader och transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan.• Utveckla och effektivisera inventeringsmetoderna, gärna med ny teknik som DNA, kameror och drönare. Utöka samarbetet med forskningsprojekt som till exempel ScandCam.• Återkoppla direkt till intresseorganisationernas och allmänhetens observationerför att öka motivationen att rapportera.• Utveckla ett regelverk för de år där det saknas inventeringsdata (t.ex.på grund av snöbrist), genom till exempel en rutin för framskrivning av antalet djur baserat på trendanalys.• Minska fjärrstyrningen, NVs roll bör vara mer koordinerande än kontrollerande.• Verka för kunskapsintegration (s.k. kollektiv intelligens) genom att samordnakunskaper, vetenskaplig samt lokal och traditionell kunskap, så att det gagnar hela systemet.• Gör en översyn av hur resurser fördelas och prioriteras i systemet.
|
|
| 6. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 7. |
- Bertram, Michael, et al.
(författare)
-
Reproduction in a polluted world: implications for wildlife
- 2020
-
Ingår i: Reproduction. - 1470-1626 .- 1741-7899. ; 160, s. R13–R23-
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Environmental pollution is an increasing problem for wildlife globally. Animals are confronted with many different forms of pollution, including chemicals, light, noise, and heat, and these can disrupt critical biological processes such as reproduction. Impacts on reproductive processes can dramatically reduce the number and quality of offspring produced by exposed individuals, and this can have further repercussions on the ecology and evolution of affected populations. Here, we illustrate how environmental pollutants can affect various components of reproduction in wildlife, including direct impacts on reproductive physiology and development, consequences for gamete quality and function, as well as effects on sexual communication, sexual selection, and parental care. We follow with a discussion of the broader ecological and evolutionary consequences of these effects on reproduction and suggest future directions that may enable us to better understand and address the effects of environmental pollution.
|
|
| 8. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
9. Contaminants and Health of Aquatic Wildlife
- 2012. - 1
-
Ingår i: Ecology and Animal Health. - Uppsala : Baltic University Press. - 9789186189129 ; , s. 73-85
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Bommarco, Riccardo, et al.
(författare)
-
How Agricultural Intensification Affects Biodiversity and Ecosystem Services
- 2016
-
Ingår i: Advances in Ecological Research. - : Elsevier. - 0065-2504. ; 55, s. 43-97
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- As the world's population continues to grow, the demand for food, fodder, fibre and bioenergy will increase. In Europe, the Common Agricultural Policy (CAP) has driven the intensification of agriculture, promoting the simplification and specialization of agroecosystems through the decline in landscape heterogeneity, the increased use of chemicals per unit area, and the abandonment of less fertile areas. In combination, these processes have eroded the quantity and quality of habitat for many plants and animals, and hence decreased biodiversity and the abundance of species across a hierarchy of trophic levels and spatial scales within Europe. This biodiversity loss has led to profound changes in the functioning of European agroecosystems over the last 50 years. Here, we synthesize the findings from a large-scale pan-European investigation of the combined effects of agricultural intensification on a range of agroecosystem services. These include (1) the persistence of high conservation value species; (2) the level of biological control of agricultural pests and (3) the functional diversity of a number of taxonomic groups, including birds, beetles and arable weeds. The study encompasses a gradient of geography-bioclimate and agricultural intensification that enables the large-scale measurement of ecological impacts of agricultural intensification across European agroecosystems. We provide an overview of the role of the CAP as a driver of agricultural intensification in the European Union, and we demonstrate compelling negative relationships between the application of pesticides and the various components of biodiversity studied on a pan-European scale.
|
|
| 10. |
|
|
