| 51. |
- Cullhed, Anders, 1951-
(författare)
-
Du roman au miroir : Jean de Meun et la fiction littéraire
- 2009
-
Ingår i: Regards sur la France du Moyen Âge. - Stockholm : Sällskapet Runica et Mediævalia. Centre d'études médiévales, Université de Stockholm. - 9789188568410 ; , s. 175-202
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 52. |
- Romeborn, Andreas, 1981
(författare)
-
Saillance, quantité et position. Les syllepses à la fin des poèmes de Francis Ponge
- 2016
-
Ingår i: Moderna Språk. - 0026-8577. ; 110:1, s. 101-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- La syllepse, pouvant être définie comme l’emploi d’une occurrence de mot dans deux sens différents, est une des figures de prédilection de Francis Ponge. Cet article examine les syllepses employées à la fin des poèmes de Ponge et s’intéresse à cette figure du point de vue de sa réception. À l’aide d’une analyse quantitative d’un corpus composé de 90 poèmes de Ponge, nous avons voulu tester l’hypothèse selon laquelle la fréquence de syllepses serait particulièrement élevée dans la partie finale de ses poèmes. Les résultats, inattendus, tendent à infirmer cette hypothèse, car il s’est avéré que la fin des textes étudiés ne se distingue pas par une fréquence de syllepses spécialement élevée. Ainsi, la fréquence ne se présente pas, ici, comme un facteur décisif permettant de comprendre le caractère saillant des syllepses apparaissant à la fin des textes, c’est-à-dire d’expliquer le fait que celles-ci sont susceptibles d’attirer beaucoup l’attention lorsqu’elles sont employées à cet endroit. En revanche, les résultats indiquent, indirectement, l’importance des facteurs positionnels pour la perception de cette figure : il se peut en effet qu’une syllepse soit perçue comme saillante du fait même de son positionnement, par exemple en raison de sa position à la fin du texte.
|
|
| 53. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 54. |
|
|
| 55. |
- Andersson, Hans, 1981-
(författare)
-
Något betydelsefullt : Leonid Dobyčins möten bortom orden i den sovjetiska samtiden
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis studies the 1931 short story collection Portret [The Portrait] by the Russian author Leonid Ivanovich Dobychin (1894–1936?). My main argument is that the principal theme in Dobychin’s writings arises out of the complexities of human encounters. My approach is based on affirmative interpretations that I call “encountering” readings. They draw on critical practices developed by Boris Gasparov, who argues in his 2013 study of Pasternak Boris Pasternak: Po tu storonu poėtiki (Filosofiia. Muzyka. Byt) that the key to Pasternak’s work lies not in the dominant feature of their linguistic texture, but in the momentary states of everyday life that the author captures, and Henri Meschonnic’s Critique du rythme: Anthropologie historique du langage (1982). Meschonnic focuses on rhythm as an intrinsic aspect of the text that requires the reader to participate actively in appreciating the text as a work of art by following the interplay between rhythm, the active subject and what is expressed. Both scholars reflect a turn away from the linguistically informed theoretical approaches that dominated the academic study of literature in the twentieth century. Similarly, I approach Dobychin’s characters on the level of their personal conflicts and everyday lives by simulating an interpersonal encounter in an anti-theoretical search for meaning that is congenial to both the central theme of the stories and the way in which they reveal human encounters “beyond words,” as it were, both within the works and with the reader, through suggestive associations and not yet categorized, “precategorial” experiences in everyday life. The “unoutspokenness” (nedogovorënnost’)—i.e. reticence, a deliberate avoidance of explicitness that Dobychin’s contemporary critics ascribed to his writings and often disparaged as “incomprehensibility”—serves as a starting point for a critical discussion of both earlier research on Dobychin and theoretical approaches to literature more generally. In searching for a dominant formal feature, a ‘key’ or ‘code’, in Dobychin’s writings, earlier scholars have tended to describe it in terms of an anti-aesthetic. The alleged lack of plot, inner coherence and meaning is explained as deliberate, intended to performatively mirror the absurdness and inadequacies, the disorientation and loss of meaning in Soviet reality itself. In this thesis, I argue instead that there is no such lack or incoherence in Dobychin’s works. The “nedogovorënnost’” of his short stories is instead understood as an exact and purposeful way of conveying meaning through what is experienced and shared beyond words in a time that was overburdened with idealistic ideological discourses. At the heart of Dobychin’s stories are moments of fragile human interaction that underlie trivial dialogues and actions in banal everyday existence. The stories let the reader experience the sudden and unexpected human connections that the characters encounter in their everyday impressions. The contrasts and plurality of human perspectives thus perceived evoke a potential interaction beyond societal roles. These brief encounters are presented as something precarious in a Soviet society striving towards a single true ideology. Such a reading suggests that Dobychin is not so much a deliberately enigmatic author as a writer who aspires to express in words that which is profoundly wordless: the encounters between people outside of the ideological categories and discourses of their language.
|
|
| 56. |
- Cullhed, Anders, 1951-
(författare)
-
En Platon för vår tid
- 2009
-
Ingår i: Dagens nyheter. - 1101-2447. ; , s. 4-5
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 57. |
- Cullhed, Anders, 1951-
(författare)
-
Horatius och det goda livet
- 2010
-
Ingår i: Tankemönster. - Lund : Institutionen för arkeologi och antikens historia. - 9789163371752 ; , s. 39-44
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tankemönster är en samling essäer författade till Eva Rystedts ära, när hon lämnar posten som professor i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds Universitet. De 31 bidragen spänner ämnesmässigt över ett brett fält – från renässansmåleri till antik skatteplanering, från hämndbegär till tidsuppfattning – och anknyter tematiskt till två områden vilka går som en röd tråd genom Eva Rystedts egen forskning, ikonografi och mentalitetshistoria.
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
- Hallengren, Anders, 1950-
(författare)
-
Russland, Swedenborg und der Geist des Ostens
- 1991
-
Ingår i: Offene Tore. - Zürich : Swedenborg Verlag. - 0030-0101. ; 35, s. 94-107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A short historical, ideological and analytic account of Russian reading and interpretation of Emanuel Swedenborg’s texts, viewed in the context of orthodox Christianity and literary traditions.
|
|
