| 31. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Definitioner av våld i överlevandes berättelser efter kriget i Bosnien
- 2015
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Falun : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 52:4, s. 341-361
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Previous research on violence during the war in Bosnia and Herzegovina presents a one-sided picture of the phenomenon ”war violence.” Researchers have emphasized the importance of narratives but they have not focused on stories about war violence, nor have they analyzed the stories of war violence being a product of interpersonal interaction. This article tries to fill this knowledge gap by analyzing the narratives told by survivors of the war in northwestern Bosnia in the 1990s. The aim is to analyze how the survivors describe violence during the war, and also to analyze those discursive patterns that contribute in constructing the category ”war violence.” The construction of the category ”war violence” is made visible in the empirical material when the interviewees talk about (1) a new social order in the society, (2) human suffering, (3) sexual violence, and (4) human slaughter. All interviewees define war violence as morally reprehensible. In narratives on the phenomena ”war violence” a picture emerges which shows a disruption of the social order existing in the pre-war society. The violence practiced during the war is portrayed as organized and ritualized and this creates a picture that the violence practice became a norm in the society, rather than the exception. Narratives retelling violent situations, perpetrators of violence and subjected to violence do not only exist as a mental construction. The stories live their lives after the war, and thus have real consequences for individuals and society.
|
|
| 32. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Förlåtelse, försoning och oförsonlighet i överlevandes berättelser efter kriget i Bosnien
- 2013
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 50:1, s. 51-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article I analyze verbally portrayed experiences of 27 survivors from the 1990s' war in Bosnia and Herzegovina. One aim of the article is to analyze markers for reconciliation and implacability, the second is to describe the terms for reconciliation which are actualized in those stories. The interactive dynamics, which occurred during the war, make the post-war reconciliation wartime associated. Narratives about reconciliation, implacability and terms for reconciliation, are not only formed in relation to the war as a whole but also in relation to one's own and others' wartime actions. The narratives about reconciliation become an arena in which we and them are played against each other in different ways not least by rejecting the others' acts during the war. In the interviewees stories implacability is predominant but reconciliation is presented as a possibility if certain conditions are met. These conditions are, for instance, justice for war victims, perpetrators' recognition of crime and perpetrators' emotional commitment (for example the display of remorse and shame).
|
|
| 33. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Vad är ett krig - och vad gör det med samhället?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta utkast är att analysera uppfattningar om brott i Bosnien under och efter kriget samt beskriva i vilken mån inblandande parter i en konflikt kan förlåta varandra eller försonas. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer.Under krigets normupplösning sker vissa brott som kan vara antigen brott mot krigets norm, t ex att desertera eller inte ställa upp på den egna arméns eller propagandas sida, eller brott mot krigets lagar som krigsförbrytelser (massmord, våldtäkt eller liknande). Brott mot krigets lagar kan uppfattas som egentligen ambivalenta, både tillåtna (relativt) och otillåtna och fördömda, framför allt i efterhand. Själva kategorin ”brott” betyder olika saker beroende på om det är krig eller fred och vem som har segrat eller anser sig ha segrat samt vem som lyckades uppnå offerstatus.Vad det gäller offreskapsfrågan i Ljubija kan man säga att alla vill framställa sig som offer men att olika faktorer gör att alla är på väg att förlora den statusen. Bosnienmuslimer och bosnienkroater som rensades etniskt under kriget av bosnienserber och som återvänt till Ljubija efter krigsslutet, genom att för omgivningens erkännande och hjälp, bosnienserber som före, under och efter kriget varit bosatta i Ljubija, genom att de fortfarande skuggas av skeende från kriget och bosnienserber som kom till Ljubija som flyktingar under kriget i Bosnien och Kroatien, genom att de framställs som främlingar och passar i rollen som ideala gärningsmän. Detta kan reproducera en viss oförsonlighet eftersom konkurrens om offerrollen kan hålla det kollektiva medvetandet och gränsdragningar som spelades ut så tydligt och makabert under kriget vid liv. Kamper utspelar sig ofta mellan vi och de. Försonlighet underförstår att dessa polariseringar tonas ned, eller att nya polariseringar bildas (t.ex. vi i Bosnien kontra de i väst).
|
|
| 34. |
- Berg, Martin, 1977-
(författare)
-
Självet och subjektets svårgripbara nödvändighet : utkast till en socialpsykologisk kritik av Judith Butler
- 2006
-
Ingår i: Lambda Nordica. - Huddinge, Sverige : Föreningen Lambda nordica. - 1100-2573 .- 2001-7286. ; 11:4, s. 7-24
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The self and the elusive necessity of the subject: outline of a social- psychological critique of Judith Butler In her widely cited and criticised Gender trouble, Judith Butler (1990) elaborated the thought that gender needs to be understood as performative – a certain kind of doing behind the bars of a hegemonic heterosexual imperative that governs intelligible bodily configurations. Drawing mainly on psychoanalytical and foucauldian arguments, Butler dwells upon numerous important questions concerning power and subjectivity while arguing that subjects need to conform to the heterosexual matrix in order to gain intelligibility. However, she does not manage to emphasize the importance of situating neither the subject nor the body in a social reality. Due to the problematic and sometimes unclear differentiation between the concepts of performance and performativity as well as the somewhat obscure idea of subjectivity, self and corporeality that are put forward in Butler’s theorizing, it is here argued that her theoretical framework needs to be re-conceptualized from the viewpoint of social psychology. Combining a theoretical framework that draws upon Butler (1990; 1993; 1997a and 1997b) with a symbolic interactionist perspective (Blumer 1969; Mead 1995), this paper aims at locating intersections, gaps and similarities between these rather disparate perspectives. Initiating such a venture, the argument pursued in this paper revolves around the concept of social self and the ways this concept possibly can elaborate Butler’s theory. It is argued that a social psychological take on butlerian thinking can enhance and further elaborate an understanding of the processes involved in the doing of gender.
|
|
| 35. |
- Berg, Martin, 1977-
(författare)
-
Självets garderobiär : självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med föreliggande studie är tudelat. För det första syftar den till att på teoretisk väg etablera en dialog mellan queerteoretisk och socialpsykologisk teoribildning om aktörer och aktörsskap med utgångspunkt i en kritisk läsning av Judith Butler och George Herbert Mead. För det andra syftar den till att på empirisk väg utveckla och fördjupa denna dialog i syfte att demonstrera och resonera kring de möjligheter som uppstår i spänningen mellan dessa teoretiska perspektiv. På detta sätt är avsikten att föra ett bidrag till såväl den queer- och genusteoretiska debatten som dess socialpsykologiska motsvarighet. Ambitionen är att detta sammantaget kan utgöra ett ramverk i vilket möjligheterna med en queer socialpsykologi skisseras. I jämförelsen mellan dessa teoretiska perspektiv fokuseras på frågan om hur människor antas bli till som aktörer och under vilka villkor och genom vilka processer detta äger rum. I centrum för denna diskussion positioneras relationen mellan deras respektive antagande om struktur och aktör samt hur denna relaterar till och förutsätts vara uppburen genom något slags praktik. För det andra diskuteras individens möjlighet att omförhandla sitt förvärvade aktörsskap och genom vilka processer och praktiker detta eventuellt kan göras möjligt. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den inledande delen (del 1: Inledande ord) introducerar studiens övergripande bakgrund, teoretiska position, syfte, material och de metodologiska överväganden som har gjorts under forskningsresans gång. Den andra delen (del 2: Teoretiska interventioner) utvecklar i tre kapitel den diskussion om spänningen mellan queerteori och socialpsykologi som påbörjades i avhandlingens första och inledande kapitel. I ett första kapitel fokuseras på Judith Butler för att ringa in och granska några centrala argument och faktorer i hennes tänkande. I ett andra kapitel diskuteras George Herbert Mead för att, i likhet med föregående kapitel, presentera hans övergripande argument och huvudsakliga tankegångar. Avslutningsvis avrundas avhandlingens andra del med ett kapitel som syftar till att summera och utveckla den spänningsrelation som hittas mellan dessa två teoretiker samtidigt som en diskussion förs om de möjligheter en empirisk utveckling av den teoretiska problematiken skulle kunna bidra med. Den teoretiska spänning som lokaliseras mellan Mead och Butler kretsar i första hand kring deras förståelse av relationen mellan aktör och praktik och med utgångspunkt i denna formuleras arbetsbegreppen transaktör och transpraktik som genomgående används i presentationen av det empiriska materialet. Avhandlingens tredje del (del 3: Empiriska nedslag) är i första hand av empirisk karaktär och är uppdelad i två kapitel. I det första av dessa förs en diskussion om hur de självreflexiva genuslekarna inbegriper formulerandet av ett särskilt transgenus och på vad sätt det är möjligt att förstå iscensättandet av genus som en i första hand självkommunikativ praktik. Gradvis demonstreras hur det går att utläsa en önskan om att iscensätta genus tillsammans med andra människor och därför kretsar det följande kapitlet kring en diskussion om betydelsen av social interaktion för detta iscensättande. Med andra ord går det att utläsa en rörelse från självkommunikation till (önskad) social interaktion och detta är ett tema som tydligt ringar in en stor del av den teoretiska problematik som genomsyrar denna studie. I den fjärde och avslutande delen (del 4: Avslutande reflektioner) knyts i tre kapitel de resonemang som hittills har presenterats och diskuterats ihop. Det inledande kapitlet för en teoretiskt orienterad diskussion om den föregående genomgången av det empiriska materialet. I ett därpå följande kapitel fokuseras på olika aspekter av självreflexiva genuslekar i relation till den klädda kroppen för att visa hur den tidigare presenterade praktik- och aktörsproblematiken är avhängig den klädda kroppens genusprägling. I detta sammanhang visas hur det är möjligt att upprätta en relation mellan självets framväxt, subjektivitet och den klädda kroppen. Avslutningsvis förs ett kortfattat resonemang kring avhandlingens huvudsakliga argumentationslinjer och vilka möjligheter ett tänkande inspirerat av queer socialpsykologi för med sig.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Bogren, Alexandra, 1976-
(författare)
-
Symbolic Gender Boundaries in News Discourse on Psychotropics Use and Drinking : An Analysis of the Swedish Press Debate 2000–2009
- 2013
-
Ingår i: NORA. - : Informa UK Limited. - 0803-8740 .- 1502-394X. ; 21:1, s. 57-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Psychotropics and alcohol are psychoactive substances with different cultural meanings and opposing gender associations. This paper examines the Swedish press debate ongender and psychotropics and compares it with the press debate on gender and alcohol, aiming toidentify the conditions under which gendered moral boundaries of acceptable/unacceptableconsumption are defended. The study shows that boundaries acquire a heightened moral status innews stories (1) that deal with a topic related to cultural ideas about essential gender difference,(2) where the cultural status of the psychoactive substance is linked to selfish and/or hedonisticmotives, and (3) where innocent victims of consumption can be identified. Moreover, it shows thatthe “bad” characters constructed through this moral boundary are portrayed as exhibiting“excessive masculinity” and “insufficient femininity”. On the basis of these findings, it is arguedthat newspaper discourse on psychotropics and alcohol still relies quite heavily on gendered andheteronormative ideas.
|
|
| 38. |
- Bruhn, Anders, et al.
(författare)
-
A New World of Work Challenging Swedish Unions
- 2013
-
Ingår i: Nordic Lights. Work, Management and Welfare in Scandinavia. - Stockholm : SNS förlag. - 9789186949372 ; , s. 126-186
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 39. |
- Bruhn, Anders, 1953-
(författare)
-
Occupational unity or diversity in a changing work context? : The case of Swedish labour inspectors
- 2009
-
Ingår i: Policy and Practice in Health and Safety. - : Institution of Occupational Safety and Health. - 1477-3996 .- 1477-4003. ; 7:2, s. 31-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper discusses the development of occupational culture, identity and practice among Swedish inspectors, focusing on their collective occupational knowledge - their 'professional representations'. Working conditions and state policy and regulation for occupational safety and health have gone through several important changes in recent decades. These changes have forced the Swedish inspection authority to develop its organisation and adapt its aims, strategies and methods of inspection work to the new situation. As a consequence of several far-reaching organisational changes in a rather short time, a cultural gap has developed among inspectors: between a male-dominated group of experienced technicians and a female-dominated group of newly recruited academics (often with qualifications in the behavioural sciences). On the basis of a re-reading of data from three research and evaluation projects about inspection and the inspectorate, I describe important differences in representations between these two groups and discuss how, and under what circumstances, they may be able to develop towards occupational unity and uniformity in inspection practice.
|
|
| 40. |
- Burcar, Veronika, 1976-, et al.
(författare)
-
Lugnt på stan? : en studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2005 intensifierades de kommunala insatserna mot brott och för trygghet i centrala Landskrona. Bakgrunden var en ökning i antalet anmälda misshandelsfall och personrån samt en medborgarundersökning som visade att Landskronaborna upplevde en stor otrygghet. I föreliggande rapport uppmärksammas delar av trygghetsinsatserna i Landskrona, särskilt Lugnt på stan-projektet och brottsförebyggarnas (Blåjackornas) arbete. Rapporten utgår från statistiskt och etnografiskt material, mediarapportering samt en mindre enkätundersökning. Insatserna har bland annat studerats genom så kallade ”go-alongs” vid vandringar tillsammans med ordningsvakter, fältarbetare och brottsförebyggare. Vidare har representanter från polisen och Socialtjänsten intervjuats. Även centrumhandlare, ungdomar och ”folk på stan” har fått ge sina synpunkter angående trygghet och trygghetsarbete i Landskrona. Studien utvärderar inte enbart effekten av satsningarna utan behandlar också processen, det vill säga sättet på vilket insatserna utförts. Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsfall och personrån minskat i Landskrona tätort år 2006. Landskrona utmärker sig dessutom positivt i jämförelse med regional och nationell statistik angående anmäld misshandel. Nedgången i antalet anmälda brott sammanfaller med det intensifierade kommunala trygghetsarbetet. I rapporten beskrivs ökad närvaro av trygghetsaktörer i centrum, medling i kritiska situationer och uppsökande arbete som brottsdämpande och brottsförebyggande insatser, vilka sannolikt har bidragit till den positiva riktningen. Otryggheten i Landskrona tätort verkar emellertid bestå. Rapporten behandlar tänkbara orsaker till detta. Aktörerna i studien beskriver media som en orsak till sin egen eller andra människors upplevda otrygghet; lokalpressen sägs ha bidragit till rädsla särskilt för ungdomar med invandrarbakgrund. En vanlig inställning hos tillfrågade Landskronabor är att andra, det vill säga inte i första hand de själva, blir uppskrämda av lokalpressens artiklar.Bilden av ett centrum tömt på andra individer än ungdomsgäng tycks vara särskilt oroväckande. Enligt aktörerna i studien skulle större lugn och ökad trygghet bli den positiva konsekvensen av att ungdomar ägnade sig åt andra aktiviteter än att ”hänga på stan”. Samtidigt efterfrågas liv och rörelse i centrum; fler individer på stan skapar större trygghet. Det är emellertid ”rätt” personer (dvs. inte unga män med invandrarbakgrund) som eftersöks. Rapporten visar på en speciell problematik relaterad till Landskronabornas rädsla för ungdomsgäng. Fokuseringen på ungdomen som problem får till följd att även skötsamma ungdomar blir potentiella hotfaktorer. I detta avseende tycks unga män med invandrarbakgrund bli särskilt drabbade. Etnisk grupptillhörighet som grund för en polarisering av invånarna i Landskrona uppmärksammas i anslutning till detta. Vidare diskuteras Landskronabornas inställningar till trygghetsinsatserna. Trygghetssktörerna (framförallt brottsförebyggarna) beskrivs i positiva ordalag då det handlar om att hålla ordning på barn och ungdomar som vistas i centrum. Den kritik som förs fram kretsar kring deras otillräckliga befogenheter. I rapporten analyseras även trygghetsaktörernas arbete med att åstadkomma lugn på stan. Fyra olika metoder i trygghetsarbetet beskrivs och tolkas; kunskapsinhämtning, samtal, synlighet och aktiveringar. Det handlar här om trygghetsarbetet som förstärkt social kontroll, i synnerhet av unga killar på offentliga platser. ”Den höga brottsligheten i Landskrona” återkommer ständigt i diskussioner med Landskronabor. Detta utgör en del i en allmän nedgångsdiskurs beträffande staden. Två förhållningssätt till denna diskurs urskiljs i materialet; moralisk indignation och socialt entreprenörskap. Oavsett vilken uppfattning man har om diskussionsämnet (dvs. om det anses överdrivet eller inte) reproduceras bilden av Landskrona som en stad förknippad med kriminalitet.
|
|
