| 31. |
- Elvstrand, Helene, 1971-
(author)
-
Delaktighet i skolans vardagsarbete
- 2009
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Avhandlingens syfte är att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i skolans vardagspraktik med fokus på både social och politisk delaktighet. Utgångspunkt för studien är att delaktighet är något som görs mellan aktörerna, dvs. eleverna och pedagogerna i skolan. Förutom att studera hur delaktighet görs lyfts även elevers erfarenhet av delaktighet fram samt vilka möjligheter och hinder som finns för elevers delaktighet i skolans vardag. Studiens resultat bygger på en etnografisk studie med elever som går i år 4-5 i grundskolan. Datamaterialet består av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna, vilka analyserats med hjälp av Grounded Theory. Studiens resultat visar att delaktighet görs ständigt i skolans vardagsarbete vilket innefattar processer av att få vara med i en gemenskap men också motverkas genom exempelvis exkludering. Från elevernas perspektiv är social delaktighet betydelsefull och en källa till trivsel och välbefinnande i skolan. Elevers möjlighet till politisk delaktighet är begränsad framförallt i relation till vad elever kan ha inflytande över men även utifrån vilka som är delaktiga. Då formen för politisk delaktighet framförallt sker genom att elever inflytandeförhandlar dvs. på olika individualiserade sätt tar sig inflytande, blir följden att vissa elever upplever stor delaktighet medan andra är utestängda från beslutsfattande. Studien visar också att elevers sociala och politiska delaktighet är sammanlänkade då elever som är delaktiga i en kamratgemenskap också har större möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet och utöva politisk delaktighet.
|
|
| 32. |
- Elwér, Åsa
(author)
-
Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of the present thesis was to examine the cognitive and language profile in children with poor reading comprehension using a longitudinal perspective. Even though comprehension skills are closely connected to educational success, comprehension deficits in children have been neglected in reading research. Understanding factors underlying reading is important as it improves possibilities of early identification of children at risk of developing reading problems. In addition, targeted interventions may prevent or reduce future problems. Descriptions of the cognitive and language profile in children with different types of reading problems from an early age and over time is an important first step.The three studies included in this thesis have been conducted using data from the International Longitudinal Twin Study (ILTS). In the ILTS, parallel data have been collected in the US, Australia, Sweden and Norway. Altogether, more than 1000 twin pairs have been examined between the ages 5 and 15 years using well known predictors of reading, along with decoding, spelling, reading comprehension and oral language measures.In the three studies, the Simple View of Reading has been used as a theoretical framework and children who exhibited different kinds of comprehension related difficulties have been identified at different ages. The studies include both retrospective and prospective analyses. The results across studies indicated a robust oral language deficit in all subtypes displaying comprehension problems. The oral language deficit was widespread and included vocabulary, grammar and verbal memory. In addition, the oral language deficit was manifested as compromised phonological awareness and print knowledge prior to reading instruction. Reading comprehension deficits were late emerging across studies in children with comprehension difficulties.
|
|
| 33. |
- Engström, Annika
(author)
-
Lärande samspel för effektivitet : En studie av arbetsgrupper i ett mindre industriföretag
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- En viktig arena för samspel kring känsliga gränssnitt (marknad – konstruktion – produktion) i industrin är olika möten där arbetsgrupper kommer samman kring uppgifter. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om samspel som sker inom och mellan arbetsgrupper i deras hantering av uppgifter i mindre industriföretag (SME) och vilken betydelse samspelet har för lärande och effektivitet i verksamheten. Studien har närmare bestämt fokus på följande frågeställningar: 1. Vad karaktäriserar samspelet inom och mellan arbetsgrupper som det kommer till uttryck i olika möten? 2. Vilka faktorer underlättar respektive försvårar samspelet inom och mellan arbetsgrupper? 3. Vilka konsekvenser får olika typer av samspel för lärande och effektivitet i arbetsgrupper och i organisationer? Studien utgår från ett kritiskt realistiskt perspektiv på lärande i organisationer samt tidigare forskning om lärande, kommunikation och effektivitet i grupper och organisationer. Studien genomfördes under perioden 2008-2010 och var upplagd utifrån en kvalitativ och interaktiv forskningsansats. Datainsamlingen baserades på intervjuer, observationer av videofilmade möten samt frågeformulär. Analysen rör sig mellan två nivåer: samspel inom grupper samt mellan grupper på organisationsnivå. Samspelet inom och mellan grupper analyserades utifrån kontextuella faktorer och med fokus på i vad mån olika kommunikationsmönster kunde kopplas till olika typer av lärande och effektivitet i verksamheten. Ett rationalistiskt effektivitetsperspektiv utmanas till förmån för ett humanistiskt perspektiv där lärandet är en viktig aspekt. Tre slutsatser dras: Effektivitet grundar sig i att kommunikationsmönster och ledning anpassas efter det behov uppgiften för stunden kräver - utförande eller utveckling. Återkoppling och personliga länkar mellan grupper behöver översyn och ledningsrutiner för att underlätta samspelet. Diskrepanser (motsättningar, konflikter och störningar) som synliggörs i organisationen leder till utveckling. De som förblir i det dolda stör utförandet.
|
|
| 34. |
- Engström, Inger
(author)
-
Young Drivers and Their Passengers : Crash Risk and Group Processes
- 2008
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The overall aim was to elucidate the effects of vehicle passengers on young drivers. This generated two specific aims and four papers. The first aim was to investigate the crash risk for young drivers with passengers and to establish whether such accidents involve any special circumstances compared to those that occur without passengers. This goal was achieved by analysing accident and exposure data from two registers. The second objective was to analyse the group processes that develop between four young men in a vehicle and to ascertain how those interactions affect driving behaviour. Those issues were addressed by performing an observational study of twelve young men driving an instrumented vehicle in real traffic with and without passengers. The interactions between the vehicle occupants were video and audio recorded, and the driving behaviour was registered in various ways.The results show that drivers with passengers have a lower crash risk compared to those driving alone regardless of the driver’s age, although this effect is weaker for young drivers (especially males) than for other age groups. Compared to driving alone, driving with passengers for young drivers is more extensively associated with single-vehicle crashes that occur at night, on weekends, and in rural areas on roads with higher speed limits, and it leads to more severe outcomes. It has also been found that the passengers sometimes try to induce the young drivers to act in either safer or more dangerous ways, although the drivers very often resist urging and coaxing from their passengers. Cohesion is another factor that affect the driver-passenger group: a high level of cohesion, especially task cohesion, is associated with a low number of unsafe driving actions. Consequently, it seems that the presence of passengers is not enough to ensure safe driving—substantial group cohesion is also necessary for such behaviour.
|
|
| 35. |
- Engvall, Margareta
(author)
-
Handlingar i matematikklassrummet : En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus
- 2013
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och förstå matematikundervisning på lågstadiet. Mer precist är syftet att undersöka vad denna undervisning ger elever i några klassrum möjlighet att lära då undervisningsinnehållet är skriftliga räknemetoder för addition och ubtraktion. Centrala frågor är vad lärare och elever gör i matematikklassrummet och vad eleverna, som en följd av undervisningen har möjlighet att lära. En fältstudie har genomförts i fem klasser med början på våren i år 2 och fortsättning under hösten i år 3. Sammanlagt 24 lektioner har videofilmats. Materialet har analyserats i två etapper, med början i en empiri nära, tematisk analys. Verksamhetsteorin är teoretisk utgångspunkt och analysverktyget som inspirerats av Engeströms modell för verksamhetssystem har varit vägledande i den andra etappen av analysen.Resultatet visar fyra typer av undervisningsverksamheter i matematik, vilka resulterar i möjligt lärande som varierar i förhållande till de förmågemål som anges i Lgr11. Det framgår också att de utmärkande metoder som lärare och elever använder kan ordnas i fem grupper, i huvudsak beroende på vilka kunskapsaspekter metoderna riktas mot. Det gäller metoder där procedurer, begrepp och samband, matematisk kommunikation och resonemang samt intresse och tilltro är i centrum, tillsammans med metoder som bidrar till stötestenar, vilka innebär utmaningar för både lärare och elever. Resultatet diskuteras mot bakgrund av forskning om undervisning och lärande i matematik med inriktning mot språklig kommunikation, användning av laborativt material, klassrumskultur och klassrumsorganisation.
|
|
| 36. |
- Eriksson, Elisabeth, 1971-
(author)
-
Återkoppling i lågstadieklassrum
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Återkoppling är en del av det vardagliga arbetet i klassrummet och även en del av lärares bedömningspraktik. Syftet med avhandlingen är att utforska och begreppsliggöra den återkoppling som kommuniceras från lärare till elev i det vardagliga arbetet i lågstadieklassrum. Pragmatism, symbolisk interaktionism och barndomssociologi utgör avhandlingens teoretiska perspektiv. Som metod användes konstruktivistisk grundad teori, som präglas av en iterativ process där analys och datainsamling sker i växelverkan. Data samlades in genom observationer i fyra klassrum, intervjuer med 13 lärare, fokusgrupper med 23 elever samt informella samtal. I resultaten presenteras en kategorisering av den återkoppling som lärare ger elever. I en systematisk konceptualisering av lärares rationaler för återkoppling synliggörs de överväganden som påverkar hur lärare ger återkoppling. Eleverna tolkade lärares återkoppling som förmedlande av måsten. Vidare delade lärare och elever en upptagenhet av att konstruera klarhet i återkopplingen, vilket gjordes utifrån tillförlitlighet och förståelse. Tillsammans ger delstudierna en bild av klassrumsåterkoppling som relationellt och komplext. Rättvisa beskrivs som eftersträvansvärt men svårt. Avhandlingen bidrar med beskrivningar av den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet, samt begrepp för att diskutera och förstå den.
|
|
| 37. |
- Falkenström, Fredrik
(author)
-
The Capacity for Self-Observation in Psychotherapy
- 2012
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The phenomena of self-awareness and self-observation are thought by many to be uniquely human qualities, and questions about how they develop have engaged philosophers and spiritual thinkers throughout history. More recently these issues have come to interest psychologists, psychotherapists, and researchers of diverse clinical psychology orientations as well. This dissertation explored conceptual issues and empirical measurement methods related to self-awareness and self-observation capacities. The four studies approached this from different angles: Study I used mainly qualitative methods to study post-treatment processes related to continuing clinical improvement after termination of long-term psychotherapeutic treatments. The main finding was that self-analysis seemed to be related to continued improvement after ending of therapy, but contrary to our hypothesis there was no difference between psychotherapy and the more intensive psychoanalysis in this regard. Study II tested the measurement of mindfulness by self report in a sample of experienced Buddhist meditators. The findings confirmed relationships between mindfulness and psychological well-being, but raised doubt about the instruments’ sensitivity to change. Study III compared different methods for measuring theoretically related concepts of self-observation: mindfulness, mentalization, and affect consciousness. This study showed surprisingly little common variance between affect consciousness and mentalization/mindfulness. Finally, the results of Study IV showed that in patients diagnosed with clinical depression, mentalization about depressive symptoms predicted aspects of the initial psychotherapy process better than mentalization about attachment. Taken together, these studies show the complexity of the phenomenon of self-observation and the corresponding complexity of research on it. The relationships between variables related to self-observation, their measurements, and their relationships to the psychotherapy process seem more complex than would be expected from current theories. A model for types of self-observation in the process of change in psychotherapy is tentatively proposed.
|
|
| 38. |
- Ferm, Lisa, 1984-
(author)
-
Vocational Students’ Agency in Identity Formation as Industrial Workers
- 2021
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The overall aim of this thesis is to contribute knowledge about vocational identity formation among students within the industrial programme in Swedish upper secondary education, with a particular focus on their workplace-based learning. To break down the aim, three research questions have been formulated and each is addressed in one or two specific articles. These questions are: (1) What learning strategies do vocational students use to become part of a work community, and how do these strategies relate to the formation of a vocational identity at the workplace? (2) How do vocational students experience their identity formation in relation to a vocation within the industrial sector? (3) How do vocational students handle the division between theoretical and practical knowledge as they learn to become skilled industrial workers? The thesis builds on 53 semi-structured qualitative interviews with Swedish upper secondary vocational students enrolled on the industrial programme. The interviews revolve around the students’ vocational identity formation, with a focus on their workplace-based learning. The students are between 18 and 20 years old and the majority are boys. The findings are analysed through the theoretical lens of situated learning, where identity formation is viewed as a social learning process that takes place through participation in communities of practice. In addition, the concepts of habitus, gender and social categorisation are used as analytical tools to provide a deeper understanding of issues concerning status, power and exclusion in relation to vocational identity formation. The findings reveal that the students’ vocational identity formation is closely connected to the social aspects of participating in workplace communities. Knowledge about the jargon and social norms of the workplace seem to be of more importance for vocational identity formation than knowledge about the concrete working tasks. The study follows the students’ vocational identity formation throughout their vocational learning trajectories, which reveal that vocational identities are formed in heterogenic ways. The students may adopt a committed, flexible or ambivalent approach towards industrial work. Aspects concerning agency and status seem to be crucial for the vocational identification process. The forming of a vocational identity also implies positioning oneself in the hierarchy and division between theoretical and practical knowledge, as well as between masculinity and femininity. The students appear as knowledgeable actors who are aware of the generally low status of industrial work, while simultaneously expressing a great deal of pride in relation to their intended vocations. In the discussion, a model of the students’ vocational identity formation is proposed to capture the interplay between collective and structural dimensions (e.g. social background, class and status hierarchies at school) and students’ agency and strategies in becoming industrial workers. From the findings of this thesis, three main conclusions are drawn: (1) The students form vocational identities through using vocational agency in actively developing strategies for becoming accepted in the workplace community; (2) Workplace-based learning is central for the students’ vocational identity formation, in spite of the relatively short time that the students spend there, compared to the time spent at school; (3) The students’ vocational image awareness, expressed through awareness of, and reactions to, other people’s images of their vocation, constitutes an important part of their vocational identity formation.
|
|
| 39. |
- Forsberg, Camilla, 1983-
(author)
-
Students’ Perspectives on Bullying
- 2016
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of the present thesis was to listen to, examine and conceptualise students’ perspectives on bullying. Students’ perspectives have not been commonly heard in research and less qualitative research has been conducted. This study contributes with students’ perspectives on bullying using semi-structured interviews with students from fourth-to eighth grade.This thesis includes four studies. The aim with paper I was to investigate how bystander actions in bullying situations and reasons behind these actions were articulated. Paper II was a comparison study between Sweden and US, focused on how students articulate and discuss what factors influence students’ decisions to defend or not defend victims when witnessing bullying. The aim in Paper III was to study how students themselves discuss, reason and make sense of how and why bullying processes emerges in their social worlds. In paper IV the aim was to study how junior high school girls discuss and understand bullying. Findings reveal that students’ reactions as bystanders to bullying depend on how they define the situation. Explanations to the emergence of bullying were understood through a complex social ordering of belonging process. Students position themselves and others in striving to belong, and when defining victims as responsible for bullying. Social norms and negotiation of identities were also discussed among the students. Students discussed how gender and a normative peer structure, where a pressure to fit in, interlinked with how they understood bullying.
|
|
| 40. |
- Forsell, Johan, 1980-
(author)
-
Grupparbetsbedömning på individnivå : Gymnasielärares möjligheter och utmaningar
- 2022
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Avhandlingens syfte är att öka kunskapen om och förståelsen av gymnasielärares möjligheter och utmaningar med att genomföra grupparbetsbedömning på individnivå av elevers kunskaper och förmågor utvecklade i samarbete. Fokus är på om och i så fall hur lärares perspektiv förändras i samband med genomförandet av en grupparbetsuppgift i klassrummet som inkluderar lärares grupparbetsbedömning på individnivå. Syftet med avhandlingen besvaras genom en kvalitativ forskningsansats. Avhandlingen omfattar fyra empiriska delstudier. Den första delstudien, en systematisk litteraturgenomgång omfattade 83 publikationer. Den andra och tredje delstudien baserades på 12 intervjuer med sex gymnasielärare. Den fjärde delstudien, baserad på 24 videoobservationer av sex gymnasielärare. Avhandlingens resultat visar att tidigare forskning om grupparbetsbedömning har fokuserat på att särskilja vem som bidragit med vad vid grupparbete. Fokus har legat på elevers sociala förmågor och grupprocesser snarare än bedömning av elevers kunskaper och förmågor. Utmaningar lärare beskriver med grupparbetsbedömning är att kunna särskilja enskilda prestationer från gruppens. Att kunna särskilja elevers individuella kunskaper och förmågor hänger också samman med att kunna skaffa ett underlag för grupparbetsbedömning, vilket är avgörande för att få både validitet och reliabilitet i bedömningen. En specifik utmaning med grupparbetsbedömning är att tillgodose dess tudelade syfte att både kunna genomföra bedömningar av god kvalitet och samtidigt stödja gruppers samarbete. Genom att använda en metod för individuell grupparbetsbedömning med muntliga tvärgruppspresentationer kan lärare samla underlag för elevers individuella kunskaper och förmågor och samtidigt stötta gruppers samarbete vid grupparbete. Vid muntliga tvärgruppspresentationer är interaktion mellan lärare och elever och mellan elever viktigt för att kunna möjliggöra ett underlag för bedömning av elevers individuella kunskaper och förmågor. För att interaktion ska uppstå krävs det att läraren tar en aktiv roll vid tvärgruppspresentationer och stimulerar med frågor och reflektioner.
|
|
