| 93181. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-
(författare)
-
Learning to become a first grader : The preschool class as a time of transition
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this presentation the transition from preschool class to the first compulsory school year will be analysed. The point of departure is to study what activities are carried through to mark the transition, and in what ways children themselves create meaning of the transition. Concepts such as rites of passage (van Gennep 1960, Turner 1977), status passage (Glaser & Strauss 1971), and priming events (Corsaro & Molinari 2005) will be used to analyse the transition. This is done using an ethnographic approach (mainly participant observations and interviews) by following a group of children during the above mentioned transition.The analysis demonstrates that the transition itself can be understood as a process with elements of separation and closure ending the year in preschool class. One such element was the use of expression such as “last time”. It can also be said to contain a liminal phase away from school (the summer holidays) and a phase of initiation in the beginning of first grade. During this period children and teachers together actively negotiated the content and meaning of being in the first grade. When analysing the ways in which the children themselves talked during interviews, a similar pattern emerges. The preschool class was talked about in vague terms and the children did not express a clear image of what it was. When asked to talk about it they used explanations like “It’s how you’re supposed to learn how you’re going to begin first grade”. One boy said, when asked to describe what a preschool class was, that you could call it “in between class”. In other words, the preschool class was talked about as a place for preparation. In this sense, the preschool class becomes the liminal phase between preschool and school. It is the place where children are taken away from one form of being, the preschool child, and are prepared for another form of being, the school child.
|
|
| 93182. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Lek på fritidshem : ”Att ha roligt är att leka”
- 2019. - 1
-
Ingår i: Fritidshemmets möjligheter. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144119953 ; , s. 115-139
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet presenteras ett perspektiv på lek med fokus på lekens sociala dimensioner samt forskning om lek i fritidshem. Därefter presenteras två perspektiv på lek, ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv. Hur kan lek i fritidshem förstås som ett pedagogiskt verktyg för fritidslärarna? Hur ser eleverna själva på sin egen lek i fritidshemmet? och Hur kan dessa båda perspektiv förstås i förhållande till varandra?
|
|
| 93183. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Lyssna, höra, agera : Etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning
- 2022
-
Ingår i: Barn. - : Cappelen Damm Akademisk AS Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 40:3, s. 24-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I drygt trettio år har FN:s Barnkonvention manat till att barns rättigheter ska efterlevas i alla arenor som berör barn. En av huvudprinciperna i konventionen är barns rätt till delaktighet och i denna text undersöks möjliggörande av detta i forskning. Det empiriska underlaget utgörs av metodologiska reflektioner från projekt där vi arbetat med att tillvarata yngre skolbarns perspektiv i utvecklingsforskning i skolan. Utifrån två fallexempel problematiseras och diskuteras hur barn kan ges delaktighet utifrån Laura Lundys (2007) delaktighetsmodell vilken inrymmer begreppen utrymme, röst, åhörare och inflytande. Utifrån dessa begrepp framkommer att det finns spänningar mellan forskningens långsamhet och betydelsen av snabb och direkt förändring samt att om forskningen ska resultera i reell delaktighet för de deltagande barnen behöver det finnas utrymme för handlingsmöjlighet i projektet. Trots dessa spänningar visar fallexemplen att med reflekterade metodologiska val kan utrymme skapas så att barns röster blir hörda under hela forskningsprocessen.
|
|
| 93184. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Pupils’ everyday transitions in school as a condition for social relations and activities in leisure time centres
- 2019
-
Ingår i: Early years. - : Taylor & Francis. - 0957-5146 .- 1472-4421. ; 39:2, s. 163-174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on how pupils’ everyday transitions constitute a condition for pupils’ activities and relationships, and how pupils understand and give meaning to their everyday transitions between different school settings (school and Leisure Time Centre). To examine this, we made participant observations in three different educational settings. The focus of these observations is on pupils in their everyday life in school and LTC, thereby gaining insight into the experiences of being a pupil in these settings. In regard to social relations, the changes brought about by daily transitions between educational settings create conditions for different activities and changes in the group. The changes in groups that occur in the different contexts of everyday transitions in school can be both an opportunity and an obstacle, depending on the situation and with whom pupils wish to engage in social interaction. Thus, it is clear that the transition from school to LTC often involves changes in the group, thereby changing the conditions of pupils’ opportunities to form relationships with each other.
|
|
| 93185. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-
(författare)
-
Skärningspunkternas didaktik i förskoleklass
- 2021
-
Ingår i: Tio forskare om ämnesdidaktik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144141886 ; , s. 195-217
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel riktas fokus mot skolformen förskoleklass. Förskoleklassen är en ettårig obligatorisk skolform som elever går det år de fyller sex. Centralt i förskoleklassens uppdrag är att vara en inkörsport till grundskolan genom att överbrygga skillnader mellan förskola och grundskola och länka samman dessa skolformers undervisning, uppdrag och traditioner för att eleverna ska få en smidig övergång. Vilka är villkoren för lärares didaktiska ställningstaganden i en sådan undervisningspraktik? I detta kapitel förs resonemang om undervisning i förskoleklass samt hur villkoren i förskoleklass påverkar svaren på de didaktiska frågorna vad, varför, hur och för vem. I förskoleklass sätter dessa frågor fokus på en rad skärningspunkter när förskolans tradition möter skolans tradition. I detta kapitel diskuteras skärningspunkterna: Lekfullt lärande/formaliserad undervisning; Elevers intressen/läroplan och målstyrning; Mål att erbjuda möjligheter/mål att uppnå; Förbereda/här och nu; Helhet/(ämnes-)uppdelat.
|
|
| 93186. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Sociala relationer i fritidshem
- 2021. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sociala relationer är ett kunskapsområde som alla lärare behöver ha god teoretisk och praktisk kunskap om. Särskilt viktigt är det i fritidshemmet där en central del av uppdraget är att skapa förutsättningar för och arbeta med elevers sociala relationer. I boken introduceras flera centrala aspekter av sociala relationer, dels om elevers egna relationer till varandra och dels den betydelsefulla relationen mellan lärare och elever. Att kunna bygga och upprätthålla relationer med elever och skapa förutsättningar för elevers relationsskapande är en förutsättning för att exempelvis kunna arbeta med elevers lärande, förebygga mobbning och skapa ett gynnsamt skolklimat.Boken introducerar aktuell forskning och teoretiska perspektiv på sociala relationer. Exemplen är hämtade från författarnas egen forskning om fritidshem och berör områden som digitala verktyg, delaktighetsfrågor, övergångar och elevers perspektiv.Sociala relationer i fritidshem riktar sig till lärare i fritidshem och till studenter på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem såväl som till skolledare och andra yrkesverksamma i fritidshem, skola och förskoleklass.
|
|
| 93187. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-
(författare)
-
”Var ska jag vara då?” : Om platsens betydelse för att skapa mening om fritidshem, förskoleklass och årskurs ett
- 2017
-
Ingår i: Educare. - Malmö, Sweden : Malmö Högskola * Fakulteten för Lärande och Samhälle,Malmö University, Faculty of Education and Society. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2, s. 81-102
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focus on how pupils and teachers understand preschool class, school and Leisure Time Centre (LTC) in relation to place. To understand how place is used the concepts of spatial integration and separation are used. The study builds on participant observations – following a group of children during their transition from preschool class to school – observed situations where children and adults talk about LTC are analyzed. The results show that the spatial integration of LTC and preschool class made the children understand them as more alike than the spatial separated LTC and first grade. The results also show that in addition to place, time was significante and that children and adults related time to place in different ways. Children primarily understood different school activities in relation to place and mobility, whereas adults more often refered to clock time in the meaning making processes.
|
|
| 93188. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
”Vi har väldigt lite tid för varandra här” : Temporala och spatiala förutsättningar för samverkan mellan grundskola, förskoleklass och fritidshem
- 2020
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - 2001-4554. ; 14:1, s. 121-138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study contributes to knowledge of teachers’ perspectives and experiences of conditions for collaboration between compulsory school, preschool class and school age-educare. Time and place as prerequisites for collaboration was recurring topics in interviews and conversations with teachers. To be able to build collaboration between different categories of teachers, time is essential in the teachers’ talk about opportunities for collaboration. Tensions between closeness and distance, and organized or spontaneous collaboration are identified as important aspects of the core category prerequisites for collaboration. Thus, collaboration becomes linked to everyday meetings where physical closeness determines whether teachers find time to collaborate or not.
|
|
| 93189. |
|
|
| 93190. |
- Söderman, Ulf, et al.
(författare)
-
Mode Invariant Modelling
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Modelling of physical systems is a difficult task, in particular if mode switching is allowed. Automated support can be supplied, if two conditions are fulfilled. First, a set of suitable qualitative concepts has to be availiable as a tool box for constructing adequate models. Second, powerful computational machinery must handle model complexity. In this paper we introduce both a conceptual basis and a computational algorithm for dealing with mode switching physical systems. Our approach is more effective than current AIbased methods since it is based on general physical principles at the proper level of abstraction, expressed in terms of bond graphs. The latter formalism is extended in order to deal with mode switching. All meaningful causal modes and transitions between modes are derived automatically. A power electronic circuit serves a guiding example.
|
|
