11. |
-
15 nedslag i klimatforskningen : dåtid, nutid, framtid
- 2013
-
Editorial collection (pop. science, debate, etc.)abstract
- Från humlor, metanbomber och luftpartiklar till markkonflikter och klimatanpassning på medborgarnivå. Klimatförändringen och dess konsekvenser blir alltmer tydlig och sträcker sig allt längre in i samhällsfrågorna och vardagslivet. Klimatfrågan handlar dels om naturvetenskapliga frågeställningar, om atmosfärsprocesser och förändringar i havet och på tundran, och om naturresurser och tjänster som vi kanske tar för givna, som rent vatten eller bin som pollinerar blommande örter, träd och buskar. Men klimatfrågan handlar också om hur vi fördelar resurser mellan olika länder och befolkningar idag och imorgon – mellan alla oss som lever ”här” och ”nu”, och alla dem som lever ”där” och ”i framtiden". I slutändan handlar den om hur vi ser på oss själva och människans plats i ekosystemet nu och i framtiden. Antologin 15 nedslag i klimatforskningen – Dåtid, nutid, framtid ger inte en heltäckande bild av klimatfrågans alla aspekter. Istället läggs en mosaik av femton ögonblicksbilder från forskningen vid Lunds universitet med berättelser om klimathistoria, dagens utmaningar och framtida möjligheter.
|
|
12. |
|
|
13. |
-
1648 : Den westfaliska freden : arv, kontext och konsekvenser
- 2009
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Westfaliska freden år 1648 är ett av den europeiska och svenska historiens mest välkända årtal. Slutet på trettioåriga kriget och de fördrag som beseglade uppgörelsen har tolkats, framförallt inom statsvetenskapen, som början på den moderna eran inom internationell politik och som ett dramatiskt brott mot det förmoderna sättet att bedriva politik.I 1648 - Den westfaliska freden introducerar författarna en nytolkning av fredsfördragen som betonar hur dokumenten befäster och utgör en fortsättning på äldre tiders politiska former. Detta nya perspektiv står i stark kontrast mot den traditionella synen på freden. I boken hävdar skribenterna att den tidigare statsvetenskapliga tolkningen är förlegad och bygger på missuppfattningar av centrala delar av de westfaliska avtalen. För studiet av internationell politik bör det nyare synsättet anläggas.
|
|
14. |
-
1666. 1999. 2000. 2020. : Campus Helsingborg 20 år.
- 2020
-
Editorial collection (pop. science, debate, etc.)abstract
- Campus Helsingborg, Lunds universitet firar 20-årsjubileum. Hur gick det till när den gamla Tretornfabriken blev universitet, hur växte utbildning och forskning fram och vart är campus på väg? I denna jubileumsbok tecknas bilder av Campus Helsingborgs tillblivelse, utveckling och framtid. Här möter du några av alla de som formar och format lärosätet. Genom ankedoter, personliga betraktelser och reflektioner ger denna rikt illustrerade bok bred inblick i Helsingborgs campus.
|
|
15. |
|
|
16. |
|
|
17. |
|
|
18. |
-
1800-talets mediesystem
- 2010
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Mediehistoria skrivs ofta utifrån ett medium i taget. Den här boken argumenterar istället för att historiens medier utvecklats tillsammans.Nya former, tekniker och praktiker har interagerat med gamla, innehåll har cirkulerat medierna emellan och rader av aktörer har aktivt relaterat till en helhet av uttrycksformer. Denna helhet var konturfast på ett vis som gör det befogat att tala om ett historiskt mediesystem: summan av en viss tids medier och deras inbäddning i sociala, politiska och ekonomiska villkor. I ett antal delstudier prövar boken möjligheterna att på närgången empirisk nivå undersöka 1800-talets mediesystem.
|
|
19. |
|
|
20. |
-
1897 : Mediehistorier kring Stockholmsutställningen
- 2006
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- När börjar mediehistorien? Mediehistoria var länge liktydigt med historien om 1900-talets massmedier press, radio, teve och film. I den här boken skildras istället ett äldre medielandskap. Med utgångspunkt i Stockholmsutställningen 1897 beskriver författarna det utbud av gamla och nya medier som samlades på utställningen, från äldre attraktioner som camera obscura, dioramor och vaxfigurer till spektakulära nyheter som fonograf, kinematograf och röntgenbilder. Boken ger inblickar i några av det sena 1800-talets ledande medieindustrier, och diskuterar bland annat frågor om mediekonsumtion, publikpositioner och historiska medieringsvillkor. De medietekniker som presenterades på Stockholmsutställningen 1897 lagrade på samma gång utställningen för framtiden. Ett centralt tema är därför hur dessa medieringar blivit identiska med minnet av utställningen, och hur detta arkiv organiserats utifrån mediernas specifika egenskaper. På den DVD-skiva som medföljer boken har ett nytt mediearkiv skapats över Stockholmsutställningen 1897 och dess många länkar till en bredare mediekultur.
|
|