| 61. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
Det svenska samhället 1720-2018
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken är en direkt fortsättning på Thomas Lindkvists och Maria Sjöbergs Det svenska samhället 800–1720 och behandlar framväxten av det moderna Sverige. Denna skildras i två större tidsavsnitt, benämnda ”Böndernas tid” (1720–1866) och ”Arbetarnas tid” (1866–2018). Beteckningarna är valda för att poängtera de grupper som socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt var betydande för samhällsutvecklingen under dessa perioder. Författarna skildrar utvecklingen från både klass- och könsperspektiv. Denna sjätte upplaga av boken är reviderad och uppdaterad.
|
|
| 62. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
Det svenska samhället 1720-2022 - Böndernas och arbetarnas tid
- 2023. - 7
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken är en direkt fortsättning på Thomas Lindkvists och Maria Sjöbergs Det svenska samhället 800–1720 och behandlar framväxten av det moderna Sverige. Denna skildras i två större tidsavsnitt, ”Böndernas tid” (1720–1866) och ”Arbetarnas tid” (1866–2022)...[Bokinfo]
|
|
| 63. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
’Dilemmatic spaces’ och föräldrars deltagande i ridskolornas verksamhet för de yngre barnen
- 2023
-
Ingår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum. - : Malmö universitet. - 1652-7224. ; :230510
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare år har ridskolor öppnat sin verksamhet för yngre barn. Aktiviteterna består av ridning, men även sysslor i stallet (Thorell, 2017; Hedenborg et al, 2021). Ridsporten är inte ensam om att erbjuda aktiviteter för denna åldersgrupp. Även andra idrotter har öppnat dörrarna för de yngre barnen (Lindroth, 1991; Hedenborg, et al, 2020). Aktiviteter för denna åldersgrupp erbjuds även av kommersiella aktörer (Karlsson, 2022). Trots att allt fler aktiviteter erbjuds är forskning om vad som pågår i dessa verksamheter och hur de upplevs av både föräldrar och barn mager (Hedenborg & Fransson, 2011; Calero, Beesley & Fraser-Thomas, 2018; Fraiser-Thomas & Safari, 2018; Harlow et.al., 2018). I den här artikeln är syftet att fördjupa förståelsen för ridskoleverksamhet för förskolebarn i Sverige och Norge genom att analysera ridlärarnas och medföljande vuxnas uppfattning om aktiviteterna. För att fördjupa förståelsen för de utmaningar som ridlärare och medföljande vuxna möter i ridskolornas aktiviteter för de yngre barnen ska vi använda tolkningsramen ‘dilemmatic spaces’ (Fransson & Grannäs, 2013). I tidigare studier har ‘dilemmatic spaces’ använts för att öka förståelsen för komplexiteten i lärares arbete. Men tolknigsramen har även använts i andra fält. Barndomsforskaren Magnus Kilgers använder ’dilemmatic spaces’ i en studie som visar hur pappor jonglerar mellan vad som förväntas av faderskapet och tränarskapet inom idrotten (Kilger 2020). Utifrån ett källmaterial som består av 21 semistrukturerade intervjuer med representanter från ridskolor och föräldrar och tio observationer på sex olika ridskolor har vi identifierat följande ’dilemmatic spaces: ’Medföljande vuxna är både ett krav och en utmaning’ samt ’Kunniga mammor är en tillgång, men får inte pusha’.
|
|
| 64. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
Écuyères and 'doing gender'. Presenting Femininity in a Male Domain - Female Circus Riders 1800-1920
- 2012
-
Ingår i: Scandinavian Sport Studies Forum. - : Malmö högskola, Idrottsvetenskap. - 2000-088X. ; 3, s. 25-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this article is to analyse gender relations in equestrianism from the be- ginning of the 19th to the first decades of the 20th century. Focus will be on the female horse riding circus artists, the écuyères. The fact that women were circus riders at this time is interesting as in many parts of the world and in many epochs, horses have played a significant role in the lives of men. Traditionally men used horses in agriculture, for- estry, the transport sector and in the army and a real man was a horseman. Widespread practices and, in particular, the symbolic correlation between masculinity and horseman- ship conveys the impression that women had nothing to do with horses. This is true for many situations. The circus arena, however, seems to have been an exception as women could perform there. At the heart of the performances was not only equestrianism, but also the notion of gender. It is even likely that ”doing gender” was an indispensable part of the show, as the allure of the écuyères depended on the embodiment and presentation of seemingly incompatible features: beauty, grace and femininity as well as mastery of an art that was a traditionally male domain.
|
|
| 65. |
- Hedenborg, Susanna
(författare)
-
En alltför stor befolkning leder till fattigdom
- 2012
-
Ingår i: Könspolitiska nyckeltexter I. - : Makadam Förlag. - 9789170611056 ; , s. 72-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Texten är en kommentar till Knut Wicksells text "Några ord om samhällsolyckornas viktigaste orsak och botemedel med särskilt avseende på dryckenskapen, 1880."
|
|
| 66. |
- Hedenborg, Susanna
(författare)
-
En militär verksamhet med civila inslag 1850-1950
- 2015
-
Ingår i: Ridkonsten genom tiderna. - : Föreningen för den beridna högvakten. - 9789198318807 ; , s. 14-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet beskrivs ridsportens historia i Sverige under perioden 1850-1950
|
|
| 67. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
En ridsport för alla : En rapport om ridsport och integration i samarbete med Malmö högskola
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten har syftet varit att analysera hur Svenska Ridsportförbundet (SvRF) och dess föreningar har arbetat med integrationsfrågor. Vi har även sammanställt tidigare studier i syfte att försöka skapa en förståelse för i vilket sammanhang projekten bedrivs och huruvida de projekt vi studerat här skiljer sig eller påminner om tidigare projekt. Tidigare utvärderingar av satsningar som SvRF gjort inom Handslaget och Idrottslyftet identifierade att barn och unga med utländsk bakgrund varit svåra att locka till ridskolan. Vidare var integrationssatsningar inte en stor del av ridsportens totala antalet Idrottslyftsprojekt. De målgrupper föreningarna riktade sig till beskrevs som flyktingar, ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar. Projekten nådde fler flickor än pojkar men ungefär 40 procent av deltagarna i projekten mellan 2013 och 2015 var pojkar – vilket betyder att en större andel pojkar än vad som är vanligt i verksamheten för övrigt nåddes av projekten. Deltagarna har engagerats i aktiviteter varje vecka, på friluftsdagar med skolan eller genom ”öppet hus” samt ”prova på-dagar”. De har även fått ta hand om hästarna i stallet. Motiven för att genomföra projekten var främst att skapa möjligheter för integration eller möten mellan svensk och utländsk kultur. Andra motiv var att locka fler och andra (som i vanliga fall inte hittade dit) medlemmar till ridskolan. Projekten innebar en möjlighet för ridskolorna att visa upp sin verksamhet för nya grupper. En fördel med ridsporten, framför andra idrotter, som framhölls inom projekten var närheten till djur och natur något som målgruppen kan behöva, både som avkoppling och för att lära sig om svensk kultur. De utmaningar som beskrevs handlar om att målgruppen ofta inte talat samma språk som ridskolans personal och medlemmar. En annan utmaning var ridskolornas och målgruppens begränsade ekonomiska resurser. De begränsade resurserna har gjort det svårt att omvandla projekten till ordinarie verksamhet. Samtidigt beskrev flera föreningar hur problemen löstes, vilket ansågs grundas i en vilja att göra något meningsfullt för målgruppen. Andra utmaningar som framhölls var att målgruppen var ovana vid hästar, kollektivtrafiken inte tillgodosåg behoven av transport till ridskolan och att samarbetet med skolor ofta varit trögstartade. Avslutningsvis vill vi understryka vikten av att inte se målgruppen som homogen och att försöka undvika att tala om ”dem” på ett särskiljande sätt. Samtidigt är det förstås svårt att rikta satsningar till en viss målgrupp utan att särskilja dem. Detta är en utmaning för alla typer av integrationsarbete, att stötta och hjälpa utan att behandla målgruppen som annorlunda. Frågan är om det ens är möjligt. Slutligen ska det påpekas att de föreningar som genomfört denna typ av projekt faktiskt gör något – till skillnad från många andra. De gör det med mycket begränsade resurser och de försöker bidra till en mer jämlik idrottsutövning och till samhället stort.
|
|
| 68. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
Equestrian
- 2020
-
Ingår i: Routledge Handbook of Global Sport. - : Routledge. - 9781032337234 - 9781138887237 - 9781315714264 ; , s. 289-301
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this chapter is to map and analyse the use of horses in sport using Allen Guttmann’s definition of modern sport. This chapter will focus especially on women’s entrance into different events, in congruence with Guttmann’s characteristic of “equality”, which demands that nobody is excluded from participation in sports due to factors such as age, social class, ethnicity, gender and (dis)ability. It will be argued that equestrianism can only be defined as modern sport, in Guttmann’s sense of the concept, if men and women, able-bodied/disabled persons, members of all social classes, and non-majority ethnicities can partake in competitions. In this chapter, the analysis will be limited to horse racing, equestrian competitive activities organized by Fédération Equestre Internationale (FEI) and Olympic events. These sport activities emerged as masculine activities, practised by men. This chapter will analyse the point at which they were opened to women, and the circumstances leading to gender inclusivity, also tentatively discussing gender constructions in the different sports.
|
|
| 69. |
|
|
| 70. |
- Hedenborg, Susanna
(författare)
-
Female Jockeys in Swedish Horseracing 1890-2000. From minority to majority - complex causes
- 2007
-
Ingår i: International Journal of the History of Sports. - : Taylor and Francis. ; 24:4, s. 501-519
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to describe and explain the changes in the gender balance of jockeyship in Swedish horse racing in the period 1890-2000. The change in gender coding, and its causes, are both complex. Two distinctive periods of change are argued to have been crucial, the 1940s and 1970s. In the first period women were given permission to ride in amateur races; in the second period they were allowed to become professionals. It is suggested here that the changes in the gender balance are explained by male support, the intersection of gender and social class and gender coding.
|
|
