| 51. |
|
|
| 52. |
|
|
| 53. |
- Horgby, Björn, 1952-
(författare)
-
Världens bästa medeldistansare
- 2020
-
Ingår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum. - Malmö : Idrottsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. - 1652-7224.
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 54. |
|
|
| 55. |
-
I folkets namn : Högerpopulism på film
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I antologin som Björn Horgby och Cecila Trenter redigerat diskuteras film och högerpopulism. Boken innehåller analyser av hur filmer gestaltar och förmedlar folkets förmenta vilja; genus, våld och frihet; populism i politiska partiers historiebruk; identitet och gemenskaper i centrum och periferi; nationellt laddade landskap i svenska filmer; förintelseförnekelse; vetenskapsförakt och fascistoida fantasier.
|
|
| 56. |
- Karlsson, Henrik
(författare)
-
Vården av de arbetsoförmögna : reumatikervårdens framväxt i den tidiga välfärdsstaten
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation is about the development of care for the chronically ill, particularly rheumatics, from 1900 to 1960. Two aspects, economic support and medical care, are discussed regarding the efforts made by society to improve the situation for the chronically ill. The aim is to investigate the underlying motives for the care, and the interests of the state and the medical profession in the matter. The development of the care takes place in a historical context in which the state increased its responsibility for the social security of the citizens. Primarily this was seen in the creation of a social insurance system. There is a focus on the introduction of a national basic pensions scheme in 1913, which apart from giving old age pension would also give economic security to those who were struck with disablement. To reduce the costs for early retirement disability pensions, where rheumatics were the largest group, economic resources were set aside for the purpose of combating and curing disablement. As a consequence of this initiative, specialist care for rheumatics was built up within the framework of the basic pensions scheme. At the same time, doctors were arguing that the care for rheumatics should have been organised in the public health service. The dissertation follows the institutional development of specialist care for rheumatics up to the 1960s, when the National Social Insurance Board took over the pension board’s duties and powers, and the decision was taken to transfer the specialist care for rheumatics to the county councils. In the organisational development, the influence of the medical profession and medical science in the shaping of the work is discussed. In addition, other factors such as changes in the labour market, where the motive was to rehabilitate the sick so that they could work and be self-supporting, are put forward as an important explanation for the organisational structuring that the care of rheumatics underwent during the twentieth century. This meant that social work became an important complement to the medical care itself.
|
|
| 57. |
|
|
| 58. |
-
Makt och moral : en vänbok till och med Klas Åmark
- 1998
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klas Åmark brukar säga att någon festskrift till sin 50- eller 60-årsdag "Det vill jag absolut inte ha".Så sade han ända tills att vi gav honom ett anbud som han inte kunde säga nej till. Det är ju självklare inget kul att fä en bok där bara andra skriver, så. vårt erbjudande var att han skulle fä skriva själv. Om dec nn var detta som låg bakom omsvängningen eller att den planerade boken skulle handla om make - ett ämne som Klas ofta har diskuterat - det vet vi inte. Därför kunde vi på hans 50 årsdag den 20 maj 1994 presentera en preliminär innehållsförteckning till den kommande boken.När vi inbjöd några av Klas forskarkollegor samt nuvarande och tidigare elever inom forskningsfältet historisk a rbetslivsforskning att delta i projektet framhöll vi att uppgiften var att a nalysera makt. Klas har sedan fätt tillfälle att reflektera över dessa texter. Han kommer till tals i bokens avslutande kapitel. Flera av författarna förhåller sig till Klas' syn på makt. Några är kritiska, andra försöker bygga vidare på hans sätt att se på makt.Den ryske licceraturvetaren Mikhail Bachtin, som bland annat skrev om Rabelais och skrattets historia, menade att varje diskurs besdlr av en mångfald röster som tillsammans bildar en polyfon kör. I denna bok framträder olika forskare med sina röster. Den kör som presenteras här är inte unison. Den ständ igt pågående diskussionen medför att den historiska diskursen om maktbegreppet är föränderlig.
|
|
| 59. |
- Mårdh, Andreas, 1987-
(författare)
-
Om historieämnets politiska dimension : diskursiva logiker i didaktisk praktik
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Today, history education is often a contested issue over which political frontiers are drawn between adversaries advocating fundamentally different visions of what constitutes a desirable curriculum and, by extension, a desirable society. At present, this dimension is in need of increased attention, considering that populist rhetoric has gained a foothold in mainstream politics and that history, as a school subject, continues to serve the purpose of constituting “the people”, often in national and ethnic terms. Against this background, the aim of this thesis is to comprehensively grasp the political dimension of history education by conducting methodological, empirical and theoretical investigations.The thesis draws on the pragmatist philosophy of democratic education as well as on post-structuralist theories of history, antagonism and populism. Methodologically, the thesis make use of the logics of critical explanation framework (LCE) to empirically explore how history classroom practices as well as contemporary right-wing populist discourse operate.The results show that the LCE methodology constitutes a viable analytical vocabulary for generating knowledge of the political dimension of history education. Furthermore, the thesis offers empirical knowledge about how and why practices of history education are interchangeably politicised and rendered stable by teachers, students and members of the public. Theoretically, populism, as a discursive logic, is criticised and then reconceptualised into an educative mode by which history teaching practices can be enacted. Collectively, the results provide a comprehensive understanding of the political dimension of history education.
|
|
| 60. |
- Nilsson, Micael, 1964-
(författare)
-
Genusregim i förändring : Jämställdhet och makt i kommunal politik mellan åren 1970 och 2006
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna avhandling är att synliggöra formella och informella maktstrukturer i Norrköpings kommuns politiska ledning mellan åren 1970 och 2006 ur ett genusperspektiv. I inledningen ställs frågan om det är så att kvinnors inlemmande i kommunalpolitiken endast har lett till en jämn könsrepresentation i den politiska toppen, men inte medfört verklig politiskt makt. Utifrån ett samtidshistoriskt perspektiv undersöks den underliggande maktstruktur om den politiska makten i Norrköping kan sägas ha vilat på vid olika tidpunkter mellan 1970 och 2006.Den teoretiska ansatsen är inspirerad av ett feministiskt genusperspektiv och det empiriska materialet analyseras med hjälp av bl a begreppet genusregim. Detta begrepp utgör grunden i avhandlingens teoretiska ram. I den konkreta analysen används sedan begrepp som politisk fält och politiskt kapital, manlighet, manlig homosocialitet, hegemoni och diskursiv makt.Utgångspunkten i avhandlingen är att kvinnor och mäns olika tillgång till informell makt i politiken dels har att göra med makt som baseras på genus, dels har att göra med makt kopplat till relationerna mellan ledande politiker och ledande tjänstemän i kommunens administrativa ledning. Avhandlingen undersöker på vilket sätt kvinnliga och manliga politikers formella deltagande i kommunens nämnder, kommunstyrelsen och andra organ förändrades under perioden 1970–2006. Den belyser också hur politiker och tjänstemän har uppfattat den underliggande maktstruktur som underbygger verklig politisk makt, samt hur denna maktstruktur har förhållit sig till genus. Avhandlingen undersöker även huruvida manliga tjänstemän begränsat kvinnliga politikers maktutrymme.Avhandlingen visar att den makt som underbygger den politiska styrningen har vilat på två slags ordningsrelationer: den mellan kvinnor och män respektive den mellan den politiska ledningen och administrationen. Avhandlingen visar således att problemet med kvinnors brist på informell makt har varit inbyggt i det politiska systemet.
|
|
