| 31. |
- Gorski, Mathias, et al.
(author)
-
1000 Genomes-based meta-analysis identifies 10 novel loci for kidney function.
- 2017
-
In: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 7
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- HapMap imputed genome-wide association studies (GWAS) have revealed >50 loci at which common variants with minor allele frequency >5% are associated with kidney function. GWAS using more complete reference sets for imputation, such as those from The 1000 Genomes project, promise to identify novel loci that have been missed by previous efforts. To investigate the value of such a more complete variant catalog, we conducted a GWAS meta-analysis of kidney function based on the estimated glomerular filtration rate (eGFR) in 110,517 European ancestry participants using 1000 Genomes imputed data. We identified 10 novel loci with p-value < 5 × 10(-8) previously missed by HapMap-based GWAS. Six of these loci (HOXD8, ARL15, PIK3R1, EYA4, ASTN2, and EPB41L3) are tagged by common SNPs unique to the 1000 Genomes reference panel. Using pathway analysis, we identified 39 significant (FDR < 0.05) genes and 127 significantly (FDR < 0.05) enriched gene sets, which were missed by our previous analyses. Among those, the 10 identified novel genes are part of pathways of kidney development, carbohydrate metabolism, cardiac septum development and glucose metabolism. These results highlight the utility of re-imputing from denser reference panels, until whole-genome sequencing becomes feasible in large samples.
|
|
| 32. |
- Isaksson, Ola, et al.
(author)
-
Trends in product modelling : an ENDREA perspective
- 2000
-
In: Proceedings / Produktmodeller 2000. - Linköping : Linköping universitet.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The success of engineering companies is highly dependent on how well product information is managed, engineered and communicated. From marketing through development to after sales activities, data needs to be accessible and used in the best way. Today, geographical distance, the need for close co-operation and data complexity are all natural parts of the working environment. Product modelling techniques are continuously evolving with new requirements and opportunities emerging daily. This paper will outline and discuss some of these trends, and at the same time present some of the areas where research is being carried out within projects in the Product Model Cluster in the national graduate school - The Swedish Engineering Design Research and Education Agenda (ENDREA).
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Johansson, Mattias, et al.
(author)
-
The influence of obesity-related factors in the etiology of renal cell carcinoma—A mendelian randomization study
- 2019
-
In: PLoS Medicine. - : Public Library of Science (PLoS). - 1549-1277 .- 1549-1676. ; 16:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Several obesity-related factors have been associated with renal cell carcinoma (RCC), but it is unclear which individual factors directly influence risk. We addressed this question using genetic markers as proxies for putative risk factors and evaluated their relation to RCC risk in a mendelian randomization (MR) framework. This methodology limits bias due to confounding and is not affected by reverse causation.Methods and findings: Genetic markers associated with obesity measures, blood pressure, lipids, type 2 diabetes, insulin, and glucose were initially identified as instrumental variables, and their association with RCC risk was subsequently evaluated in a genome-wide association study (GWAS) of 10,784 RCC patients and 20,406 control participants in a 2-sample MR framework. The effect on RCC risk was estimated by calculating odds ratios (ORSD) for a standard deviation (SD) increment in each risk factor. The MR analysis indicated that higher body mass index increases the risk of RCC (ORSD: 1.56, 95% confidence interval [CI] 1.44–1.70), with comparable results for waist-to-hip ratio (ORSD: 1.63, 95% CI 1.40–1.90) and body fat percentage (ORSD: 1.66, 95% CI 1.44–1.90). This analysis further indicated that higher fasting insulin (ORSD: 1.82, 95% CI 1.30–2.55) and diastolic blood pressure (DBP; ORSD: 1.28, 95% CI 1.11–1.47), but not systolic blood pressure (ORSD: 0.98, 95% CI 0.84–1.14), increase the risk for RCC. No association with RCC risk was seen for lipids, overall type 2 diabetes, or fasting glucose.Conclusions: This study provides novel evidence for an etiological role of insulin in RCC, as well as confirmatory evidence that obesity and DBP influence RCC risk.
|
|
| 35. |
- Kehoe, Laura, et al.
(author)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
In: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 36. |
- Koettgen, Anna, et al.
(author)
-
Genome-wide association analyses identify 18 new loci associated with serum urate concentrations
- 2013
-
In: Nature Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1061-4036 .- 1546-1718. ; 45:2, s. 145-154
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Elevated serum urate concentrations can cause gout, a prevalent and painful inflammatory arthritis. By combining data from >140,000 individuals of European ancestry within the Global Urate Genetics Consortium (GUGC), we identified and replicated 28 genome-wide significant loci in association with serum urate concentrations (18 new regions in or near TRIM46, INHBB, SEMBT1, TMEM171, VEGFA, BAZ1B, PRKAG2, STC1, HNF4G, A1CF, ATXN2, UBE2Q2, IGF1R, NFAT5, MAF, HLF, ACVR1B-ACVRL1 and B3GNT4). Associations for many of the loci were of similar magnitude in individuals of non-European ancestry. We further characterized these loci for associations with gout, transcript expression and the fractional excretion of urate. Network analyses implicate the inhibins-activins signaling pathways and glucose metabolism in systemic urate control. New candidate genes for serum urate concentration highlight the importance of metabolic control of urate production and excretion, which may have implications for the treatment and prevention of gout.
|
|
| 37. |
- Middeldorp, Christel M., et al.
(author)
-
The Early Growth Genetics (EGG) and EArly Genetics and Lifecourse Epidemiology (EAGLE) consortia : design, results and future prospects
- 2019
-
In: European Journal of Epidemiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0393-2990 .- 1573-7284. ; 34:3, s. 279-300
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The impact of many unfavorable childhood traits or diseases, such as low birth weight and mental disorders, is not limited to childhood and adolescence, as they are also associated with poor outcomes in adulthood, such as cardiovascular disease. Insight into the genetic etiology of childhood and adolescent traits and disorders may therefore provide new perspectives, not only on how to improve wellbeing during childhood, but also how to prevent later adverse outcomes. To achieve the sample sizes required for genetic research, the Early Growth Genetics (EGG) and EArly Genetics and Lifecourse Epidemiology (EAGLE) consortia were established. The majority of the participating cohorts are longitudinal population-based samples, but other cohorts with data on early childhood phenotypes are also involved. Cohorts often have a broad focus and collect(ed) data on various somatic and psychiatric traits as well as environmental factors. Genetic variants have been successfully identified for multiple traits, for example, birth weight, atopic dermatitis, childhood BMI, allergic sensitization, and pubertal growth. Furthermore, the results have shown that genetic factors also partly underlie the association with adult traits. As sample sizes are still increasing, it is expected that future analyses will identify additional variants. This, in combination with the development of innovative statistical methods, will provide detailed insight on the mechanisms underlying the transition from childhood to adult disorders. Both consortia welcome new collaborations. Policies and contact details are available from the corresponding authors of this manuscript and/or the consortium websites.
|
|
| 38. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
In: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 39. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 40. |
- Parsa, Afshin, et al.
(author)
-
Common Variants in Mendelian Kidney Disease Genes and Their Association with Renal Function
- 2013
-
In: Journal of the American Society of Nephrology. - 1046-6673 .- 1533-3450. ; 24:12, s. 2105-2117
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Many common genetic variants identified by genome-wide association studies for complex traits map to genes previously linked to rare inherited Mendelian disorders. A systematic analysis of common single-nucleotide polymorphisms (SNPs) in genes responsible for Mendelian diseases with kidney phenotypes has not been performed. We thus developed a comprehensive database of genes for Mendelian kidney conditions and evaluated the association between common genetic variants within these genes and kidney function in the general population. Using the Online Mendelian Inheritance in Man database, we identified 731 unique disease entries related to specific renal search terms and confirmed a kidney phenotype in 218 of these entries, corresponding to mutations in 258 genes. We interrogated common SNPs (minor allele frequency >5%) within these genes for association with the estimated GFR in 74,354 European-ancestry participants from the CKDGen Consortium. However, the top four candidate SNPs (rs6433115 at LRP2, rs1050700 at TSC1, rs249942 at PALB2, and rs9827843 at ROBO2) did not achieve significance in a stage 2 meta-analysis performed in 56,246 additional independent individuals, indicating that these common SNPs are not associated with estimated GFR. The effect of less common or rare variants in these genes on kidney function in the general population and disease-specific cohorts requires further research.
|
|
