| 41. |
|
|
| 42. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Debatt: Statsskulden är för hög
- 2016
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 43. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den enkla förklaringen till den svaga kronan
- 2023
-
Ingår i: Kvartal. - 2002-6269.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förklaringen till kronförsvagningen är enklare än vad de flesta tror, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 44. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den svaga kronan beror på Riksbanken
- 2023
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Riksbanken måste sluta experimentera med svensk ekonomi och återgå till en penningpolitik som ger långsiktig makroekonomisk stabilitet, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 45. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Den svenska Phillipskurvan är internationell – vad betyder detta för Riksbanken?
- 2020
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 48:4, s. 74-81
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Phillipskurvan, dvs sambandet mellan inflation och arbetslöshet, är central i den penningpolitiska debatten. Högre arbetslöshet förutsätts vara kopplad till lägre inflation. Det är mot denna bakgrund som Sune Karlsson och Pär Österholm (2020) gett sig ut på jakt efter den svenska Phillipskurvan i första numret av Ekonomisk Debatt 2020. I sin jakt har Karlsson och Österholm enbart utgått från svenska data.Denna, enligt vår uppfattning, olyckliga begränsning leder dem fel. De missardet internationella beroendet. Riksbankens inflytande över den svenska ekonomin har blivit mindre i takt med globaliseringen. Stora delar av svensk ekonomi är i dag så integrerade i den globala ekonomin att internationella trender i huvudsak styr den inhemska utvecklingen. Riksbanken har fortsatt stort inflytande över vissa delar av ekonomin såsom bostadsmarknaden, men den har begränsat inflytande över den globalt konkurrensutsatta sektorn.
|
|
| 46. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Det finanspolitiska ramverket efter coronapandemin
- 2021
-
Ingår i: I en tid av pandemi – en ESO-antologi med samhällsvetenskapliga reflektioner. - 9789152500699 ; , s. 151-176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att diskutera om Sverige bör överge det nuvarande ramverkets regler och följa med i den internationella trenden med kraftigt ökad offentlig skuldsättning. Vårt svar är nej. Argumenten för att överge det nuvarande ramverket är svaga. Vi får inte glömma att ramverket bidragit till årtionden av ekonomisk stabilitet i Sverige – inte minst nu under coronakrisen. Eventuella reformer av ramverket bör istället förstärka snarare än försvaga det.
|
|
| 47. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
European Stabilization Policy After the Covid-19 Pandemic: More Flexible Integration or More Federalism?
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Crises are a major driving force behind cooperation in the European Union. This holds also for monetary and fiscal policy. During severe crises, cooperation has been enlarged and intensified. The recent covid-19 pandemic is a clear example of this pattern. The pandemic has had huge impact on the conduct of stabilization policies in the EU. Public debt has grown rapidly in many EU member states. The ECB has carried out a highly expansionary monetary policy. In this paper, we discuss the implications for the EU of a move towards increased fiscal federalism following the pandemic. First, the role of crises as a driver of political change is analysed. Next, we examine in greater detail, the effect of crises on the design of stabilisation policies in the EU since the introduction of the euro, the common currency. Finally, we discuss the significance of the recent pandemic-induced steps towards increased federalism for the EU. We raise the question as to whether this is a desirable path for the future of European cooperation.
|
|
| 48. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Fel läge att kraftigt öka statens utgifter
- 2021
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ekonomin befinner sig i snabb uppgång. Nu krävs stram stabiliseringspolitik och reformer som höjer tillväxten under lång tid – inte expansiv politik med 74 miljarder i ökade utgifter. Det skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 49. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Frivillig distansering bättre än tvång
- 2021
-
Ingår i: Dagens Industri. - 0346-640X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det finns i princip två vägar för att öka den sociala och dämpa smittspridningen: antingen en strategi byggd på tvång eller att ansvarstagande medborgare av fri vilja anpassar sitt beteende. Frihet under ansvar har visat sig fungera bra, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
|
|
| 50. |
- Andersson, Fredrik N G, et al.
(författare)
-
Fyra missförstånd om överskottsmålet
- 2019
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi bör hålla fast vid dagens överskottsmål ett tag till. Först när vi kommit ned till 25 procents offentlig skuld kan vi våga överge överskottsmålet, skriver ekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung, Lunds universitet.
|
|
