| 31. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
”Ett wist bequämligitt rum”: Byråkratin som platsskapare i 1600-talets Sverige
- 2014
-
Ingår i: Politiska rum. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187675096 ; , s. 215-234
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den här uppsatsen är att ur ett platsteoretiskt perspektiv analysera beskrivningar av statens lokaler under 1600-talet. Jag ska diskutera hur byråkratin fungerade som platsskapare när staten aktivt pekade ut hur förvaltningens verksamhet rumsligt skulle vara organiserad. Källmaterialet utgörs av förordningar och instruktioner från perioden 1618–1704, och jag redogör för och analyserar de passager i förordningstexterna som beskriver hur kontorslokalerna skulle se ut och hur de skulle vara ordnade.
|
|
| 32. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
Farming out state revenue : the debate about the General Customs Lease Company in Sweden, 1723–65
- 2018
-
Ingår i: Parliaments, Estates and Represenation. - : Informa UK Limited. - 0260-6755 .- 1947-248X. ; 38:2, s. 175-191
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A typical trait of the fiscal system of the ancien régime was the farming out of state revenue, most often represented by England and France. This article contributes to the ongoing discussion on the articulation of political economy and discourses on private and public organization in the early modern period, using the Swedish Riksdag as the focal point. Furthermore, it adds to historical research on private organizations for the operation of public services, and to a theoretical discussion on institutional development in the early modern period. In this article the Swedish General Customs Lease Company (Generaltullarren-desocieteten) 1723–65 is used as an example, arguing that Sweden represents an alternative model for the organization of revenue collection in early modern Europe; demonstrating that the General Customs Lease Company includes characteristics found both in England and in France. The analysis focuses on the political level, using parliamentary debates about the organization of the customs service. Thus, the explanation pays close attention to arguments wielded in favour, or against, farming out state revenue to private individuals. The political debates show an increasing critique against the large profits made by the shareholders in the Customs Company, as well as condemnations against the Customs Company for promoting self-interest at the expense of the common good.
|
|
| 33. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
Förmodernitet: Analytiskt begrepp eller kronologisk restpost? : [Premodernity: a useful analytical concept or redundant chronological term?]
- 2015
-
Ingår i: Scandia. - 0036-5483. ; 81:2, s. 9-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In January 2011 the Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences (RJ) announced the launch of a particular fund for research on the pre-1800s. Behind the initiative lay amongst other things a desire to increase the number of Swedish researchers studying the “premodern” era. The foundation used the term “premodern” solely to provide chronological demarcation. However, the term premodern also gives rise to questions like: what is meant by premodern; what was the premodern era, and when was this premodernity played out? These questions were addressed in a session at the national historical conference “Svenska historikermötet” in 2015. During the session many of the issues and problems related to premodernity were discussed. Each participant described his or her view of premodernity as a chronological period, and as a theoretical concept, and then concluded with a discussion on how the concept was relevant in their own research.The participants were invited to write an article based on the session and the results are published in this Supplement of Scandia. Hopefully, the various approaches and perspectives presented here reveal the multifaceted nature of the concept of premodernity. Further to the very simple chronological demarcation of the “premodern”, as given by the Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences, this collection of articles shows its wide and varied definitions. Limiting premodern to the chronological interpretation of the concept, risks lumping all pre-1800s history together into “something that happened in the old days”. As several of the contributions to this Supplement shows, premodernity can instead be used as a relevant analytical concept, discussed and applied by researchers.
|
|
| 34. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
Från bondestafett till järnväg : Postväsendet som exempel på infrastruktur och förvaltning i Sverige 1600–1870
- 2019
-
Ingår i: TEMP-tidsskrift for historie. - 1904-5565 .- 1904-9587. ; :18, s. 62-78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- När det svenska postväsendet inrättades 1636 skapades en stafett av särskilt avdelade postbönder som transporterade posten. Stafettsystemet utgjorde postens grundläggande infrastruktur tills postbönderna i slutet av 1800-talet ersattes av transporter med postdiligens och järnväg. I artikeln analyseras den svenska postbondeinstitutionens tillkomst och avskaffande. Den svenska statens val att använda sig av postbönder var unikt i Europa och förklaras som en del av en etablerad lösning för resursmobilisering inom den svenska statsförvaltningen, så kallad indelning. Trots flera försök att ersätta postbönderna med ett annat system, fortlevde postbondeinstitutionen under 230 år. Författaren argumenterar för att systemets uthållighet berodde på den svenska statens svaga förvaltningsstrukturer under perioden. Förvaltningens begränsade resurser motverkade större institutionella förändringar av postsystemet innan industrialiseringen på 1800-talet.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
När kungen strejkade
- 2020
-
Ingår i: År. - Stockholm : Appell förlag. - 9789198548525 ; , s. 102-114
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- På kronprinsens signal slogs dubbeldörrarna upp. Planen var sjösatt och med prinsen i släptåg lämnade kungen, Adolf Fredrik, omedelbart rådskammaren. Scenen är hämtad från Stockholms slott den 15 december 1768. Kungen hade nyss meddelat att han med omedelbar verkan lade ner sin krona och upphörde med regerandet. Det hjälpte inte att riksrådet Adam Horn drog Adolf Fredrik i armen för att förmå honom att stanna kvar och att flera av de andra riksråden bönföll honom att ändra sig. Kungen och kronprinsen, den blivande Gustav III, tågade sonika ut ur rådskammaren. De förbluffade riksråden kunde konstatera att Sveriges tron för tillfället var tom – kungen strejkade. Strejk var så klart inte ett ord som användes av de inblandade, istället talades om att kungen hade »nedlagt sitt ämbete« eller »nedlagt riksstyrelsen«, men i praktiken innebar det att Adolf Fredrik inte längre gjorde sitt jobb.
|
|
| 40. |
- Linnarsson, Magnus, 1977-
(författare)
-
När posten fick ett kunskapsarkiv : införandet av överpostdirektör Johan Schmedemans postbok från 1707
- 2012
-
Ingår i: Karolinska förbundets årsbok. - Stockholm : Karolinska förbundet. - 0348-9833. ; , s. 9-22
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenske överpostdirektören Johan Schmedeman skickade sommaren 1707 ut en samling av postala regler till samtliga postkontor. Samlingen har traditionellt kommit att kallas ”Schmedemans postbok”. Boken skulle användas för att sköta postverksamheten, både vid det lokala kontoret, och för att reglera postmästarnas förhållande till ledningen i Stockholm. Genom att postboken skulle finnas tillgänglig på alla kontor kunde postledningen bygga upp lokala kunskapsarkiv runt om i riket. Historien om Schemedemans postbok är ett exempel på den generella utvecklingen för hur maktutövningen fungerade, och förändrades, i den svenska militärstaten kring sekelskiftet 1700. Denna artikel är en fallstudie av Johan Schmedemans postbok och visar ett typfall för hur historiska medieformer utvecklades under tidsperioden. Detta ger ett angreppssätt på postväsendets historia som är inspirerat av den kulturhistoriska medieforskning som växt fram på senare år.
|
|
