| 21. |
- Killander, Fredrika, et al.
(författare)
-
No Increased Cardiac Mortality or Morbidity of Radiation Therapy in Breast Cancer Patients After Breast-Conserving Surgery : 20-Year Follow-up of the Randomized SweBCGRT Trial
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Radiation Oncology, Biology, Physics. - : Elsevier BV. - 0360-3016 .- 1879-355X. ; 107:4, s. 701-709
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeRadiation therapy (RT) after breast-conserving surgery reduces locoregional recurrences and improves survival but may cause late side effects. The main purpose of this paper was to investigate long-term side effects after whole breast RT in a randomized clinical trial initiated in 1991 and to report dose-volume data based on individual 3-dimensional treatment plans for organs at risk.Methods and MaterialsThe trial included 1187 patients with T1-2 N0 breast cancer randomized to postoperative tangential whole breast RT or no further treatment. The prescription dose to the clinical target volume was 48 to 54 Gy. We present 20-year follow-up on survival, cause of death, morbidity, and later malignancies. For a cohort of patients (n = 157) with accessible computed tomography–based 3-dimensional treatment plans in Dicom-RT format, dose-volume descriptors for organs at risk were derived. In addition, these were compared with dose-volume data for a cohort of patients treated with contemporary RT techniques.ResultsThe cumulative incidence of cardiac mortality was 12.4% in the control group and 13.0% in the RT group (P = .8). There was an increase in stroke mortality: 3.4% in the control group versus 6.7% in the RT group (P = .018). Incidences of contralateral breast cancer and lung cancer were similar between groups. The median Dmean (range) heart dose for left-sided treatments was 3.0 Gy (1.1-8.1), and the corresponding value for patients treated in 2017 was 1.5 Gy (0.4-6.0).ConclusionsIn this trial, serious late side effects of whole breast RT were limited and less than previously reported in large meta-analyses. We observed no increase in cardiac mortality in irradiated patients. Doses to the heart were a median Dmean of 3.0 Gy for left-sided RT. The observed increase in stroke mortality may partly be secondary to cardiac side effects, complications to anticoagulant treatment, or to chance, rather than a direct side effect of tangential whole breast irradiation.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Kristensen, Ingrid, et al.
(författare)
-
Assessment of volume segmentation in radiotherapy of adolescents; a treatment planning study by the Swedish Workgroup for Paediatric Radiotherapy
- 2014
-
Ingår i: Acta Oncologica. - : Informa Healthcare. - 0284-186X .- 1651-226X. ; 53:1, s. 126-133
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and purpose. The variability in target delineation for similar cases between centres treating paediatric and adolescent patients, and the apparent differences in interpretation of radiotherapy guidelines in the treatment protocols encouraged us to perform a dummy-run study as a part of our quality assurance work. The aim was to identify and quantify differences in the segmentation of target volumes and organs at risk (OARs) and to analyse the treatment plans and dose distributions. Materials and methods. Four patient cases were selected: Wilms tumour, Hodgkins disease, rhabdomyosarcoma of the prostate and chordoma of the skull base. The five participating centres received the same patient-related material. They introduced the cases in their treatment planning system, delineated target volumes and OARs and created treatment plans. Dose-volume histograms were retrieved for relevant structures and volumes and dose metrics were derived and compared, e. g. target volumes and their concordance, dose homogeneity index (HI), treated and irradiated volumes, remaining volume at risk and relevant V x and D x values. Results. We found significant differences in target segmentation in the majority of the cases. The planning target volumes (PTVs) varied two-to four-fold and conformity indices were in the range of 0.3-0.6. This resulted in large variations in dose distributions to OARs as well as in treated and irradiated volumes even though the treatment plans showed good conformity to the PTVs. Potential reasons for the differences in target delineation were analysed. Conclusion. Considerations of the growing child and difficulties in interpretation of the radiotherapy information in the treatment protocols were identified as reasons for the variation. As a result, clarified translated detailed radiotherapy guidelines for paediatric/adolescent patients have been recognised as a way to reduce this variation.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Mårtensson, Ulrika, et al.
(författare)
-
Deletion of the G protein-coupled receptor 30 impairs glucose tolerance, reduces bone growth, increases blood pressure, and eliminates estradiol-stimulated insulin release in female mice.
- 2009
-
Ingår i: Endocrinology. - : The Endocrine Society. - 1945-7170 .- 0013-7227. ; 150:2, s. 687-98
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In vitro studies suggest that the G protein-coupled receptor (GPR) 30 is a functional estrogen receptor. However, the physiological role of GPR30 in vivo is unknown, and it remains to be determined whether GPR30 is an estrogen receptor also in vivo. To this end, we studied the effects of disrupting the GPR30 gene in female and male mice. Female GPR30((-/-)) mice had hyperglycemia and impaired glucose tolerance, reduced body growth, increased blood pressure, and reduced serum IGF-I levels. The reduced growth correlated with a proportional decrease in skeletal development. The elevated blood pressure was associated with an increased vascular resistance manifested as an increased media to lumen ratio of the resistance arteries. The hyperglycemia and impaired glucose tolerance in vivo were associated with decreased insulin expression and release in vivo and in vitro in isolated pancreatic islets. GPR30 is expressed in islets, and GPR30 deletion abolished estradiol-stimulated insulin release both in vivo in ovariectomized adult mice and in vitro in isolated islets. Our findings show that GPR30 is important for several metabolic functions in female mice, including estradiol-stimulated insulin release.
|
|
| 27. |
- Nilsson, E.J.C., et al.
(författare)
-
Using microdispensing to manufacture a customized cell dish for microbeam irradiation of single, living cells
- 2009
-
Ingår i: Nuclear Instruments & Methods in Physics Research. Section B: Beam Interactions with Materials and Atoms. - : Elsevier BV. - 0168-583X. ; 267:7, s. 1199-1205
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper is described the preparation of patterned cell dishes to be used in studies of low dose irradiation effects on living cells. Using a droplet microdispenser, an 8 mu m thick polypropylene cell substrate, to which cells do not naturally adhere, was coated in a matrix pattern with the cell adhesive mussel protein Cell-Tak. Cells were shown to adhere and grow on the protein-coated spots, but not on the uncoated parts, providing for guided cell growth. Cultivation of isolated cell colonies provides an opportunity to study how low doses of ionizing radiation affect neighbouring un-irradiated cell colonies. (C) 2009 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 28. |
- Nilsson Ekdahl, Kristina, et al.
(författare)
-
Innate immunity activation on biomaterial surfaces: A mechanistic model and coping strategies
- 2011
-
Ingår i: Advanced Drug Delivery Reviews. - : Elsevier BV. - 0169-409X .- 1872-8294. ; 63:12, s. 1042-1050
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- When an artificial biomaterial (e.g., a stent or implantable pump) is exposed to blood, plasma proteins immediately adhere to the surface, creating a new interface between the biomaterial and the blood. The recognition proteins within the complement and contact activation/coagulation cascade systems of the blood will be bound to, or inserted into, this protein film and generate different mediators that will activate polymorphonuclear leukocytes and monocytes, as well as platelets. Under clinical conditions, the ultimate outcome of these processes may be thrombotic and inflammatory reactions, and consequently the composition and conformation of the proteins in the initial layer formed on the surface will to a large extent determine the outcome of a treatment involving the biomaterial, affecting both the functionality of the material and the patient's life quality. This review presents models of biomaterial-induced activation processes and describes various strategies to attenuate potential adverse reactions by conjugating bioactive molecules to surfaces or by introducing nanostructures.
|
|
| 29. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 30. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
