| 31. |
|
|
| 32. |
- Walldius, Åke, 1950-, et al.
(författare)
-
Digital arbetsmiljö
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 33. |
-
Ett gränslöst arbetsliv : temanummer till Gunnar Aronsson
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Genom detta temanummer i Arbetsmarknad & Arbetsliv vill vi uppmärksamma den forskning och det arbete för svenskt arbetsliv som professor Gunnar Aronsson har bedrivit under sin långa verksamhet som forskare. Under sina anställningar vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet och på Arbetslivsinstitutet har Gunnar kommit att bli en av de absoluta centralfigurerna inom svensk arbetslivsforskning. Han har på ett högst påtagligt sätt själv bedrivit, medverkat i och inspirerat till forskning som på många viktiga sätt bidragit till att utveckla förståelsen av arbetsvillkor, arbetsmiljöns betydelse för de anställdas hälsa och välbefinnande samt vad arbetslivets förändring betyder för personer på arbetsmarknaden.Som tema för detta numer har vi valt ”Ett gränslöst arbetsliv”. Gränslöst arbete är ett tema i forskningen som Gunnar bedrivit i samarbete med en lång rad prominenta kolleger och som bland annat resulterat i två böcker (Allvin m fl 2006, 2011). I det fallet har gränslöshet handlat om hur avregleringen av arbetet när det gäller tid, rum och innehåll gjort arbetet mer otydligt. Men gränslöshet kan också appliceras på en enskild persons – i detta fall Gunnar Aronssons – arbetsliv. Det är i högsta grad gränslöst i dessa aspekter. När det gäller Gunnars gränslösa arbetsliv kan vi, i termer av tid, konstatera att det i hans fall inte finns någon åldersgräns för hur länge man kan vara produktiv och bidra till arbetslivsforskningen. När det gäller den rumsliga dimensionen har Gunnar gjort gränsöverskridande insatser på både Stockholms universitet och Arbetslivsinstitutet men också genom samarbete med kolleger på andra platser. Innehållsligt sett har Gunnar Aronsson svept över en mängd olika teman men trots denna gränslöshet finns ändå en gemensam nämnare – att göra arbetslivet till en så bra plats som möjligt för den anställde.Med detta temanummer har vi haft som ambition att särskilt belysa några teman i Gunnar Aronssons forskning. Vi har bjudit in en mängd författarkonstellationer, med tidigare och nuvarande samarbeten och kopplingar till Gunnar, att efter sedvanligt granskningsförfarande medverka till temanumret. Många forskare har bidragit till artiklarna vilket illustrerar omfattningen av det sociala kontaktnät som omger Gunnar Aronsson. De som skrivit de olika artiklarna har alla på olika sätt samarbetat med Gunnar genom åren, som handledare för hans doktorsavhandling, som kolleger och som doktorander. I varje artikel finns en not som klargör forskarnas samarbete med Gunnar Aronsson.
|
|
| 34. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Ett längre arbetsliv
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 35. |
- Karlsson, Thomas, et al.
(författare)
-
Den hjärnvänliga arbetsplatsen : kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens arbetsliv ställer allt större krav på kognitiva förmågor. Vi arbetar alltmer med information inte bara i traditionellt intellektuella yrken, utan även inom industri, hantverk och sjukvård. Informationsteknologi i form av datorer, avancerad teknisk utrustning och andra komplexa system blir allt viktigare att kunna hantera. Detta ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet, något som gäller för alla arbetstagare, men särskilt för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning.I denna rapport sammanfattar vi arbetsmiljörelaterade hinder förknippade med nedsatt funktion inom nio kognitiva områden: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Vi uppmärksammar även mental trötthet (”fatigue”) som ett viktigt problemområde i sammanhanget.Den första delen av rapporten ger en bakgrund till området. Avsnittet ger en kort översikt över neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap.Den andra delen sammanfattar kunskap om omfattningen av problemet: hur vanliga är kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet? En stor del av de människor som är i yrkesverksam ålder antingen har, eller kommer någon gång under yrkeslivet att drabbas av kognitiva funktionsproblem. Vi uppskattar att detta berör en femtedel till en tredjedel av de yrkesverksamma. Eftersom kognitiv funktionsnivå långt ifrån enbart beror på individens begränsningar till följd av sjukdom eller annan funktionsnedsättning, utan även på miljön och dess krav på individen, är problemen och lösningar på dessa både giltiga och viktiga för alla.Rapportens andra del visar att kognitiv nedsättning inte begränsas till ett enstaka funktionellt område, exempelvis minnesbesvär, utan kan innefatta flera av de funktionella områden som berörs. Det finns alltså ingen enkel koppling mellan en sjukdom och vilka kognitiva funktionsproblem den medför för den enskilde arbetstagaren. Problemen måste ses i ljuset av både de erfarenheter och begränsningar den enskilde personen har och den aktuella arbetsuppgiften.Rapportens tredje del diskuterar mer ingående arbetsmiljörelaterade konsekvenser av kognitiva funktionsnedsättningar. Den börjar med att sammanfatta en modell för att analysera funktionsnedsättningar som en produkt av fyra samverkande faktorer: individen (till exempel kognitiva funktionsbegränsningar efter en sjukdom), individens förhållningssätt (till exempel motivation), arbetsuppgiften och miljön. En kognitiv funktionsproblematik finns aldrig enbart i en av dessa faktorer utan i skärningspunkten mellan dessa faktorer. Av detta skäl är kunskap om arbetsmiljömässiga aspekter av kognitiva funktionsnedsättningar giltig för alla. Även de som inte har nedsatt kognitiv funktion hamnar i situationer där faktorer kopplade till miljön eller arbetsuppgiften (eller vår inställning till uppgiften) resulterar i att kognitiva förmågor belastas!Vidare identifierar och sammanfattar rapportens tredje del praktiska lösningar som stödjer arbetsförmåga vid nedsättning av funktioner inom de nio områden som rapporten omfattar: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Särskilt betonas att det idag finns många tillgängliga men sannolikt mindre ofta utnyttjade åtgärder som kan utnyttjas för att mildra eller eliminera arbetsmiljöproblem relaterade till kognitiva funktionsnedsättningar. Rapporten redovisar sju sådana övergripande åtgärder. Därtill diskuteras kognitiva funktionsnedsättningar i samband med arbetstagare som är över 65 år och arbetsgivarens roll. Avslutningsvis identifieras kunskapsbehov för fortsatt arbete inom området.
|
|
| 36. |
- Bjerkesjö, Peter
(författare)
-
Grön omställning och arbetsliv - Kunskapsläge och fortsattaforskningsbehov
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grön omställning i samhället kan skapa nya jobb, men kan även riskera att leda till osäkra och oklara anställningsvillkor. Hur den gröna omställningen kommer att utformas och med vilka effekter och konsekvenser är i beroende av vilka strategier som olika aktörer väljer. Men omställningen kommer att påverka samtliga samhällssektorer.IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en utredning om forskning om grön omställning och arbetsliv som har innefattat en konceptualisering av området, en översikt av befintlig forskning samt en kartläggning av kunskapsluckor.Rapporten redovisar ett uppdrag från Formas, Forte och Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv om hur arbetslivet kan komma att påverkas av grön omställning. Begreppet grön omställning rymmer en bredd av perspektiv. I rapporten avgränsas fyra ingångar i tematiskt syfte. Fossilfri omställning är huvudsakligen tekniska analyser av omställningen till det fossilfria eller klimatneutrala samhället. Grön tillväxt syftar till såväl ekologisk hållbarhet som ekonomisk tillväxt, gröna jobb och investeringar. Cirkulär ekonomi fokuserar på material- och resursanvändning och uppfattas ofta som en central del i grön omställning. Socio-ekologisk omställning fokuserar på sociala perspektiv och rättvisa och omfattar bland annat ett ifrågasättande av tillväxt som mål för samhällsekonomin. Få helt nya yrken förväntas men många väntas kräva nya arbetssätt, kompetenser och utbildningskrav. Nya arbeten kan uppstå inom energieffektivisering, elnät, vindkraft och kollektivtrafik. De största utmaningarna för Sverige förväntas vara inom transportsektorn. Staten och arbetsmarknadens parter behöver finna ansvarsfördelning och former för kompetensförsörjning. Många arbetsmiljörisker som förväntas är inte nya, men de förenas med nya förutsättningar för arbetsmiljöarbete när arbetsuppgifter flyttas till företag utan kunskaper eller resurser att hantera dem. Omställningens samspel med jämlikhet är inte entydig. Befintliga ojämlika strukturer på arbetsmarknaden kommer att påverkas av de vägval som görs inom ramen för en grön omställning.
|
|
| 37. |
- Kjellberg, Anders, et al.
(författare)
-
Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar i ett föränderligt arbetsliv
- 2003
-
Ingår i: Ute och inne i svenskt arbetsliv : forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidens arbete (Arbetsliv i omvandling 2003:8). - 1404-8426. - 9170456801 ; :2003:8, s. 345-376
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Internationellt sett har de fackliga organisationerna i Sverige på flera sätt mycket goda förutsättningar att verka för hållbara arbetsplatser. Hit hör den höga organisationsgraden, den välutbyggda fackliga arbetsplatsorganisationen, en relativ frånvaro av facklig rivalitet samt den långa traditionen av samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Sedan 1990-talet förefaller facken på många arbetsplatser ändå ha svårt att leva upp till rollen som aktiv förändringskraft. Metalls vision om det goda arbeten har i vissa avseenden havererat och vänts i sin motsats. Även medlemmarnas förväntningar på vad facket kan uträtta har avtagit de senaste femton åren. I kapitlet diskuteras orsakerna till denna utveckling och hur förändringar på arbetsgivarsidan kan komma att påverka framtidens arbetsplatser.
|
|
| 38. |
-
Arbetsliv och samhällsförändringar
- 2005
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad hände egentligen med drömmen om det goda arbetet? Hur kunde 1900-talets många arbetslivsreformer följas av den sjukskrivningsvåg som Sverige upplevde under början av 2000-talet? I denna antologi med författare från skilda ämnesinriktningar presenteras en mångfacetterad och idérik bild av ett samhälle och ett arbetsliv stadda i snabb och omfattande förändring. Bokens genomgående tema är att inte bara arbetstagare utan även arbetsgivare vinner på att skapa delaktighet, flexibilitet, mindre stress och mer samspel mellan privat- och arbetsliv. Ett förändrat ledarskap och nya former av organisering kan ge bättre arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse, med såväl ökad hälsa som ökad lönsamhet som följd. Boken vänder sig till studerande på kurser inom samhällsvetenskap och ekonomi vid universitet och högskola. Den är också stimulerande läsning för alla de involverade i arbetet för att skapa ett väl fungerande arbetsliv.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Bjurström, Rasmus, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö vid avfallsupplag
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kemiska risker i arbetsmiljön vid avfallsupplag har undersökts. Kompaktorförarnas exponering för damm och kvicksilver är genomgående låg. Vid speciella typer av avfall och vindförhållanden, kan dock dammhalterna bli höga. Kompaktorhytterna bör därför ventileras med luft som renas i mikrofilter. Mätningar som gjorts på gaser som avges från avfallsupplaget, visar också de låga halter av kvicksilver men högre freonhalter. Freonhalterna vid upplagsytan ligger dock avsevärt under det hygieniska gränsvärdet. Mätningar har gjorts vid en upplagsbrand. Mätningarna visar att klorbensener bildas vilket indikerar att även dioxiner kan bildas. Uppföljande dioxinmätningar är därför befogade.
|
|
