51. |
- Lavender, Philip, 1981
(författare)
-
Las saga legendarias y los romances
- 2017
-
Ingår i: El mundo nórdico medieval: una introducción, Part 1 / [redaktörer: Santiago Barreiro, Renan Birro]. - Buenos Aires : Sociedad Argentina de Estudios Medievales. - 9789874261199
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Icelandic sagas romances legendary
|
|
52. |
|
|
53. |
|
|
54. |
- Lavender, Philip, 1981
(författare)
-
The Semiotics of Hanging around in the Kitchen in Late Sagas and Rímur
- 2022
-
Ingår i: Food Culture in Medieval Scandinavia / Andrea Maraschi, Viktória Gyönki. (eds.). - Amsterdam : Amsterdam University Press. - 9789462988217
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This contribution interrogates the negative associations adhering to young men who spend their time close to kitchen fires, tracing the roots of this tradition in medieval Icelandic literature and charting its development in later Icelandic works produced between the seventeenth and nineteenth centuries.
|
|
55. |
- Leffler, Yvonne, 1959
(författare)
-
Emilie Flygare-Carlén
- 2022
-
Ingår i: Litteraturbanken. - Stockholm : Litteraturbanken.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Emilie Flygare-Carlén. Författarporträtt
|
|
56. |
- Leffler, Yvonne, 1959
(författare)
-
Viktor Rydberg i världen: Skönlitteratur i översättning
- 2020
-
Ingår i: Efter Viktor Rydberg. Receptionshistoriska studier, red. Anders Burman & Tore Lund. - Huddinge : Södertörns högskola. - 1650-433X. - 9789189109155 ; , s. 57-76
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The chapter maps and analyses the transnational dissemination and reception of the Swedish writer Viktor Rydberg.
|
|
57. |
- Lenemark, Christian, 1978
(författare)
-
Så nära men ändå så långt bort. Berättelser om demens i svensk samtidslitteratur
- 2022
-
Ingår i: Ranges of proximity. Approaching Narratives in Medicine, Lund 3–4 oktober 2022.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag beräknas 47 miljoner människor i världen ha en demenssjukdom. År 2050 är prognosen att siffran tangerar 131-miljonersstrecket. I kölvattnet på denna utveckling har det under de senaste decennierna gått att urskilja en ”cultural dementia boom”. Demens har blivit en sjukdom som inte bara är förbehållen ett biomedicinsk intresse, utan ägnas stor uppmärksamhet i kulturen överlag. Papret fokuserar på denna kulturella demensboom i en svensk kontext med utgångspunkt i tre litterära anhörigberättelser om demenssjukdom utgivna under 2000-talet: Marie Petersons Du tror du vet allting (2004), Anna-Karin Palms Jag skriver över ditt ansikte (2021) och Jonas Bruns Hon minns inte (2021). Utmärkande för dessa berättelser är författarnas strävan efter att komma underfund med hur det som en gång varit så nära – deras demenssjuka mödrar – under sjukdomsförloppet successivt förvandlas och rör sig längre och längre bort, in i glömskan. Sammantagna reser berättelserna därmed en rad intressanta frågor som tangerar problemområdet närhet och distans: Hur förhåller de sig till de föreställningar om demens som förmedlas i kulturen överlag? Lägger de sig nära dessa större kulturella berättelser eller intar de distans? Hur väljer de tre författarna att gestalta demenssjukdomen och vad den gör med dem själva och med deras demenssjuka mödrar? Vad innebär det att med språket och minnet som verktyg försöka fånga och hålla fast det som i ljuset av sjukdomen obönhörligen inte låter sig fångas och fasthållas? Det senare är en ur etisk synvinkel akut fråga som dessa demensberättelser aktualiserar och som kan sägas gälla sjukdomsberättelser överlag.
|
|
58. |
|
|
59. |
- Lome, Ragnild, 1987-
(författare)
-
Digital estetikk hos Max Bense og Inger Christensen
- 2017
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; 47:3-4, s. 27-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the concept of digital poetry by the German philosopher and cybernetician Max Bense, and operationalizes it in a reading of the Danish novel Azorno (1967) by Inger Christensen. It suggests that Bense’s concept of digital poetry catches a part of the philosophical zeitgeist of the era. It expresses an idea of a doubled sense of reality – a technical reality – propelled by the mediatechnological condition of the early Information Age. This double sense of reality is traceable in Azorno, and the novel is thus read as a work of literature that both is a product of and a reflection upon the changing mediatechnological conditions in the postwar years.
|
|
60. |
|
|