| 245791. |
- Olsson Jers, Cecilia
(författare)
-
Förändra sitt ethos i högre utbildning : svårt eller enkelt?
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige författar Universitetskanslersämbetet (tidigare Högskoleverket) på uppdrag av regeringen kunskapsmål i den så kallade högskoleförordningen (1993:100). Dessa kunskapsmål reglerar vad som ska uppnås för examen i högre utbildning. Högskoleförordningen är styrande för vad som sedan skrivs fram av olika lärosäten i utbildnings- och kursplaner. Det som intresserar mig i ett projekt kallat Kommunikation mot profession är hur kunskapsmål om studentens muntliga färdighet och förmåga skrivs fram i dessa utbildningsdokument. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att identifiera på vilket sätt muntliga kommunikativa förmågor i utbildning korresponderar med den kommunikativa kompetens som efterfrågas i professionell verksamhet. Jag har textgranskat utbildningsdokument i hierarkisk ordning – högskoleförordning, utbildningsplaner, kursplaner och kursguider för sjuksköterskeutbildningen på ett lärosäte – samt granskat 111 självvärderingar från olika professionsutbildningar som görs i samband med den kvalitetsvärdering som pågår av svensk högre utbildning år 2011-2014. Den forskningsfråga jag besvarar genom textgranskningen är ”Vilka möjligheter ges studenter att förändra sitt ethos i utbildning?”. Ett resultat är att det verkar finnas svårigheter att variera skrivningar som gäller kunskapsmålet om muntlig framställning vilket jag menar kan försvåra lärarens iscensättning av undervisning i muntlighet. På denna framläggning vill jag diskutera möjligheter och svårigheter att iscensätta undervisning i muntlighet utifrån de kunskapsmål som formuleras i styrande dokument.
|
|
| 245792. |
- Olsson Jers, Cecilia, et al.
(författare)
-
Hinder och frihet : Forskarstuderande reflekterar över actio och pronuntiatio i forskningskommunikation
- 2022
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - : Retorikförlaget. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :84, s. 23-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The analysis of 45 written reflections on the rhetorical working process from a postgraduate course in research communication reveals the postgraduate students to reflect on actio and pronuntiatio in standardised ways and to a lesser extent than on the other canons. This applies both to the physical and the digital iterations of the course. The students often link actio and pronuntiatio to elocutio and memoria and view oral presentations from a speaker-centered rather than audience-centered perspective. Not surprisingly, the students note that their body language becomes limited in the digital classroom and that they, therefore, must utilise their voices more. Depending on the students’ understanding of actio and pronuntiatio, utilising these can become a barrier or a breakthrough for successful research communication. These results prompt further discussion of actio’s and pronuntiatio’s potential for teaching research communication in the physical and the digital spaces.
|
|
| 245793. |
- Olsson Jers, Cecilia
(författare)
-
Ihålig kompetensutveckling
- 2012
-
Ingår i: Retorikmagasinet. - : Retorikförlaget. - 1403-9052. ; :47/48, s. 25-26
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recension. En kompetensutvecklingsbok för lärare bör innehålla en mer fördjupad bild av professionen än denna bok. Men omslaget får beröm.
|
|
| 245794. |
- Olsson Jers, Cecilia
(författare)
-
Klassrummet som muntlig arena : att bygga och etablera ethos
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett grundantagande för avhandlingen Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman. En viktig trovärdighetsfaktor i sammanhanget är ethos. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur gymnasieungdomar bygger och etablerar ethos och hur de utvecklar sin kommunikativa kompetens. Den svenska gymnasieskolan är en (oftast) treårig utbildning och den mest intressanta fasen då elever bygger och etablerar ethos är i första årskursen, eftersom de då möts i en ny klass och därmed i en ny gruppkonstellation. Undersökningen är därför genomförd under elevernas första år i gymnasieskolan och det är en klass med 29 elever som är i fokus. Insamlingsmetoden är deltagande observation och kvalitativa intervjuer. Materialet består av fältanteckningar, video- och diktafoninspelningar samt skriftligt material som eleverna lämnat till läraren vid olika tillfällen. Det empiriska materialet analyseras i fyra kapitel: Muntlig framställning, Undervisning, Respons och responssituationen samt Övning och prov. Det är i första hand elevernas möjligheter att bygga och etablera ethos vid redovisningsformen muntlig framställning som har undersökts. Resultatet visar att byggandet och etablerandet av ethos ska ses som olika processer i klassrummet. Byggandet av ethos sker i den process som föregår ett framträdande och etablerandet sker i själva framträdandet inför klassen. Resultatet visar även att respons i olika former har stor betydelse för hur eleven bygger och etablerar ethos och att det är viktigt att läraren har tillgång till ett metaspråk om muntlig framställning för att kunna ge konstruktiv respons. Resultatet pekar dessutom på att iscensättning av övnings- och provsituationer, där muntlig framställning är uttrycksformen, påverkar elevers byggande och etablerande av ethos på olika sätt. I övningarna ses ethos som föränderligt, medan provet utlöser ett skolethos som kan beskrivas som stelt. Orsaken ligger främst i att eleverna i övningarna får prova på olika sätt att uttrycka ethos, medan eleven i provet förväntas uttrycka ett personligt ethos. Det är ovanligt att få öva på ett personligt ethos och resultatet i provsituationen blir ett skolethos som upplevs främmande för både talare och lyssnare i klassrummet. Slutligen kan det konstateras att det är i en undervisning där talare, lyssnare och innehåll får samma utrymme som det finns större möjligheter för elever att bygga och etablera trovärdiga ethos som ökar deras kommunikativa kompetens.
|
|
| 245795. |
- Olsson Jers, Cecilia
(författare)
-
Klassrummet som muntlig arena
- 2007
-
Ingår i: Presenterad på Svenska med didaktisk inriktning, Växjö, Forskningens tillämpning i skolan, Växjö den 29–30 november 2007.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 245796. |
- Olsson Jers, Cecilia
(författare)
-
Klassrummet som muntlig arena - att tala fram sin trovärdighet
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klassrummet som muntlig arena visar hur lärare utifrån ett retoriskt perspektiv kan skapa goda och meningsfulla lärandesituationer vid muntlig framställning. Boken handlar om den retoriska arbetsprocessen och fokus ligger på talprocessen, förberedelsen inför, framförandet och responsarbetet efter en muntlig framställning. Det är en didaktisk utmaning att både teoretiskt och praktiskt problematisera talare, lyssnare och innehåll i en muntlig framställning. Med autentiska exempel diskuteras vad denna utmaning består av. Inledningsvis presenteras ethos, pathos och logos samt den retoriska arbetsprocessen och hur retoriska begrepp kan användas för att förstå hur arbetet med muntlig färdighet kan bedrivas i klassrummet. Därefter lyfts responsteorier fram för att illustrera hur retorikens centrala begrepp fungerar som verktyg och metaspråk för att lärare ska kunna ge konstruktiv respons på elevers muntliga framställningar. Till de mer praktiska kapitlen finns frågor formulerade till talsituationen, responsgivning och argumentationsteknik och de kan användas av läsaren både för reflektion och för diskussion. Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som undervisar i svenska, svenska som andraspråk och retorik. Den kan med fördel även läsas av lärare i andra ämnen liksom av alla som är intresserade av muntlig kommunikation.
|
|
| 245797. |
- Olsson Jers, Cecilia
(författare)
-
Kommunikation mot profession : muntlighet som en del av den kommunikativa kompetensen i utbildning
- 2011
-
Ingår i: Erfarenhet vs. forskning, 8-9 december, 2011, Malmö, Sweden. - : Malmö högskola, Akademiskt Lärarskap (AKL).
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den muntliga kommunikativa kompetensen är i fokus i detta projekt där syftet är att identifiera på vilket sätt muntliga kommunikativa förmågor i enskilda kurser korresponderar med den kommunikativa kompetens som efterfrågas i professionell verksamhet. Projektets resultat kommer att stärka och fördjupa kunskapen kring den del av den kommunikativa kompetensen som är muntlig och därmed forskningsanknyta ett område som idag ofta är omgivet av en mängd förgivettagande. Kraven ökar på kommunikativ kompetens i arbetslivet. Om man inte har förmågan att kommunicera på ett kompetent sätt riskerar man att inte få de arbetsuppgifter man hoppas på och i värsta fall hamna utanför arbetsmarknaden. Det innebär alltså ett stort ansvar för högskolan att utbilda studenter att kunna kommunicera i sin yrkesroll. Inledningsvis kommer jag att granska kursplaner på Malmö högskola för att göra en genomlysning och kritisk granskning av hur kommunikativa förmågor formuleras och lyfts fram där. I projektet Kommunikation mot profession sätts alltså strålkastaren mot den del av den kommunikativa kompetensen som är muntlig. Studenter talar fram sin trovärdighet i en mängd olika sammanhang; de ska etablera starka och föränderliga ethos. Projektet har en teoretisk utgångspunkt i retoriken, vilken är en stabil och väl beprövad teori som sätter samman talare och lyssnare i en kommunikativ situation. Undersökningsmetoden kommer att vara kvalitativ. Den övergripande forskningsfrågan i projektet formuleras: Vilka möjligheter ges studenter att förändra sitt ethos under utbildningen med tanke på att de i sin professionella verksamhet kommer att möta olika grupper? I undersökningen kommer blivande sjuksköterskor och blivande interaktionsdesigners vara i fokus. Men eftersom projektet kommer att ge kunskap om hur muntlig kompetens uppnås kommer projektets resultat ha betydelse för alla professionsutbildningars behov. På konferensens framläggning vill jag diskutera på vilket sätt muntlig kompetens kan synliggöras och problematiseras i utbildning.
|
|
| 245798. |
|
|
| 245799. |
- Olsson Jers, Cecilia, et al.
(författare)
-
Lärarutbildningens muntliga språkpraktiker
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta föredrag presenterar vi pågående forskning inom vårt projekt Lärarutbildningens språkpraktiker. En lärares främsta arbetsredskap är det muntliga språket. Med hjälp av det kommunicerar en lärare med elever, föräldrar och kolleger i en mängd olika situationer. Vårt projekt syftar till att (1) undersöka blivande gymnasielärares muntliga språkbruk och (2) undersöka hur deras muntliga språkbruk utvecklas och förändras i takt med att deras kunskap om muntligt språkbruk blir större. Denna typ av muntlighet förutsätter oftast en skriftlig text, eftersom det i många situationer handlar om förberett tal. Vi menar att en lärarstudent främst utvecklar det egna muntliga språkbruket i olika retoriska situationer genom att få kvalificerad respons både från lärare och från kurskamrater. Vår undersökning utförs i den allra första kursen i svensklärarutbildningen. Kursens lärandemål fokuserar å ena sidan kunskap om språk, språkutveckling och socialisation, å andra sidan studentens muntliga och skriftliga språkfärdigheter. Kursen möjliggör för, och erbjuder, lärarstudenterna att ha ett reflekterande förhållningssätt till sitt eget muntliga språkbruk eftersom respons är ett viktigt begrepp och inslag i kursen. I denna första delkurs möter lärarstudenterna också elever i skolpraktiken, vilket gör det synnerligen intressant att genomföra undersökningen inledningsvis i utbildningen. Lärarstudenten förväntas nämligen utveckla förståelse för sin egen muntlighet samtidigt som den spelar roll för deras förmåga att stödja och utveckla elevers. Våra metoder inkluderar dokumentation och analys av studenternas muntliga produktion och responsarbete. De inkluderar också observation av undervisningen på studenternas första kurs och intervjuer med vissa studenter. Viss dokumentation genomfördes under en pilotstudie ht 2011. Delar av det materialet presenteras. Den större delen av materialinsamlingen är emellertid planerad till ht 2012 och ht 2013. Materialet kommer i ett första skede att analyseras med hjälp av retoriska begrepp. Projektet Lärarutbildningens språkpraktiker sätter strålkastarljuset på vuxnas lärande och kommer att kunna säga något om föränderlighet och viss progression i lärarstudenters utveckling av muntlighet. Vi kommer också att kunna säga något om metaspråkets och responsens betydelse för den vuxnes muntliga språkutveckling. Då teorier kring respons på muntlig språkutveckling är ett relativt outforskat område förväntar vi oss också att kunna tillföra kunskap som möjliggör teoriutveckling.
|
|
| 245800. |
- Olsson Jers, Cecilia
(författare)
-
Meningsskapande i muntliga miljöer
- 2006
-
Ingår i: Nordiske retorikk-konferansen, 18-20 maj, 2006, Oslo.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter att en student hållit ett enskilt muntligt anförande inför sina kurskamrater infaller alltid den stund där studenten tillika talaren förväntar sig någon form av respons från läraren och gärna även från publiken. Och de flesta som har befunnit sig som lärare i den situationen ställer didaktiska frågor till sig själva: Vad säger jag? Hur säger jag det? Varför säger jag det? Till vem säger jag det? I min D-uppsats intervjuade jag lärare som ansåg sig ge mycket respons och utifrån deras beprövade erfarenhet konstruerade jag ett antal tankemodeller som jag nu bygger vidare på i mitt avhandlingsarbete för att kunna titta på klassrummet som en muntlig arena. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och student. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet i ett klassrum med studenter, unga som vuxna. I mitt föredrag kommer jag att ha fokus på de muntliga miljöer som erbjuds i utbildning idag och ställa mig frågan: Vilka muntliga miljöer talar vi om när vi säger oss skapa förståelse och mening i det som avhandlas i klassrumspraktiken?
|
|
