| 21. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-, et al.
(author)
-
Förskolans historia : Förskolepolitik, barn och barndom
- 2019
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Varför startade förskoleliknande verksamhet för mer än hundra år sedan? Vilken roll har pedagogik och lek haft i förskolan under olika perioder? Hur har förskolans relation till skolan beskrivits? Vilken roll har utländska influenser spelat? Hur blev förskola en heldagsverksamhet för nästan alla barn i Sverige och vad har det betytt för barns barndomar och för personalen i förskolan? Detta är några av de frågor som behandlas i den här boken.Förskolans historia – Förskolepolitik, barn och barndom handlar om förskolans framväxt i Sverige, från mitten av 1800-talet och fram till 2000-talets första årtionden. Det långa perspektivet synliggör både förändring och kontinuitet. Det ger också uppslag till nya frågor om vår egen tid och om framtida utmaningar.Förskolan är en del av den samhällsomvandling som skett under dessa århundraden, men utvecklingen har varit långt ifrån självklar. Författarna förklarar de politiska ställningstaganden och beslut som har lett fram till att dagens förskola ser ut som den gör, det vill säga hur en statlig förskolepolitik vuxit fram. Boken bygger på många typer av källmaterial som ger skilda infallsvinklar, allt ifrån inskrivningshandlingar och observationsprotokoll till argument i politiska utredningar och TV-program som fört fram idén om förskola för alla. Den lyfter fram både barns och pedagogers perspektiv och visar även hur forskning påverkat såväl förskolans verksamhet som synen på barn och barndom.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(author)
-
Materializing fiction : teachers as creators of play and children as embodied entrants in early childhood education
- 2017
-
In: International Journal of Play. - : Informa UK Limited. - 2159-4937 .- 2159-4953. ; 6:2, s. 150-165
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper presents an in-depth analysis of verbal and visual presentations of a Swedish version of a pedagogy of play as presented in educational broadcasts during the early 1990s and late 2000s. The analysis shows how fiction materializes discursively and through material props in the play activities and how fiction becomes an agentive force making both human and non-human bodies act in new ways. Thus, when the fictional and the real mingle in materializations, new ways of being and becoming in adult–child relations are made possible. The ways in which professionals and children play out their engagement in play and fiction are, however, done differently in the broadcasts. This produces varying understandings of how fiction plays a role in relation to professionals and children. It is argued that professionals take positions as insecure and vulnerable players being looked at by the children, and the children take positions as engaged onlookers of the professionals’ play. In the concluding discussion, the implications for how adult–child relations are played out in new and complex ways, potentially transforming traditional dichotomous understandings of adult and child relations and positions in preschool, are further developed.
|
|
| 24. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(author)
-
Radio :
- 2004. - vol 2
-
In: <em>Encyclopedia of Children and Childhood in History and Society</em>. - New York, London : Macmillan Reference. - 0028657144 - 9780028657141 ; , s. 707-709
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 25. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(author)
-
Att ha barn med är en god sak : Barn, medier och medborgarskap under 1930-talet
- 1999
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Denna avhandling handlar om hur samhället presenterades för barn via skolradion och Folkskolans barntidning under 1930-talet. I avhandlingen granskas hur såväl barnen som medierna i sig gjordes till redskap i den ideologiska striden om välfärdsstatens förändring och innebörder under 1900-talet. Studien handlar om innehållet i medierna och de om de aktörer som utformade program och texter. Vilka aktörer ville ha med barn och varför blev barn användbara i striden om skolradions innehåll och utformning? Vad fanns det för likheter och skillnader i sättet att tilltala och beskriva barn i de båda medierna? Ett viktigt resultat i avhandlingen är hur genus och etnicitet relaterades till barn i skapandet av en svensk folkhemsidentitet.
|
|
| 26. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(author)
-
Att ha fokus på barns aktivitet. Hur förskolebarndomen blev norm i välfärdsstaten
- 2003
-
In: Barnets bästa.. - Stockholm : Brutus Östlings Bokförlag Symposion. - 9171395830 - 9789171395832 ; , s. 177-220
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Begreppet "barns bästa" har varit vägledande för en rad välfärdspolitiska åtgärder under senare år. Denna antologi fyller en lucka i forskningen om barn och välfärdsstaten och visar hur begreppet barns bästa ges olika innebörder med också skapar en gemensam begreppsram.Två viktiga frågor präglar texterna: dels frågan om välfärdsstatens sena omvandling påverkat och förändrat barns villkor, dels vilka innebörder som givits begreppet barnets bästa.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(author)
-
Barnkultur och natur i Astrid Lindgrens Värld : Gamla och nya barndomsideal
- 2013
-
In: Nu vill jag prata!. - Stockholm : Stockholms universitets förlag. - 9789176566848 ; , s. 153-169
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Barnperspektiv och delaktighet är begrepp som – i svallvågorna efter FN:s konvention om barnets rättigheter – under senare år starkt inspirerat barnkulturen i både forskning och praktik. Perspektiven i texterna är många och skiftande. En författare beskriver förskolebarns lek som förhandlingsarena, en annan om hur vuxna lyssnar (eller inte) till barns röster i skolans värdepedagogiska arbete. Vad vill barn veta när de själva får fråga i filosofiska samtal? Läsaren får ta del av vad barn berättar om i Kamratpostens insändare. Några författare tar upp hur barndomsideal iscensätts och vad barn säger, känner och gör i nöjesparker och i Science Center samt hur barn involveras som medforskare inom olika forskningsfält.Skriften är ett resultat av symposiet ”Nu vill jag prata” – Barns röster i barnkulturen på Centrum för barnkulturforskning våren 2012. Författarna är främst akademiska forskare från olika discipliner och universitet, men också ett par forskande praktiker inom barnkulturens breda fält
|
|
| 29. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-, et al.
(author)
-
Blogging Family-like Relations when visiting Theme and Amusement Parks : The Use of Children in Displays Online
- 2014
-
In: Culture Unbound. - : Linköping University Electronic Press. - 2000-1525. ; 6:55, s. 997-1013
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper combines sociological perspectives on family display, internet studies on family and private photography and a child studies perspective on the display of children. The paper proposes that blogging practices related to visits to theme and amusement parks in Sweden provide a new arena for people to displayfami-ly-like relationships. In the different displays,adults mainly use pictures of chil-dren in the blogs to demonstratetheir ability to perform family-likerelationships. The paper suggests that thisform of child-centred display,a visualized child-centredness, done during the park visit as well as in the blogging, is part of the construction of contemporary childhoods and what it means to be a child today and has not been theorized in earlier research on the display of family-like rela-tions.
|
|
| 30. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-
(author)
-
Den "nyttiga" leken. Sammanlänkningen av begreppen lek och lärande under 1990-talet
- 2002
-
In: Locus. - 1100-3197. ; 2, s. 22-35
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Lekens betydelse för barns utveckling har betonats i flera decennier, men värdet av lek har förklarats på olika sätt. I riktlinjerna för förskolan och i Utbildningsradions program under 1990-talet har intresset allt starkare riktats mot lek som en lärande aktivitet. Barns lek beskrivs som nyttig och ändamålsenlig - som ett instrument pedagoger bör lära sig att utnyttja genom att observera och dokumentera barnens aktiviteter.
|
|
