| 1. |
- Andersson, Mathias, et al.
(författare)
-
Management Measures to Reduce Continuous Underwater Noise from Shipping
- 2023
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Underwater radiated noise (URN) from commercial ships is a significant source of elevated noise levels in the oceans and can have a negative impact on marine wildlife. Noise from commercial shipping places additional stress on the oceans, but is one of the least studied environmental pollutants, and there is an urgent need to reduce the aggregate stress levels. Until recently, reduction of underwater noise has not been prioritised by ship designers, shipowners, or crews. Even within the field of marine management, noise has received limited interest. However, the International Maritime organization (IMO) has adopted global guidelines on URN reduction, which are currently being updated. Within the EU, the Marine Strategy Framework Directive (MSFD 2008/56/EC) Descriptor 11 criteria 11.2, now provides a framework for marine administrators to manage noise by establishing threshold values. Marine management focuses on the total noise load on the marine environment. Management entails several considerations before recommendations can be made. As a first step, interdisciplinary teams need to assess the aggregated noise levels and determine acceptable thresholds based on the local ecosystem, then assess which existing mandates and management tools can be used, and finally assess how effective these mandates have been in improving the environment. These activities must also be managed in a way that is acceptable to various relevant stakeholders, who would need to follow the decisions. The URN from a ship can be affected by the vessel’s design, either during its construction or during upgrades, and balances a trade-off against fuel efficiency. However, the URN can also depend on how the ship is operated. Regulating ship speed is one potential management tool, and its effectiveness needs to be assessed. Other management measures include how shipping lanes are drawn, areas to avoid, financial support, information, etc. This report focuses on possible policy measures that the Swedish authorities could adopt to lower URN by regulating the speed of ships. The report presents an interdisciplinary analysis, using a case study of an area in the southern Kattegat that covered several maritime zones, different national jurisdictions, intensive traffic, and high natural values. An important part of the work was to assess whether existing source models for ship noise could be used for the type of ships that are common in waters around Sweden. In this study, the JOMOPANS-ECHO (J-E) model was used.The J-E model was validated by comparing measurement data from a hydrophone station at Vinga on the Swedish coast that collected data from ships (254 passages) that used the port of Gothenburg. The analysis showed some deviation between the J-E model and measurement data, which could be due to differences in the length and speed of ships in waters around Sweden compared to the ships used in the development of the J-E model. However, this was likely to have negligible impact on the outcome of the case study.Analyses of ship traffic in 2021 showed that 4,511 unique vessels visited the study area at least once. Most ships followed the main routes, but no part of the study area was completely free from ship traffic. About 68% of the ships visited the study area for 1-4 days, while about 32% visited the area more regularly. The most common ship types were General Cargo Ships, Dry Bulk Ships, and Tankers. The ships that on average travelled at highest speeds were RoPax Ships, RoRo Ships, Vehicle Carriers, and Container Ships. The ships were registered in 64 countries. About two percent of the ships were registered in Sweden and about four percent in Denmark.Legal analysis showed that Sweden has the right and the responsibility to take measures to reduce underwater noise from ships to the extent that the noise can be deemed to pollute the marine environment. However, this mainly applies to Sweden’s territorial seas, which cover roughly half the area being studied for this report. In the portion that constitutes Danish territorial sea, Denmark has comparable opportunities for managing URN. In areas that are Swedish or Danish exclusive economic zones (EEZs), the ability to introduce mandatory speed limits is significantly limited. There, the most realistic option would be to request the IMO to establish speed limits, or alternatively to issue a recommendation to navigate at lower speeds, although such guidance could not be enforced on ships that do not voluntarily reduce their speed.It was estimated that lowering the ships' speeds to a hypothetical limit of 11 kn would reduce the average URN levels by 4.4 ± 2 dB, as registered by local receivers in the study area. This speed limit would affect approximately 44% of the ships in the area. A maximum speed of 13 kn would instead reduce the level by 1.9 ± 0.5 dB and would affect 11% of the ships on average. The reduction in noise levels may temporarily be much higher in the immediate vicinity of individual fast ships, and there might be a high degree of variation between different ships.The study and report make it clear that it is a complex task to assess the feasibility and benefit of introducing a specific marine management tool, in this case an enforceable local speed limit. But it is also clear that there are reliable methods to make the preliminary assessments, and that it requires interdisciplinary analyses and competence.
|
|
| 2. |
- Basu Bal, Abhinayan, 1980, et al.
(författare)
-
Different Perspectives on Supply Chain Finance – In search of a holistic approach
- 2017
-
Ingår i: PLAN’s Research and Application Conference, 25-26 October, Gothenburg.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper discusses from a logistics services, financial and legal standpoint the possibility to deliver SCF solutions to the entire supply chain. Particularly the potential new role of LSPs as independent third parties that can assist in verification and risk assessment for trade financiers or add supply chain finance to the service portfolio. Based on a conceptual model defining supply chain finance and financial supply chain management, the research approach includes conceptual development complemented by financial and legal analysis. The findings in the areas of information asymmetry, visibility, working capital and division of roles can foster innovation in the financial technology arena for greater financial inclusion in international trade.
|
|
| 3. |
- Basu Bal, Abhinayan, 1980, et al.
(författare)
-
Different Perspectives on Supply Chain Finance – In search of a holistic approach
- 2018
-
Ingår i: Gong, S., Cullinane, K., (Eds.) Finance and Risk Management for International Logistics and the Supply Chain, 1st Edition. - Oxford : Elsevier. - 9780128138304 ; , s. 35-54
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter discusses from a logistics services, financial and legal standpoint the possibility to deliver Supply Chain Finance (SCF) solutions to the entire supply chain. Particularly the potential new role of Logistics Service Providers (LSPs) as independent third parties that can assist in verification and risk assessment for trade financiers or add SCF to the service portfolio. Based on a conceptual model defining SCF and financial supply chain management, the research approach includes conceptual development complemented by financial and legal analysis. The findings in the areas of information asymmetry, visibility, working capital and division of roles can foster innovation in the financial technology arena for greater financial inclusion in international trade.
|
|
| 4. |
- Bergqvist, Rickard, 1979, et al.
(författare)
-
Effektiva kombiterminaler och avtal
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kombiterminaler spelar en viktig roll i transportsystemet. Förutom utmaningarna med att utforma effektiva kombiterminaler som bidrar till hög produktivitet för järnvägstransporter så finns också en rad utmaningar i de avtal som måste skrivas/upprättas med berörda aktörer. Exempel på sådana upprättade avtal är genomförandeavtal och anslutningsavtal med Trafikverket, terminaloperatörsavtal och trafikeringsavtal med berörda tågdragande företag. Syftet med föreliggande rapport är att identifiera brister och utmaningar vid upprättandet av avtal mellan de olika aktörer som hanterar kombiterminaler för att undvika problem som annars kan påverka transporteffektiviteten negativt. Projektets syfte uppnås främst genom att genomföra en analys av olika avtal för 5 olika kombiterminaler som upprättats mellan olika aktörer senaste 10-15 åren.
|
|
| 5. |
- Bäckman, Therese, 1981, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods – Ett förslag till nollvision
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Säkra transporter av farligt gods på väg och järnväg är en synnerligen komplex aktivitet i skärningen mellan juridik, teknologi, logistik, ekonomi, organisation, och individ. Graden av komplexitet ökar med frågor om styrning, säkerhet, miljöhänsyn, hållbarhet, fysisk planering, och konkurrens. Planering av forskningsarbetet, datainsamling och analys har skett i en tvärvetenskaplig kontext där forskare från juridik, logistik, informatik, och miljövetenskap deltagit. Exempel på frågeställningar som har studerats inom ramen för projektet är säkerhetsrådgivarens roll och funktion, problem och brister i transportkedjan, vilka aktörer som är involverade i transportkedjan och hur trafikpolisen utför sina operativa kontroller av transport av farligt gods. Vidare har projektet resulterat i nya forskningsfrågor att undersöka och analysera i framtiden. Det handlar bl.a. om hur våra urbana miljöer ska kunna utvecklas och möta utmaningar kopplade till transport av farligt gods. Detta presenteras närmare i ”case Älvstaden”. Studierna av regelverken som styr transporter av farligt gods, logistiska begrepp och principer som bidrar till ökad precision avseende en nomenklatur, och transportkedjan som informationsmiljö, utgör exempel som är mer teoretiskt grundade i de olika disciplinerna. På en övergripande nivå är detta ett viktigt komplement till de empiriska avsnitten och en förutsättning för att kunna tydliggöra komplexiteten i projektet. Denna kortare rapport återger viktiga resultat i projektet, och den utgör sammanfattning av en längre slutrapport som publiceras hos MSB hösten 2021. I den längre rapporten, Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan, återfinns nulägesbeskrivningar med tillhörande publikationer som utgör ett mer samlat resultat av projektmedlemmarnas ansträngningar. För att nå målbilden om säkra transporter samlas de viktigaste resultaten från projektet i en lista med åtgärdsförslag. Dessa förslag omfattar områden som vi anser har särskilt god potential för utveckling och ett urval av sådana åtgärdsförslag finns med i denna slutrapport.
|
|
| 6. |
- Bäckman, Therese, 1981, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan : Safer transport of dangerous goods by information management and collaboration
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Farligt gods kan definieras som de ämnen och föremål som kan orsaka skada på människor, miljö och egendom om de inte hanteras på rätt sätt under transport. I förhållande till den mängd farligt gods som transporteras i Sverige inträffar förhållandevis få allvarliga olyckor. Däremot inträffar en incident med farligt gods nästan varannan dag i Sverige. Syftet med projektet är att bidra till att transporter av farligt gods kan genomföras på ett så säkert, men ändå ändamålsenligt, sätt som möjligt. Utgångspunkten är att identifiera styrkor och svagheter längs transportkedjan för att olyckor med transport av farligt gods ska kunna undvikas. Inom projektet har information och kunskap samlats in direkt från privata och offentliga aktörer i transportkedjan eller med koppling till kedjan. Detta har skett genom intervjuer, möten, fältstudier, studiebesök, workshops och konferenser samt indirekt genom bland annat litteraturgenomgångar, studier av media och regelanalyser med stöd av juridisk metod. Undersökningarna har, förutom denna rapport, resulterat i ett flertal publikationer, såsom exempelvis vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag samt olika typer av presentationer. Den kanske viktigaste kunskapsspridningen har dock skett genom en nära dialog med avnämare och genom ett ömsesidigt lärande. I denna rapport återges viktiga resultat från projektet. I kap. 2-7 återfinns en nulägesbeskrivning med tillhörande publikationer som utgör ett samlat resultat av undersökningarna som utförts under projektets gång. Nulägesbeskrivningen omfattar en beskrivning och analys av följande: • transportkedjan vid transport av farligt gods (kap. 2) • transportkedjan som en informationsmiljö (kap. 3) • regelverken rörande transport av farligt gods (kap. 4) • säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods (kap. 5) • tillsyn för säkrare transporter av farligt gods (kap. 6) • problem och brister i transportkedjan (kap. 7) Kapitlen utgör ett underlag för att kunna formulera de åtgärdsförslag som presenteras i kap. 8. I det avslutande kap. 9 ges en utblick mot framtidens utmaningar. Det ska poängteras att det inte finns ett enda specifikt problem inom området för transport av farligt gods, utan det föreligger flera olika problem. Dessa problem kan enskilt eller i samverkan med varandra leda till risker som påverkar säkerheten negativt vid transport av farligt gods. Det är därför viktigt att riskerna minimeras, till fördel för ökad säkerhet. Det finns dock inte en enda lösning eftersom området är komplext med många aktörer och omfattande och detaljerade regelverk. Vi presenterar åtta åtgärdsområden som vi menar är särskilt viktiga och introducerar en målbild som består av en nollvision för olyckor, incidenter och tillbud vid transport av farligt gods. Nollvisionen preciseras i kap. 8. De aktuella åtgärdsområdena presenteras i kap. 8 och utgörs av: • Ökad medvetenhet • Ändamålsenliga regelverk • Rätt kompetens • Stärkt säkerhetsrådgivarroll • Informationstillgång • IT-system med samverkansförmåga • Synliggörande av dolt farligt gods • Effektiv tillsyn och kännbara konsekvenser Åtgärdsområdena innehåller en tillhörande problematisering för att sätta området i sitt sammanhang. Varje åtgärdsområde omfattar även en delvision som visar på vad just det området kan bidra med för att nå nollvisionen som framförs i projektet. Vidare ges exempel på konkreta åtgärdsförslag som har kunnat identifieras genom forskningen i projektet. Dessa åtgärdsförslag har särskilt god potential att kunna bidra till säkrare transporter av farligt gods.
|
|
| 7. |
- Gonzalez-Aregall, Marta, et al.
(författare)
-
Reducing undeclared and misdeclared dangerous goods to improve maritime transport safety
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transport of dangerous goods creates substantial utility to society, but carries a risk to the environment, health and safety. Some of the accidents and incidents occurring during dangerous goods transport can be attributed to poor practices, such as misdeclaration or failure to declare the goods. This pre-study aims to investigate the problem of undeclared and misdeclared dangerous goods transport on container, RoRo and RoPax vessels and to investigate the circumstances and causes that lead to incorrect declaration. For this purpose, this research carried out a literature review and conducted several interviews with main stakeholders in Sweden such as port authorities, port terminals, shipping companies, insurance companies and public institutions. Main results suggest that the existence of different regulations (land transport and sea transport for dangerous goods), can be a risk for managing these goods. Furthermore, it is important to enhance coordination between different actors and increase digitalization to control information flows. This pre-study is coordinated with the longer and larger project Transparent information management and collaboration for improved reliability during transportation of dangerous goods funded by the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB).
|
|
| 8. |
- Kern, Jhonnie, et al.
(författare)
-
Behovs- och systemanpassat underhåll av godsvagnar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens godstransportsystem på järnväg behöver åtgärdas för att förbättra såväl pålitlighet som punktlighet. Förevarande projekt syftar till att identifiera lösningar som enkelt kan implementeras och där effekter också enkelt kan beskrivas och förutses med avseende på underhåll och service av godsvagnar för morgondagens behov. Det bakomliggande syftet för dessa åtgärder är mer effektiva godstransporter. Tonvikt ligger i detta avseende på behovs- och systemanpassade åtgärder. Projektet syftar närmare till att utreda förutsättningarna för ett behovs- och systemanpassat underhåll av godsvagnar. Under projektets gång har mobila lösningar kring underhåll varit i fokus, varför rapporten riktar in sig på denna typ av underhåll. Trafikverket har bidragit med medel till projektet och utöver dem har Swemaint AB, BS Verkstäder AB och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet medverkat i projektet. Föreliggande rapport redovisar resultaten av projektet.
|
|
| 9. |
- Malmberg, Lars-Göran, 1953
(författare)
-
Administrative procedure in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Codification-Congress of the International Academy of Comparative Law, 24-26 May 2012, Taiwan.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Malmberg, Lars-Göran, 1953
(författare)
-
Constitutional amendment in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Engineering Constitutional Change A Comparative Perspective on Europe, Canada and the USA, Ed Xenophon Contiades. - London : Routledge Taylor&Francis Group. - 9780415529761 ; , s. 325-336
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
