| 1. |
- Solberg Søilen, Klaus, 1968-
(author)
-
Macklean som ekonom
- 2009
-
In: Svaneholms Årsbok. - Skurup : Svaneholm Andelsförening. ; , s. 37-48, s. 37-48
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- Rutger Macklean (1742-1816) står ofta beskriven som friherre, politiker, och skiftesreformist. I vilken grad var han också ekonom? Frågan kan verka något långsökt vid en första anblick, men då får man komma ihåg, att ekonomi är ett gammalt grekiskt ord för ”hushållningsadministration" och att det var just detta som präglade mycket av hans verksamhet på Svaneholm, både för egen och för andras räkning . På Mackleans tid fanns det inte ekonomer i den betydelsen som vi idag förstår begreppet. Adam Smith (1723-1790), som ofta räknas som grundläggaren av det vetenskapliga studiet av ekonomi, var t.ex. moralfilosof. Hans mest kända verk Wealth of Nations från år 1776 finner vi också i Mackleans bokhylla. På den tiden benämndes inte det vetenskapliga fackområdet ekonomi, men politisk ekonomi vilket var en blandning av vad vi i dag skulle kalla statsvetenskap och ekonomi.
|
|
| 2. |
- Norrlid, Ingemar
(author)
-
Prövbarhet och relevans : Om minimikrav, optimumnormer och historieforskningens interna etiska kod
- 1999
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Akademisk historia är en empirisk vetenskap i åtminstone den meningen att historiska utsagor, utsagor om det förflutna, är erfarenhetsbaserade. Utsagornas hållbarhet prövas mot det historiska källmaterialet och mot förnuft och logik. Prövningen sker inom forskarkollektivet och förutsätter kommunikation. Kommunicerbarhet är därför som jag ser det, liksom det för all vetenskap gällande kravet på ny kunskap, ett historievetenskapligt minimikrav och ett kategoriskt etiskt imperativ. Historia är en humanistisk vetenskap i betydelsen en vetenskap som handlar om människan i hennes sociala relationer i det förflutna. I övrigt är det historievetenskapliga forskningsområdet i dag gränslöst. En traditionell, länge i statsidealismen teoretiskt förankrad fokusering på politikhistoria, det politiska livets centrala gestalter och händelser, har övergivits. Det finns med den angivna begränsningen inte längre några förbjudna landskap på det förflutnas territorium. Vad som är bra och dålig historia bestäms utom av minimikraven av en uppsättning relevans- kriterier. Vetenskaplig relevans handlar om att sätta in ett problem i ett problemsammanhang. Relevansen är kumulativ, när problemet relateras till tidigare forskning, och teoretisk, när kopplingen är till samhälls- och/eller historieteori. Med existentiell relevans avses att historikern placerar människan och det mänskliga livets problematiker i centrum för sitt studium. Kravet på kumulativ relevans är inomvetenskapligt och okontroversiellt, teorirelevans har sedan en tid också kunnat påyrkas med inomvetenskapliga, i första hand förklaringsteo- retiska argument. Synpunkten att historia har eller måste bedrivas så att den får existentiell relevans har vanligen upplevts som utomvetenskaplig och på den grunden ibland som suspekt. Jag föreställer mig att det numera är en allmän insikt i vetenskapsvärlden att stipulativa inslag och ren metafysik, t. ex metodregler och antaganden om människans, samhällets och de sociala relationernas natur, och därtill en rad andra värderingsmässiga inslag, är ofrånkomliga när vi bygger vetenskap. Frågan om kravet på existentiell relevans förutsätter en omprövning av den vetenskapliga historiografins minimikrav tycks mig för den skull överspelad. Den alternativa frågan, om forskning som inte sätter människans existens i centrum är förenlig med minimifordringarna, skulle för ett fullständigare svar tarva en mera genom- lysande undersökning av det existentiella relevanskriteriet än som har kunnat företes här. När jag ovan har använt beteckningen 'nyhistorism', i en något annan betydelse än Floto (a.a. 267), för ny-nyhumanismen har det skett i övertygelsen att det i existentialismen, liksom för den delen i historiematerialismen, genljuder av den klassiska historismens föreställning att historien lever i mitt liv och alla människors liv och i alla relationer mellan människor, och att historien därför alltid är samtidig (Benedetto Croce).
|
|
| 3. |
- Bergman, Karl
(author)
-
Makt, möten, gränser : skånska kommissionen i Blekinge 1669–70
- 2002
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The object of this thesis is to examine the incorporation of the former Danish province of Blekinge into Sweden after the Treaty of Roskilde in 1658. This question has been analysed before but such studies have usually been coloured by the use of national ideas and notions born of a later age than the period under examination. This thesis analyses the so-called Transition Problem using theoretical models and ideas taken from the state formation debate which stresses such concepts as the conglomerate state, centralisation, homogeneity and a striving towards professional administration. The main sources are the archives of a Swedish Royal Commission, the Skånska Kommissionen, 1669-70. This material has made it possible to analyse how the inhabitants of Blekinge regarded their new rulers. In this context questions of identity are also discussed. A description of the interaction of authorities and subjects is central to the thesis and forms the basis of a discussion of integration. An analysis of the tenets of Lutheran Christianity has been deemed of great importance as these norms and values made possible a fruitful meeting between the groups involved. The thesis stresses the role of the inhabitants in the process of integration but also looks at the activities of Royal commissions and seeks to analyse their meetings with the citizens of the realm. A special chapter examines Blekinge's role in, and relationship to, the kingdom of Denmark in the sixteenth and seventeenth centuries.
|
|
| 4. |
- Bergman, Karl
(author)
-
Bröd och brännvin. Örlogsflottans försörjning och tidigmodern produktion.
- 2007
-
In: Historisk Tidskrift. - Stockholm : Svenska Historiska Föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 1, s. 3-25
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Under tidigmodern tid och som ett resultat av den expanderande flottan tvingades den militära ledningen i Sverige att engagera sig i den produktiva verksamhet som var ämnad att bidra till flottans försörjning. Detta engegemang innebar att flotan tekniska kunskap,dess logistiska kompetens och organisationsförmåga kom att användas i nya sammanhang.Den tidigmoderna produktion som etablerades i landskapet Blekinge kom att få betydelse för det moderna industrilandskapets utformning.
|
|
| 5. |
- Bergman, Karl
(author)
-
Blekinge i det danska riket
- 2003
-
In: Ale, Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge.. - Lund : De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. - 0345-0708. ; 4, s. 23-36
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Artikeln behandlar den östdanska provinsen Blekinges relation till och interaktion med det danska rikets maktcentrum på Själland under perioden före provinsens införlivande i det svenska riket. Undersökningen tar sikte på hur en kamp om resurserna mellan aktörer i lokalsamhället och centralmakten formar de politiska relationerna mellan parterna. Lokala maktgrupperingar och deras förankring samt deras legitimitet prövas. Det övergripande perspektiv som prövas är begreppet kongomeratstat och dess tillämplighet på Blekinges relation till Danmark under perioden.
|
|
| 6. |
- Bergman, Karl
(author)
-
Ett buller i Blekinge – protesterna mot utskrivningarna av båtsmän till Stora nordiska kriget.
- 2005
-
In: Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge.. - Lund : De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. - 0345-0708. ; 3, s. 4-16
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Artikeln undersöker utskrivningen av båtsmän i Blekinge 1710. En utskriving som formades till ett så kallat buller, en relativt stark protestaktion mot centralmakten. Undersökningen fokuserar på politisk kultur och konflikter under en kritisk period då lokalsamhällets lojalitet gentemot den svenska centralmakten Undersökningen behandlar även de komplicerade relationerna och maktstrukturerna i lokalsamhället. Fokus riktas mot huruvida det fanns grupper eller sociala skikt i lokalsmhället som kan anses varit drivande i denna konfrontation med den svenska militärstaten. En underliggande fråga handlar om denna konflikt kan haft något att göra med de gamla danska undersåtarnas relation till den nya svenska statsmakten.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergman, Karl
(author)
-
Konfliktlinjer och rumslig mångfald i det tidigmoderna Skåne
- 2007
-
In: Rörelser, möten och visioner i tid och rum.. - Lund : Centrum för Danmarkstudier, Lunds Universitet. - 9789170610356 ; , s. 22-53
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Artikeln problematiserar de föreställningar om tidigmoderna historiska eller kulturella gränser, som kommer till användning i vår tids regionaliseringsprocesser. Exemplet i detta fall utgörs av Skåne och Öresundsregionen. Begreppet rum och den tidigmoderna rumsuppfattningen historiseras och problematiseras utifrån ett modernt forskningsläge.
|
|
| 9. |
- Bergman, Karl
(author)
-
När Östdanmark blev Sydsverige, Integration, interaktion och identiteter
- 2006
-
In: Vid gränsen, Integration och identitet i det förnationella Norden. - Lund : Centrum för Danmarksstudier, Lunds Universitet. - 9170610177 ; , s. 132-160 (145-154)
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Artikeln behandlar tidigmoderna identiter och integration i ljuset av ett modernt forskningsläge som växt fram som en kritik av ett äldre forskningsläge där de nationella föreställningarna haft företräde. De empiriska exemplen utgörs av Skåne Halland och Blekinge vid skiftet av rikstillhörighet efter freden i Roskilde 1658. I antologin ingår artiklar på svenska, danska, norska och engelska.
|
|
| 10. |
- Bergman, Karl
(author)
-
Pest, produktion och politisk kultur, studier i statsbildning och örlogsstadens tidigmoderna historia
- 2012
-
Book (other academic/artistic)abstract
- The focus of this book is the expansion of the Swedish navy and the founding of a naval city, and the manner in which this may have influenced the formation of the Swedish state. The period treated stretches from 1680 – when the Swedish government decided to establish a new naval base and to that end founded the naval city of Karlskrona – to the latter part of the eighteenth century, when large-scale production at the naval base was increasingly in evidence. The primary concern is the way in which small, everyday structures can change and influence the process of state-formation; how actual conflicts on the ground, conflict resolution, and the handling of manufacturing problems and disease seem to converge to make up the pattern we have subsequently characterized as modernity, as elements in a state-formation process. As a rule, research on state-formation takes its starting-point in an interest in the expansion of the land-based military forces in the early modern period. The basis for the present study, however, is research that has concentrated on the rise of the navies and their influence on state-formation, central to which here is the expansion of the Swedish navy, the new technological challenges it faced, changes in military leadership, and the immense costs and risks involved, all of which meant the Admiralty and navy were forced into new ways of thinking, and old social relationships and patterns were re-examined. The navy evolved into a catalyst for change. The study comprises three sub-studies, all of which contribute to a greater understanding of the overarching theme. The first sub-study deals with political culture, the patterns of interaction that evolved in the encounter between a citizenry with a deeply rooted merchant culture and an executive with strong centralizing ambitions, and draws on the literature that shows a Habermasian critical approach, in which the focus is on the forms the populace’s interactions took in the early modern period. It shows how political spatiality shaped the realm and how what we now term ‘private’ and ‘public’ became categories to be taken into account in the encounters between the various parties concerned. It was as part of this process that when it came to negotiation and compromise a pattern of interaction evolved that was for the most part authoritarian in nature. For the government and the navy it was a matter of winning over independent citizens, whose trade networks they wished to tap, in order to realize their foreign policy ambitions. All-too authoritarian intervention on the part of the government would in this case have been counterproductive. The second sub-study deals with the emergence of large-scale manufacturing, which evolved independently of the townsmen and craftsmen’s control. It takes as its starting-point the literature that seeks to problematize the term ‘proto- industrialism’. The pressures of a tense international situation and consequent military–political considerations led the government to invest heavily in the Swedish navy. As a consequence, larger volumes of materiel were the order of the day. The sub-study highlights the production of bread and snaps in particular. The shipyard engineers designed and constructed manufacturing facilities and machines to solve their production problems. The principles of standardization, experimentation, and engineering design arrived on the scene. Manual production was abandoned, at least in some manufacturing branches. The upshot was that old, ingrained social hierarchies of production and power were challenged and abandoned. The third sub-study concerns the plague that hit Karlskrona and the navy alike in 1710, and which would come to threaten the navy’s very existence. Its theoretical basis is the Foucaultian field of research on disease and disease control as a part of a shift in the balance of power, for it demonstrates that it was doctors, not priests, who stood at the Admiralty leadership’s right hand as advisors and experts. Religious rhetoric, as an explanatory model, was indeed in evidence, but played a subordinate role. The subsequent systemization centred on a belief in human – or rather learned doctors’ – powers of observation and ability to draw conclusions. Categorization, separation, and control were the key-words in the process. Against this was the populace’s grass-roots, religiously inspired behaviour; behaviour that in their rulers’ eyes was a threat to the natural order and had to be suppressed. Doctors with their ‘science’ and the military with their brute power made for a powerful combination in the struggle against what they saw as disorder. On the heels of this battle against the plague, the navy furthermore appeared in the guise of the defender of fundamental ‘welfare’, to use a modern expression. At the peak of the crisis, the naval base was the lone institution able to offer the promise of food and medicine. The first basic hospitals also began to take shape. So, three ‘tracks’ in a Swedish state-formation process: a political culture with a particular interaction pattern for policy; new forms of production that left their mark on central social relationships in society as a whole; and fresh thinking on how to combat disease that, as a form of logic, resulted in a power shift and social change. Was this all brought about by the navy and the Admiralty? The answer is no, far from it. Similar processes can be identified in other contexts. On the other hand, the external pressures and historical circumstances were such that the Admiralty and the navy at this point constituted an arena where these processes of change could find expression.
|
|
