| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
|
|
| 4. |
-
Rome and the guidebook tradition : from the Middle Ages to the 20th century
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Almost everyone has used a guidebook, when travelling or in the armchair at home. But how and when was the guidebook born? In this book, seven scholars from various disciplines argue that the guidebook emerged in Rome in the late Middle Ages, to form a surprisingly consistent model for guidebooks up to our time. The descriptions of must-see monuments, recommended routes, practical information and value-laden instructions have guided travellers to Rome through more than 1000 years.
|
|
| 5. |
-
Médiations interculturelles entre la France et la Suède : Trajectoires et circulations de 1945 à nos jours
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Ce livre porte sur les relations culturelles entre la France et la Suède de 1945 à nos jours. Il réunit les articles présentés à l’occasion de la conférence internationale, « Frankrike-Sverige – Tur och retur », qui a eu lieu à Stockholm en janvier 2014, organisée par l’Université Paris-Sorbonne et l’Université de Stockholm. Ces vingt-deux articles tracent ensemble une histoire croisée des médiations matérielles et immatérielles, dynamiques et complexes, ayant permis la construction des identités culturelles dans trois domaines principaux : les représentations et l’imaginaire ; la médiation et les vecteurs de transmission ; la traduction, la réception et la circulation des oeuvres.
|
|
| 6. |
-
Språk för bildning
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ser egentligen studenter, universitetslärare och doktorander i språkämnen på bildning? Varför är språkligt ansvarstagande viktigt, och hur relaterar det till bildning? Hur kan en bildningssyn praktiseras i universitetets litteraturundervisning som är inkluderande och tar hänsyn till röster som tidigare inte hörts? Vad innebär det egentligen att läsa franska på akademisk nivå? Och vilka språkpedagogiska slutsatser kan vi dra av Wilhelm von Humboldts språkteorier? Alla dessa frågor får sina svar i antologin "Språk för bildning" där sex forskare i språk- och litteraturvetenskapliga ämnen vid Göteborg universitet resonerar kring frågan hur språk hänger ihop med bildning. I "Språk för bildning" redovisas ett projekt med samma titel som har bedrivits på Grundtviginstitutets uppdrag vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Norden i Europa: Rörelse, resor, föreställningar 1945-2014
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom historien har skilda föreställningar om Norden skapats och uttryckts i olika delar av Europa. De har påverkat beskrivningarna av både Europa och Norden som specifika kulturella rum, och de har bidragit till att politiska, ekonomiska och filosofiska intressen och värderingar kopplats till bestämda geografiska områden. Det finns därför en spännande mångtydighet i själva begreppet Norden, och denna mångtydighet vill bokens olika artiklar belysa. Norden ses här omväxlande som en rent politisk enhet, en geografisk plats, ett kulturellt rum, och ett inre tillstånd. Genomgående fungerar Norden dock som en projektionsyta för strömningar och föreställningar, ofta positiva sådana, varför det också utgör ett mål för drömmar och resor. Men vi finner även en rörelse mot en mörkare och mer kritisk Nordenbild som löper som en röd tråd genom flera av bidragen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Från Island till Sverige och tillbaka : Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This Festschrift is dedicated to Veturliði G. Óskarsson, Uppsala professor of Scandinavian Languages with a focus on Icelandic, on his sixty-fifth birthday, 25 March, 2023. Eleven colleagues based in three different Nordic countries have written contributions in Icelandic, Swedish, English, and Norwegian, touching on different aspects of Veturliði’s research interests: Lexicology and etymology: Katrín Axelsdóttir (University of Iceland), Enn um ald(u)rnara (Ald(u)rnari once again); Margrét Jónsdóttir (University of Iceland, emerita), Orðið féskylft (About the word féskylft ‘insolvent’); Matteo Tarsi (Uppsala University), Naming the elements in the Nordic languages (Swedish, Danish, Icelandic) until 1945; Morphology: Þorsteinn G.Indriðason (University of Bergen), Hvorfor er suffikset -legur såpass produktivt i islandsk? En historisk utgreiing (Why is the derivational suffix -legur so productive in Icelandic? A diachronic study); Nordic Philology: Aðalheiður Guðmundsdóttir (University of Iceland), Guðrúnarbrögð hin nýju (A new lay of Guðrún); Heimir Pálsson (Uppsala University, emeritus), Forn nöfn — fornöfn (Old names — pronomina); Henrik Williams (Uppsala University), Vart tog Röskva vägen? (What became of Röskva?); Lasse Mårtensson (Uppsala University), Dvergatal i Uppsala-Eddan (The catalogue of dwarves in the Uppsala Edda); and Michael Schulte (University of Agder), Between the pagan past and the Christian future; Sociolinguistics: Ari Páll Kristinsson (The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies), Bonds and Boundaries and Helga Hilmisdóttir (The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies), Språkkontakt och pragmatik: En empirisk undersökning av pragmatiska lån i isländska tonårspojkars samtal (Language contact and pragmatics: An empirical study of pragmaticloans in the speech of Icelandic teenagers).
|
|
