SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(HUMANIORA Språk och litteratur Litteraturvetenskap) ;pers:(Söderhäll Bengt)"

Sökning: AMNE:(HUMANIORA Språk och litteratur Litteraturvetenskap) > Söderhäll Bengt

  • Resultat 1-10 av 323
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  • Söderhäll, Bengt (författare)
  • Lite gott och blandat
  • 1998
  • Ingår i: Gefle Dagblad. - 1103-9302. ; 19 oktober
  • Recension (populärvet., debatt m.m.)
  •  
4.
  • Söderhäll, Bengt, 1951- (författare)
  • En rörd Le Clézio i Dagermanland : litterär salong
  • 2008
  • Ingår i: Parnass : de litterära sällskapens tidskrift om skönlitterära klassiker. - 1104-0548. ; :4, s. 26-27
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Om Le Clézio och mottagandet av Stig Dagermanpriset i Älvkarleby kyrka lördagen den 25:e oktober 2008. Ur texten: "Ceremonin i kyrkan inleds med att René Dagerman, medlem i prisjuryn och Stig Dagermans äldsta son, berättar om författaren från Norrgärdet. Arne Ruth, juryns ordförande, och René delar ut priset och pristagaren, den franske författaren Jean-Marie Gustave Le Clézio, tar emot och håller ett kort känsloladdat tacktal där han berättar att Dagerman är en av de författare som följt honom genom livet. Han kommer under samtalet med undertecknad att utveckla detta och säga att när jag läste Ormen, då behövde jag den boken, den tog mig vidare och ur en period i mitt liv. (Le Clézio skrev en text om denna sin läsning av romanen ”Ormen”, publicerad i BLM 1969/2 och nu återgiven i ett häfte som Stig Dagermansällskapet publicerat inför prisutdelningen. I häftet finns texten också på franska. Dessutom en artikel om Le Clézio och en text om tidigare pristagare.)"
  •  
5.
  • Söderhäll, Bengt, 1951- (författare)
  • Litteratur och frihet - ett samtal i London : Mötet
  • 2009
  • Ingår i: Gefle Dagblad. ; :12 dec
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Lördag kväll i London, kväll efter en mycket grå och regnig dag då några miljoner människor julhandlat i butikerna längs Londons för biltrafik avstängda gator, bevakade av gigantiska dekorationer föreställande figurer ur Dickens ”En julsaga”. Det är den holländske författaren Cees Nooteboom och Wole Soyinka (Nobelpris i litteratur 1986) som samtalar om författarens arbete och läsarens och i den tomteröda lokalen, Starr Auditorium på Tate Modern i London, sitter drygt hundra åhörare och lyssnar. Tate Modern lördagen den 5 december 2009: Kulturredaktören på Financial Times, Jan Dalley, fördelar ordet mellan författarna Soyinka, Nooteboom, A S Byatt, Nuruddin Farah, H M Enzensberger och Tahar Ben Jelloun. Ja, det är en osannolik samling skrivare som uttrycker sina bestämda åsikter om att författare inte är klokare än andra, men att de minsann ägnat mer tid än vad många andra kunnat göra åt att fundera över mellanmänskliga problem och möjligheter.
  •  
6.
  • Söderhäll, Bengt (författare)
  • Älvkarleby - Marseille tur och retur : evenemang kring Dagermans författarskap
  • 1990
  • Ingår i: Gefle Dagblad. - 1103-9302. ; 12 december
  • Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • En berättelse om ett evenemang i Marseille där översättare, musiker, förläggare, foskare, författare och intresserad allmänhet deltog. Foto Urban Forsgren. Artikeln föregås av en informativ notis den 26 november med rubriken "Dagermanintresset i Framkrike bara växer".
  •  
7.
  •  
8.
  • Söderhäll, Bengt (författare)
  • Att vara elletr inte vara - det är frestelsen
  • 1999
  • Ingår i: Gefle Dagblad. - 1103-9302. ; 13 april
  • Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Viss bakgrund till författarskapet ges i artikeln. Ahmad Shamloo fick Stig Dagermanpriset 1999 och i samband med det publicerades diktsamlingen "om jag vore vatten" av Stig Dagermansällskapet med bidrag från Kulturrådet.
  •  
9.
  • Söderhäll, Bengt (författare)
  • Kanon? : kulturkrönika
  • 2008
  • Ingår i: Gefle Dagblad. ; :17 juni
  • Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Vilka bestämmer vad som finns att läsa? Hur går det till när texter väljs ut och rekommenderas? Säg det. Frågor om läsning och åsikterna om vad som kan, bör eller ska läsas är många och emellanåt blir det riktigt tuffa tag när självutnämnda och betalda textälskare säger sitt. Personligen är jag av den åsikten, möjligen preliminär, att samtal om vad vi bör läsa är inspirerande. Tanken ska ju vara fri och oavsett förtryck och bestämmande från smakens domare, brukar folk hitta sätt att ta till sig och sprida misshagligheter. Debattens vågor om det är bra eller dåligt att ha en fastställd litterär kanon har gått höga i den nordiska världen och särskilt i Danmark. Nog kan de flesta vara överens om att så länge vi samtalar om frågan är risken inte så stor för att vi ska få en situation som den vi hade på skolans område fram till 1991, då den statliga läromedelsnämnden under Skolöverstyrelsen bestämde vilka läromedel som fick användas. Nu kommenderar inte, utan rekommenderar Nordiska Ministerrådet till läsning texter i en utsökt volym, ”Nordisk litteratur til tjeneste”. Redaktörerna Torben Brostrøm och Anders Juhl Rasmussen har satt samman en volym på sjuhundra sidor med texter ur dansk, finsk, färöisk, grönländsk, isländsk, norsk, samisk, svensk och åländsk litteratur. På så sätt erbjudit alla och särskilt dem som undervisar i litteratur och språk att djupdyka i ett nordiskt litterärt arv. Texterna är på originalspråk och ett gloshäfte finns med. I Ord & Bilds temanummer om kunskap (nr 3-4 2006) redogörs för ett samtal om skolans bildningsinnehåll. ”Talet om kanon kan fungera som en påminnelse om att texter faktiskt betyder något, att det inte bara är läsakten som aktivt formar mening, utan att texten har en kvalitet som gör att den kan överraska och förändra oss” skriver Bengt Kristensson Uggla om det nödvändiga samtalet om vilka texter vi borde läsa. Så med ” Nordisk litteratur til tjeneste – Nordiske kanoniske tekster” får vi hoppas att samtalet om nordisk litteratur tar fart.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 323

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy