| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Foka, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Digital Archaeology? Greece on Focus : Tools, methodologies and trends
- 2017
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Archaeology is an interdisciplinary science, as it is a scholarly study of past processes that often combines space, place, natural science, materials and texts in its interpretation. Presently, the majority of practicing archaeologists include digital tools in their work (e.g. data keeping, digital mapping, visualization tools). And recently, digital visualization is trending beyond 3D modelling and landscape reconstruction and into the interactive, scientific visualization of data in order to render relations between geographies and cultures, sensory properties (Betts 2011, Betts 2017, Foka and Arvidsson 2016), external /internal networks and aerial visualizations. On an international level, we have come to speak of the notion of “cyber-archaeology” (Forte 2015): archaeological methods that utilize participatory technology to interact with past artefacts and spaces and to understand the past through reflection and cooperative efforts. Current digital tools and methodologies help capture and display knowledge about the past. While there is considerable room for improvement, both in terms of tools and of methodologies, from composing plain databases to visualizations intended for wider museum audiences, we address here the current progress within Greek archaeological practice and emphasize the importance of sustainable and updated digital research infrastructures in order to enhance access to materials for researchers and laypeople alike.
|
|
| 4. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 31: Laokoongruppen
- 2023
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :31
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äntligen är det dags för en ny säsong av Konsthistoriepodden och denna gång går vi långt tillbaka i tiden och tar oss an en av de mest kända och omdiskuterade skulpturgrupperna i tiden: Den hellenistiska Laokoongruppen, som är skuren i marmor och som dateras till ca 40 till 20 år före Kristus och som tillhör Vatikanmuseets samlingar. Denna skulpturgrupp finns dock i en mängd kopior runtom i världen. Denna antika skulptur visar den trojanska prästen Laokoon, flankerad av sina söner Antiphantes och Thymbraeus, när de kämpar mot två gigantiska ormar som gudarna har skickat på dem. Berättelsen om Laokoons fruktansvärda öde beskrevs i litteraturen bland annat hos de antika författarna Homeros och Vergilius och är en del av berättelsen om den trojanska hästen, som alltså hänger ihop med de historiska händelserna i det trojanska kriget som sägs ha utkämpats mellan Grekland och Troja någon gång på 1100- eller 1200-talet före Kristus. Vi går till grunden med myten om Laokoon och Troja och vad man egentligen vet om var Troja låg. Men vi berättar också hur man kan följa Laokoongruppen genom tiden från att Plinius den äldre 77 efter Kristus verkar ha identifierad dess upphovsmän - tre stenhuggare från Rhodos vid namnen Agesandros, Polydoros, and Athenodoros - till att skulpturen återupptäcktes i januari 1506 på Felice De Fredis vingård som var belägen nära Colosseum på Esquilinen i Rom. Vi berättar om några försök som sedan dess har gjorts att ta fram mer kunskap om verket och att rekonstruera de delarna som inte kunnat återfinnas i utgrävningar. Och vi berättar också hur intresset för den antika Laokoonskulpturen fick en nytändning i och med 1700-talets utgrävningar av antiken och framväxten av den nyklassicistiska konsten som utfördes med antiken som förebild. Sedan denna tid har Laokoongruppen varit ett av dem mest diskuterade konstverken i vår konsthistoria med fokus på dess formspråk och dess känslomässiga uttryck. Framför allt den tyske konstskribenten Johann Joachim Winckelmann skrev fram den ideala skönheten han upplevde i den antika konsten, och hans åter och åter nypublicerade tankar blev snart allmängiltiga. Genom honom fick Laokoongruppen ännu större publicitet än vad den hade någonsin tidigare. Han skrev att Laokoongruppen följer konstens alla regler för fullkomlighet och att den äger precis samma excellenta kvalitéer som utmärkte just den grekiska antikens mästerverk: en ädel enkelhet och en stilla storhet, såväl i hållningen som i uttryck. Ända sedan dess har Laokoongruppens symbolkraft diskuterats och inspirerat utifrån det intensiva lidandet som framställs i denna skulptur, där Winckelmann såg en skildring av det mest omedelbara lidande, som uttrycker sig i alla muskler och nerver som spänner sig i kampen. Samtidigt framträder den “stilla storheten” han alltid påtalade: i Laokoons uttryck ser vi det kontrollerade, hur känslorna undertrycks av denna “store man”.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lafauci, Lauren E, 1979-, et al.
(författare)
-
Herbaria 3.0
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The collaborative project Herbaria 3.0: Telling Stories at the Plant-Human Interfaceunites environmental humanities (EH), experiential learning, and public engagement to explore how the stories we tell about plants illuminate the intertwined nature of plants and people. Storytelling fosters invested engagement with the green world and acts as a counter to the problem of “plant blindness,” or the inability to see and recognize the plants surrounding us. Without seeing the plants in our everyday worlds, we cannot learn to care for them—nor to care for biological diversity at large. Thus, Herbaria 3.0helps mitigate the loss of species by providing a space to share and remember the stories of plants that may be disappearing or changing in response to our anthropogenic climate crises. It also provides a space for humans to mourn these losses and prevent further ones. Herbaria 3.0makes important interventions in “citizen humanities”: the participation of the public in academic domains and the participation of academics in public ones. It also contributes to digital humanities by developing the potential of web-based platforms for fostering an ethics of care—both for nonhuman subjects and the environment at large—and for providing space to collectively mourn the losses of climate change. Finally, it advances the field of EH, particularly its critical plant studies and history of science strands, in order to help us cope with, adapt to, and mitigate climate change.
|
|
| 8. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Synnestvedt, Anita, 1956
(författare)
-
Here I live: 4000 yrs at Siriusgatan. The creation of a public space - using heritage and archaeology for inclusion and the future
- 2017
-
Ingår i: NEARCHs web sida.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How can we create new meeting places using heritage and archaeology in public spaces? In the suburban area Bergsjön in the northeast parts of Gothenburg in Sweden, you can find the remains of a cist grave situated among many high-rise houses. Who cares about these remains today and who knows anything about them? The project “Here I live” sets the questions of how archaeology and heritage can contribute being a resource in today’s society.
|
|
