| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
|
|
| 4. |
-
Literary history : towards a global perspective Vol. 1 Notions of literature across times and cultures
- 2006
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Literary History: Towards a Global Perspective is a research project funded by the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet). Initiated in 1996 and launched in 1999, it aims at finding suitable methods and approaches for studying and analysing literature globally, emphasizing the comparative and intercultural aspect.Even though we nowadays have fast and easy access to any kind of information on literature and literary history, we encounter, more than ever, the difficulty of finding a credible overall perspective on world literary history. Until today, literary cultures and traditions have usually been studied separately, each field using its own principles and methods. Even the conceptual basis itself varies from section to section and the genre concepts employed are not mutually compatible. As a consequence, it is very difficult, if not impossible, for the interested layperson as well as for the professional student, to gain a clear and fair perspective both on the literary traditions of other peoples and on one's own traditions.The project can be considered as a contribution to gradually removing this problem and helping to gain a better understanding of literature and literary history by means of a concerted empirical research and deeper conceptual reflection. The contributions to the four volumes are written in English by specialists from a large number of disciplines, primarily from the fields of comparative literature, Oriental studies and African studies in Sweden. All of the literary texts discussed in the articles are in the original language.Each one of the four volumes is devoted to a special research topic.
|
|
| 5. |
-
Rome and the guidebook tradition : from the Middle Ages to the 20th century
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Almost everyone has used a guidebook, when travelling or in the armchair at home. But how and when was the guidebook born? In this book, seven scholars from various disciplines argue that the guidebook emerged in Rome in the late Middle Ages, to form a surprisingly consistent model for guidebooks up to our time. The descriptions of must-see monuments, recommended routes, practical information and value-laden instructions have guided travellers to Rome through more than 1000 years.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Från Island till Sverige och tillbaka : Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This Festschrift is dedicated to Veturliði G. Óskarsson, Uppsala professor of Scandinavian Languages with a focus on Icelandic, on his sixty-fifth birthday, 25 March, 2023. Eleven colleagues based in three different Nordic countries have written contributions in Icelandic, Swedish, English, and Norwegian, touching on different aspects of Veturliði’s research interests: Lexicology and etymology: Katrín Axelsdóttir (University of Iceland), Enn um ald(u)rnara (Ald(u)rnari once again); Margrét Jónsdóttir (University of Iceland, emerita), Orðið féskylft (About the word féskylft ‘insolvent’); Matteo Tarsi (Uppsala University), Naming the elements in the Nordic languages (Swedish, Danish, Icelandic) until 1945; Morphology: Þorsteinn G.Indriðason (University of Bergen), Hvorfor er suffikset -legur såpass produktivt i islandsk? En historisk utgreiing (Why is the derivational suffix -legur so productive in Icelandic? A diachronic study); Nordic Philology: Aðalheiður Guðmundsdóttir (University of Iceland), Guðrúnarbrögð hin nýju (A new lay of Guðrún); Heimir Pálsson (Uppsala University, emeritus), Forn nöfn — fornöfn (Old names — pronomina); Henrik Williams (Uppsala University), Vart tog Röskva vägen? (What became of Röskva?); Lasse Mårtensson (Uppsala University), Dvergatal i Uppsala-Eddan (The catalogue of dwarves in the Uppsala Edda); and Michael Schulte (University of Agder), Between the pagan past and the Christian future; Sociolinguistics: Ari Páll Kristinsson (The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies), Bonds and Boundaries and Helga Hilmisdóttir (The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies), Språkkontakt och pragmatik: En empirisk undersökning av pragmatiska lån i isländska tonårspojkars samtal (Language contact and pragmatics: An empirical study of pragmaticloans in the speech of Icelandic teenagers).
|
|
| 8. |
-
Médiations interculturelles entre la France et la Suède : Trajectoires et circulations de 1945 à nos jours
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Ce livre porte sur les relations culturelles entre la France et la Suède de 1945 à nos jours. Il réunit les articles présentés à l’occasion de la conférence internationale, « Frankrike-Sverige – Tur och retur », qui a eu lieu à Stockholm en janvier 2014, organisée par l’Université Paris-Sorbonne et l’Université de Stockholm. Ces vingt-deux articles tracent ensemble une histoire croisée des médiations matérielles et immatérielles, dynamiques et complexes, ayant permis la construction des identités culturelles dans trois domaines principaux : les représentations et l’imaginaire ; la médiation et les vecteurs de transmission ; la traduction, la réception et la circulation des oeuvres.
|
|
| 9. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 10. |
|
|
