| 1. |
- Falk, Hjalmar, 1978
(author)
-
Kultur och hälsa inom utbildningar vid Göteborgs Universitet
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande rapport utgör en undersökning av kursverksamheten vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att kartlägga förekomsten av kurser med kultur och hälsa-tematik vid lärosätet under perioden höstterminen 2014 till höstterminen 2015. Undersökningen har genomförts på uppdrag av Centrum för kultur och hälsa under våren och sommaren 2015.
|
|
| 2. |
- Kardemark, Wilhelm, 1980, et al.
(author)
-
Medicinsk humaniora vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet: En rapport
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I ett landskap för högre utbildning och forskning som är statt i förändring ställs allt större krav på de akademiska disciplinerna att visa sin relevans för samtida samhällsutmaningar. Ett av de områden som tydliggör relevansen hos humaniora är vad som kommit att kallas ”medicinsk humaniora”. Den här rapporten, som kommit till på ett initiativ av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet, har som syfte att beskriva hur medicinsk humaniora som område kommit att utvecklas, hur det har definierats och vilken relevans det kan tänkas ha, hur området ser ut i Sverige i stort och vid Göteborgs universitet i synnerhet samt presentera möjliga strategier för en satsning på området från Humanistiska fakultetens sida.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nilsson, Anna-Lena, 1959-, et al.
(author)
-
A Prescription for Change : Report on EU Healthcare Provision for Deaf Sign Language Users.
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- During 2010-2012, a Leonardo da Vinci-funded EU project focused on enhancing the language skills of Deaf people, interpreters and Health Care Professionals. Project partners from Cyprus, Ireland, Poland, Scotland and Sweden reviewed current knowledge of policy and practice, and embedded the resulting analysis into a programme of materials to support reflection, knowledge and skills development internationally. This report presents the project's initial 'state-of-the-art' review, with particular reference to the partner countries.
|
|
| 5. |
- Wirdenäs, Karolina, 1972-, et al.
(author)
-
Jämlik vård och jämlik hälsokommunikation : Ett verksamhetsutvecklande samarbetsprojekt mellan Transkulturellt centrum och Stockholms universitet, 2018-2019
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ett övergripande mål för landets alla regioner är att vården i Sverige ska vara jämlik. Transkulturellt centrum (Region Stockholm) erbjuder vården utbildning i migration samt utbildning om vård och hälsa för nyanlända. Utbildningarna bidar tydligt till regionens mål.I denna rapport beskrivs ett verksamhetsutvecklande projekt med Transkulturell centrums (TC:s) utbildningar och medarbetare samt språkvetenskaplig forskning om hälsokommunikation i fokus. Projektet omfattar ett begränsat material, med intervjuer, fältstudier med inspelningar från TC:s utbildningar som analyserats med språkvetenskapliga metoder (interaktionell sociolingvistik och retorik). Efter analys av insamlat material har vi kunnat spegla och diskutera utbildningarna med medarbetarna, vilket är ett verksamhetsutvecklande arbete i sig, vi har därefter återrapporterat våra iakttagelser muntligen och föreliggande rapport är en skriftlig version.Vår bild av TC kan sammanfattas med att deras arbete med att migranter och vårdgivare till stor del innebär att de delar med sig av kunskap, expertis och kompetens, men att det under utbildningarna också pågår ett omfattande och nödvändigt arbete med att på olika sätt engagera, mobilisera och motivera vårdgivare respektive migranter. En förutsättning för verksamheten är att de som deltar i utbildningar känner förtroende för TC, och medarbetarna är väl medvetna om att trovärdighet är förutsättning för att kunna nå fram.Det viktiga engagemanget skapas dels genom dialog och samtal med deltagarna, dels genom argumentation och explicita ställningstaganden samt genom berättelser, personliga erfarenheter och autentiska exempel. Att alla som undervisar har flera olika kompetenser och omfattande erfarenhet av vård och migration är centralt.I rapporten finns även några verksamhetsutvecklandeförslag på kommunikativa verktyg som kan användas för att balansera de viktiga komponenterna i de olika utbildningssammanhangen. Projektet är till viss del finansierat av strategiska medel från det humanvetenskapliga området vid Stockholms universitet.
|
|
| 6. |
- Eckervald, Klara, et al.
(author)
-
Barns verbala repetitioner : Är dessa tecken på incest?
- 1995
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det har förekommit att ett barns repetitioner av ord eller fraser anförts i samband med anmälningar och misstankar om sexuella övergrepp. Syftet är här att närmare undersöka förekomst av verbala repetitioner hos barn i förskoleåldern. Totalt 138 enskilda fall av verbala repetitioner insamlades från föräldrar (enkät till 215 st) och från daghemspersonal (13 intervjuer plus dagboksmetodik med 5 personal). Enligt resultaten är det framför allt yngre barn som upprepar. Det är inga framträdande könsskillnader, men pojkarnas upprepningstopp ligger åldersmässigt något senare än flickornas. Upprepningarna verkar ha med varierande förhållanden eller orsaker att göra. Uppgiftslämnarnas agerande varierar från fall till fall. Ingen personal har gjort någon anmälan med anledning av upprepningar. Enligt författaren har inget exempel bedömts sammanhänga med sexuella övergrepp.
|
|
| 7. |
- Brunnberg, Elinor, 1948-, et al.
(author)
-
Att höra eller nästan inte höra : Liv & hälsa ung 2005 och 2007 i Örebro län
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I linje med FN:s barnkonvention och Konventionen om rättigheter förpersoner med funktionshinder ska ungdomars röst göras hörd. Den härrapporten bygger helt på ungdomars uppgifter om sin verklighet.Studierna Liv & hälsa ung 2005 och 2007 visar att i den reguljära skolanupplever drygt fem procent av eleverna att de har ett funktionshinder närdet gäller hörseln och de rapporterar ofta en utsatt situation. Det finns även hörselskadade ungdomar på specialskolan/riksgymnasiet för döva och hörselskadade. De hörselskadade ungdomarna är en grupp som rapporterar en mängd hälsorelaterade problem, många känner sig mobbade av kamrater eller kränkta av vuxna i skolan. Det är också en grupp som förhållandevis ofta rapporterar bruk av alkohol, tobak och narkotika. De kan även ha andra funktionsnedsättningar eller tinnitus. De hörselskadade ungdomarna är en högriskgrupp som behöver uppmärksammas och få ett bättre anpassat stöd. Det behövs fördjupade studier hur stödet kan utformas på ett relevant sätt, speciellt gäller det dem med flera funktionshinder. För att göra detta är det viktigt att ungdomarna själva involveras i arbetet. Fördjupade studier behövs också om hur hörselskadade ungdomars delaktighet i den reguljära skolan kan förbättras samt om vad som skapar exempelvis stress, trötthet och olyckor. Det behövs åtgärder för att minska den mobbning som sker och inte minst minska det ungdomar rapporterar om kränkning från vuxna. Det behövs riktade insatser för att öka de hörselskadade ungdomarnas simkunnighet och fysiska aktivitet. Det är också av stor betydelse för de hörselskadade och döva ungdomarna att det finns kompetent tvåspråkig (svenska och teckenspråk) personal på ungdomsmottagningar och barnahus.
|
|
