| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Wadensjö, Cecilia, 1954-, et al.
(author)
-
Tolkfunktionen i asylprocessen
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta intervjuer sker med hjälp av tolk. När tolkningen inte fungerar är det djupt problematiskt. Det drabbas inte minst den asylsökande och är ett hot mot rättssäkerheten i asylprocessen.Kunskapsöversikten avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet.Den mynnar ut i ett antal övergripande slutsatser och rekommendationer, varav den viktigaste är att det finns ett akut behov av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Schultz Nybacka, Pamela, 1971-
(author)
-
Människans väg till boken : En studie om böcker och läsande efter momssänkningen
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna studie handlar om människor, böcker och läsning i Sverige efter införandet av sexprocents mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, etc., från den 1 januari 2002. Studien ingåri ett pågående avhandlingsprojekt vid Företagsekonomiska institutionen, StockholmsUniversitet. Resultaten rapporteras även till Bokpriskommissionen, som är en samarbetspartkring forskningsprojektet.En specifik fråga som undersöks är huruvida momssänkningen har lett till någon förändringi människors beteende och attityder gentemot bokinköp och läsande. Ett övergripande syfteär att söka förstå och beskriva relationen mellan människor, böcker och läsande samt vilkenslags ekonomi denna relation grundar sig på. Redan vid startpunkten för denna studie stod det klart att försäljningen av böcker hade ökat markant under det första året, mellan 15–20%. Utgångspunkten för undersökningen blev då: Vilka människor har köpt och eventuellt lästflera böcker? Vart har alla dessa böcker tagit vägen?En annan viktig utgångspunkt för studien är att den kompletterar befintlig statistik inomområdet kring böcker och läsvanor. Detta har främst inneburit valet av en kvalitativ metod.Undersökningen syftar till att skapa förståelse för ett skeende, snarare än att producerauniversella slutsatser. Det empiriska materialet består av flera delar och fyller olika delsyften:• Brevsvar på Nordiska museets frågelista Nm 228 från årsskiftet 1999/2000 Avsikten ärdels att skapa en bild av människors bokinköp och läsande innan momssänkningen,dels att utforska steget från läskunnighet till att börja läsa böcker.• Intervjuer, såväl enskilda som i grupp. Ett utmärkande drag för merparten avgruppintervjuerna är att deltagarna redan känner varandra. Avsikten med detta ärframför allt att få fatt på en social dynamik kring böcker och läsning. Urvalet avdeltagare har huvudsakligen skett utifrån deras relation till boken och läsande.• Måleriövningar är en metod av mer experimentell karaktär och har använts för attskapa en rikare kunskap på området kring böcker och läsande. Deltagarnas muntligaberättelser ackompanjerar bilderna.• Studentprojekt, som i sin tur bygger på studenternas egna intervjuer med människorsom läser sällan böcker.Ett centralt antagande för studien är att böcker utgör en särskild form av vara. Liksom andrakonst- och kulturprodukter fungerar upplevelsen av böcker enligt ett slags ackumuleringenslogik, dvs. vad mer man läst, desto mer vill man läsa. Detta till skillnad från andra produkter, som verkar enligt en konkurrenslogik, där en produkt mer eller mindre slår ut behovet av en annan, eller mättnadslogik, där marginalnyttan är i avtagande.Boken särskiljer sig dock från andra konst- och kulturprodukter genom att boken kräver läskunnighet. De flesta vuxna människor i Sverige idag är läskunniga, även de som sällan eller aldrig läser böcker. I studien beaktas således skillnaden mellan att bli läskunnig samt att bli en läsare, vilket definieras som en person som självmant införlivar böcker och läsande i sitt liv. Vanligaste sättet att skapa läsvanor är genom en gradvis tillägnelse, men det förekommer även att människor blir läsare från ett ögonblick från ett annat. Detta kan ske även i vuxen ålder. Det finns de som börjar läsa böcker för att det är möjligt och det finns de som avstår för att de inte längre måste. Det är dock svårt att veta vad som avses med begreppet ”att läsa en bok”, då några tycks mena att det utesluter vissa böcker, dvs. nischade böcker och handböcker. I föreliggande studie betraktas läsandet inte enbart som en enskild handling utförd i tystnad och ensamhet, utan hänsyn tas även till det sociala sammanhanget eller läsandet som en social praktik. Utgångspunkten är att varje intervjuad person har relationer och ingår i särskilda sociala sammanhang, som i sin tur är delaktiga i att skapa formerna för bokinköp och läsbeteende. Likaså tar undersökningen hänsyn till olika former för att tillägna sig litteratur, såsom att lyssna på ljudböcker. Till grund för detta ligger synen att varje ny form av bok ger upphov till nya former av läsande. Böcker har också, liksom konsten, ett slags organiserande förmåga. Följaktligen uppstår kring böcker olika sociala fenomen såsom t.ex.läsecirklar. Människor hanterar, organiserar och fördelar också böcker i alla dess former på olika sätt.Det finns ingen typisk och entydig bild av de människor, som har köpt fler böcker efter momssänkningen. Det enda som förenar dem är att de i högre grad än andra har gripit tillfället att handla fler böcker till ett lägre pris.Generellt tycks få människor primärt bry sig om priset på enskilda titlar. Detta beror framförallt på att varje titel är en unik kulturprodukt och därmed får ett unikt värde förkonsumenten. Ett lågt pris på en enskild titel underlättar spontana inköp (vilket ofta omfattar pocketböcker) samt inköp av tidigare okända titlar. Läsare tycks vilja köpa flera böcker på en gång till ett lågt pris. Mängden böcker kan således vara av stor vikt för inköpen samt bidrar till att öka läsbegäret. Det relativa priset på böcker som kategori har därför stor betydelse, inte minst i förhållande till inkomsten, eftersom läsare många gånger har små inkomster.Det är också viktigt med ett generellt lågt pris på böcker relativt andra produkter för att de skall vara fortsatt attraktiva som gåva. Böcker som gåva är ofta sällan- eller ”ickeläsarnas” enda kontakt med böcker och bokhandeln. Samtliga intervjuade tycker således att det är bra om böcker är billiga. Till skillnad från de vana bokköparna, utgår de som sällan läser böcker från tanken om ett ekonomiskt utbyte: för att de skall köpa en bok vill de veta på förhand vad det ”ger” att läsa den. Detta är dock omöjligt att veta. De som sällan läser böcker har också låg kännedom om böckers prisläge i allmänhet.Man kan likt Barker och Escarpit (1973) tala om människans väg till boken och, omvänt, om bokens väg till människan. Båda dessa rörelser synes ha ökat efter momssänkningen. Några av deltagarna berättar att de i högre grad sökt upp böcker och köpt fler, kanske framför allt till sig själva. Andra berättar att de gripit tillfället att handla fler böcker i gåva till andramänniskor. Dessa läsare tycks därmed se ökade möjligheter att sprida böcker i sina sociala kretsar: till vänner, barn och/eller barnbarn. Gåvorna inhandlas framförallt i bokhandeln,inte i varuhusen eller liknande. En del sällanläsare uppger att de tagit emot fler böcker som gåva. Huruvida bokgåvorna blir lästa är svårt att säga, det kan ta flera år. Klart är dock att de som läser böcker och de som sällan eller aldrig gör det, inte enkelt kan delas upp i olika grupper. Ofta lever de sida vid sida: inom äktenskapet, i syskonskaran, på arbetet och i vänkretsen. De vana läsarna tar ofta ansvar för andras läsvanor och skänker eller lånar utböcker. Och även ovana läsare köper böcker i present till sina närstående som läser.Människor tycks göra skillnad på bokinköp till sig själva, och bokinköp till andra, varför jag föreslår att man kan kalla dessa olika typer för huvudsakligen socialt inriktade eller individuellt inriktade bokinköp, beroende på om inköpen syftar till att stärka sin relation till andra eller till sig själv.Klart är att momssänkningen har skapat ytterligare möjligheter för olika människor att gripain mer i flödet av böcker: att ta tillfället att köpa fler böcker, läsa oftare eller mer, samt att använda överflödet av böcker till att sprida dem i sina sociala relationer genom gåvor. Attityden till momssänkningen är positiv, även bland dem som inte själva har tagit tillfället i akt och köpt eller läst fler böcker.För att kulturpolitiken skall kunna verka för samt locka till en ökad och breddad läsning, så måste den undvika reduktionistiska resonemang. En kulturpolitisk ansats kan heller inte sträva efter att ”rätta till” eller korrigera läsandet utifrån en tanke om brist och ekonomiska marknadsmisslyckanden. Sådana strategier skulle gå stick i stäv med den ekonomiska principen av flöde och överflöd, som tycks vara motorn i fråga om böcker och läsande: ackumuleringens logik. Böcker kan ägas och sparas, men läsandet eroderar. Minnet av böcker blir för läsaren till stoft. Ändå fortsätter människor att läsa. Till ackumuleringenslogik vill jag således lägga tanken om en additiv logik. En logik, som istället för att spara ochackumulera endast adderar: lägger till, kompletterar och kontrasterar. Istället för subtraktion– dvs. räkna bort och dra ifrån – erosion.Enligt den additiva logiken måste vi erkänna och välkomna den alltjämt pågående diversifieringen och differentieringen mellan enskilda böcker och genrer. Samtidigt måste vibeakta bokens egenart som kulturprodukt. Begreppet ’bok’ måste därför vara oerhört vittomfamnande, så att även en handbok eller en mangapocket är en bok. På så vis undgår vi subtraktionens reducerande logik. Eventuella stopp i böckers flöde och snedfördelningar mellan människor måste hanteras konstruktivt. En aktiv kulturpolitik inom litteraturområdet måste göra upp med gamla myter om läsare och läsande, för att istället skapa utrymme för nya visioner på området. Vi måste också lyfta fram läsarpraktikernas oerhörda rikedom och mångfald. Därigenom kan vi också visa på de olika möjligheterna att tillägna sig böcker vid olika tidpunkter, i skilda situationer och i olika sociala sammanhang för att på så sätt verka för ökad och breddad läsning.Denna omorientering i synsätt måste bygga på en insikt om att begäret efter böck
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Brumark, Åsa, 1945-
(author)
-
Narratives in family dinner table conversations : A study of the co-narration at dinnertime in twenty Swedish families
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- In previous research of functions of family dinner talk and conversation, co-narration was found to be an important ingredient. For this reason and because of the importance of family dinners as a context of child socialization, family narration was considered worthy of some extra attention. In this study, narrative activity appearing during dinner table conversations was studied in ten video recorded conversations in ten monolingual Swedish families with children of ages 7-14. The ten recordings were divided into two groups depending on age of the children (group 1: 7-11 years and group 2: 10-14 years) and extensively studied with regard to structural, referential, formal and functional aspects.The results revealed similarities regarding certain basic variables, e.g. mean numbers of narratives utterances of the total amount of utterances, especially between adults. However, there were also some striking differences between the groups, e.g. different amount of narrative reference to past and mediated, i.e. decontextualized, events, of complex and elaborated narrative turns and of narrative initiations and elicitations, not only between younger and older siblings, but also in some respects between the two groups of children of the same age (10-11 years), although the latter group produced fewer utterances. These findings suggest that older siblings, despite taking more space in the conversation, would contribute to a supportive conversational context, thus allowing their younger siblings to perform in a “zone of proximal development”.The results suggest that the model used in this analysis captures interesting cultural and situational similarities and differences in family dinner table conversations as well as differences in children´s narrative behaviour possibly due to age. Certain adult conversational patterns might be a result of specific adaptations to the children´s age-dependent narrative skills and serve as co-narrative support. The study of the two groups with different ages of the participating children ages also suggest that older siblings would be important, both in a competitive and supportive role.
|
|
| 9. |
- Brumark, Åsa, 1945-
(author)
-
Reconsidering comments in family dinner conversations
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The aim of the present study was to reconsider, theoretically and empirically, the communicative acts termed “meta-pragmatic comments”, suggested by previous research to be used for socializing purposes in the context of family dinner conversations. The corpus analysed consisted of videotaped recordings of dinner conversations in 19 Swedish families. The families were homogenous with regard to social and cultural circumstances as measured by a questionnaire, but differed with regard to the age spans of the children. In both groups, they had one child of age 10-11 years, referred to as the target child, but the families of group 1 included siblings who were younger (mean age 8.4) than the target child, while the families of group 2 included siblings who were older (mean age 13.5). The definition of the communicative act of “meta-pragmatic comment” and some of the principles for coding sub-categories of such comments were adopted from two previous inter-cultural studies but slightly revised. The purpose of revision was to give the act pf of comment a firmer foundation in speech act theory and to explicitly motivate the selection of sub-categories from a developmental perspective.A calculation of percentages of comments of various types produced in the two groups of families showed that the group of older siblings made more comments totally, and considerably more comments on other persons not present, declarative comments, comments on linguistic behaviours and comments referring to non-immediate subjects than did the group of siblings younger than the target children. The first group with younger siblings, on the other hand, had more comments addressed to the target child, more interrogative and imperative comments, more indirect comments, more comments directed toward non-linguistic and immediately performed behaviours. Parental comments also differed significantly between the two groups. Thus, the mothers of the first group with younger siblings made most comments totally within that group, to some extent confirming the hypothesis of comments serving a socializing purpose. In most sub-categories (except for imperative comments), they also made proportionally more comments than the fathers. Mothers in the first group also commented proportionally more on non-linguistic behaviours, especially on table manners, than mothers in group 2, and referred much more often to behaviours occurring in the immediate context than did mothers of the second group. This was an expected finding, supported by previous research on maternal speech, but they were also more indirect, which was not expected. On the other hand, the mothers of the second group made more declarative comments and they also commented more on behaviours that were not related to the immediate context, as suggested above. Finally, their share of direct comments (addressed to older children) was unexpectedly larger than that of mothers in the first group. The fathers were more passive in the production of comments, but they dominated regarding imperative comments. Some fathers also made certain kinds of indirect comments that might be perceived as sarcastic.As for the use of comments among the children, some findings were expected, but others were not. There were differences between the groups, mostly giving higher percentages to the group with older siblings. Both target children and siblings in this group produced considerably more comments, more declarative comments, proportionally more comments on linguistic behaviours and on behaviours in the non-immediate context than did the children in the first group. Thus, at least regarding the use of comments, the target children within group 2 seemed to behave as their older siblings and they were actually the “target” of comments to a lesser extent than were the target children within group 1.From these findings, some general conclusions may be drawn. First, the categories of comments selected proved to be sensitive to the age span of the children around the preadolescence years, although the variables were based on child language research primarily on pre-school children. Second, preadolescent children seemed to take advantage the presence of older siblings in their communicative activity, possibly because they were allowed to perform in the “zone of proximal development”, according to Vygotskij (1962). Finally, a comparison of the results from the present study with those of the two inter-cultural studies, mentioned above, yielded some interesting similarities but also considerable differences, not easy to interpret. For this reason, far-reaching conclusions regarding inter-cultural differences in the use of “meta-pragmatic comments” during family dinners seem doubtful at the present stage of research, considering the remarkable variations within similar but age-differentiated groups within the same culture.
|
|
| 10. |
- Brumark, Åsa, 1945-
(author)
-
Regulatory talk and politeness at the dinner table in twenty Swedish families
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The focus of this study was the use of regulatory talk during dinner in 20 Swedish families. The questions posed were: How is activity regulation at dinnertime realized, i. e. direct or indirect (“polite”), and what differences may be distinguished due to the influence exerted by contextual factors, such as age of participating children, number of participants and different kinds of conversational contexts(instrumental talk and non-instrumental conversation).Regulatory utterances constituted about 10 % of all utterances produced during the family dinners in the twenty Swedish families. Except for an early explorative study of Ervin-Tripp (1976) and a socio-cultural study of Blum-Kulka (1991, 1997), there seem to be few systematic comparative observations addressing the relative amounts of different kinds of control acts in similar settings.In the families included in this study, where the participating children were aged 7 - 17, regulation at dinner time appeared primarily to have the goal of asking for actions to be performed or objects to be handed over, mostly related to the main activity of having dinner (about 60 %). There were, however, also many so called pedagogic regulators, produced by the parents but also by the children. When the groups were compared, there tended to be more regulation in families with younger children (>11 years) and during dinners with more than four participants. Most of the regulators appearing during the dinners were formulated as direct requests and about 15 % of them were mitigated, softening the impact of coerciveness. Indirect regulators occurred in less than one half of the cases and could be more or less indirect – and perhaps more or less polite. Hints were rather uncommon in these twenty families. When occurring, they were not often responded to in the expected way. Disregarding contextual differences within the conversations, the tendency appears to be more indirect but less mitigated communication in the twenty Swedish families, compared to the American and Israeli groups in Blum-Kulka (1997).The activity context had an obvious impact on the way regulatory utterances were performed. Most instrumental regulators were direct (somewhat more than 60 %), most non-instrumental regulators were indirect (nearly 60 %). There were tendencies of group variation in different contexts but the groups and the differences between them were too small to be significant.Parental regulation was indirect in nearly half of the cases, but individual differences could be distinguished. Direct parental regulators were mitigated in about 25 % of the cases, closely matching the American parents in the study of Blum-Kulka (1990). There were also some striking differences between mothers and fathers. Maternal regulation was more indirect and maternal direct utterances were often more mitigated (21-48 %). However, the numbers of participating fathers was unfortunately too small (!) for far-reaching conclusions. In instrumental contexts, i. e. when regulating routine actions were related to the meal, most parental regulators were direct (60 %). In non-instrumental contexts, on the other hand, about 75 % of the utterances were indirect.Not only activity context or talk genre seemed to affect the regulators used but also their intended goal, i. e. what action was wanted from the addressee. Thus, most often regulation at the dinner table concerned non-verbal actions and requests for objects, related to the main activity.Finally, about 50% of the regulatory utterances in the 20 families were adequately responded to, both those of the parents and those of the children. However, parental regulators were obeyed to if indirect, child regulation if direct. In those cases when there was no compliance, negotiation was rather common, both to child and parental regulation. Ignorance and resistance occurred in less than 10% of the cases. Thus, judging from the realization of regulatory utterances and the outcome effectuated by the regulators, Swedish family members seem to be fairly indirect and “polite” around the dinner table.
|
|
