| 1. |
- Loenheim, Lisa, 1979, et al.
(author)
-
Framtidens Lexin. Forskningsöversikt.
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Framtidens Lexin – forskningsöversikt sammanställer forskningsrön inom lexikografi och flerspråkighet med inriktning mot inlärningsordböcker. Utifrån forskningsöversikten ges rekommendationer om hur en framtida lexikografisk resurs bör utformas för den som är nybörjare och lär sig svenska som ett andraspråk. Rapporten är skriven på uppdrag av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen (Isof), och ingår i en större rapport, Framtidens Lexin – målgruppsanpassning och utveckling av framtidens flerspråkiga lexikon. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur väl anpassade för sin målgrupp Lexin (lexikon för invandrare) är i dag, nästan fyrtio år efter att det första lexikonet i serien gavs ut, och att ge rekommendationer om hur Lexin bör utvecklas i framtiden.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bengtsdotter Katz, Viktoria, 1960
(author)
-
Drängsprängaren, Kvarnhorvan och Ventlinge sydväst : Ägonamn i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap 1960 och 2015
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten beskrivs projektet och de analyser som har gjorts av de cirka 3 800 insamlade ägonamnen. De mest frekventa huvudlederna och namnens semantiska innehåll beskrivs. Ägonamn från 1960 och 2015 har jämförts för att se om de förändringar som jordbruket genomgått har påverkat namnskicket.Utifrån analyserna kan vi se att en förändring har skett i namnskicket; namnen tycks i vissa fall bli längre och även sådana namn som kan anses sakna en huvudled ökar i somliga områden. Namngivarnas medvetenhet om huvudledernas innebörd försvagas. Man kan också urskilja en uppdelning i geografiska områden, närmare bestämt nordväst, nordost och söder, där förändringar har skett i olika stor grad och på olika sätt.
|
|
| 4. |
- Bijvoet, Ellen
(author)
-
Attityder till spår av andra språk i svenskan : en forskningsöversikt
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport innehåller en sammanställning av de senaste decenniernas forskning om attityder till sådant som av många människor uppfattas som spår av andra språk i svenskan. Det kan vara lånord, kodväxling eller olika former av brytning eller förortsklang. Rapporten ger en översikt över studier som har gjorts på dessa områden, beskriver de övergripande attitydmönstren och pekar ut några av de forskningsluckor som finns.I rapporten diskuteras bland annat engelskans särställning somhögprestigespråk nummer ett, olika brytningars olika status samt skolans och flerspråkiga elevers syn på kodväxling och förortsslang.Resultaten tolkas mot bakgrund av spridda språkideologiska föreställningar och visar att enspråkighetsnormen fortsatt är mycket stark i det svenska samhället. Alla dessa attitydmönster har betydelse såväl för enskilda människors liv som för svensk språkvård.
|
|
| 5. |
- Malmström, Hans, 1980, et al.
(author)
-
Språkval och internationalisering: Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Engelskans landvinningar i förhållande till svenskan var en av de mest uttalade drivkrafterna bakom språklagen (SFS 2009:600). I diskussionen om språklagen var högre utbildning och forskning det samhällsområde där engelskans dominans ansågs ha nått längst. Rapporten Språkval och internationalisering innehåller resultaten från en undersökning av svenska lärosätens undervisnings och publiceringsspråk. Undersökningen är en uppföljning av en liknande studie som gjordes 2010. Resultaten visar att användningen av engelska på svenska lärosäten har fortsatt att öka sedan 2010. Ökningen har varit särskilt stor inom humaniora och teologi, där svenska tidigare var det dominerande undervisningsspråket. Tendensen är den samma när det gäller publiceringsspråk. Andelen doktorsavhandlingar och artiklar skrivna på engelska har länge varit mycket hög inom discipliner som naturvetenskap och teknik; numera skrivs också en kraftigt ökande andel av forskningstexterna inom humaniora och samhällsvetenskap på engelska.
|
|
| 6. |
- Nord, Andreas, 1976
(author)
-
Klarspråksarbete och yrkeslivsskrivande: En forskningsöversikt
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Liksom mycket annan offentligt driven verksamhet bör klarspråksarbete i så hög grad som möjligt vila på vetenskaplig grund. För att detta ska kunna göras behövs mer kunskap och mer forskning, men det behövs också att vi tillgängliggör den forskning som faktiskt redan finns. Syftet med denna rapport är att ge en överblick över dels den klarspråksforskning som finns, dvs. forskning som uttryckligen berör klarspråk, dels perspektiv och resultat från forskning om yrkeslivsskrivande och utveckling av skrivkompetens som är relevant för klarspråksarbete. Avsikten är att ge en förståelse för vilken forskningsgrund som finns för klarspråksarbetet specifikt, liksom att peka ut en del faktorer som är bra att känna till för att bedöma hur klarspråksinsatser kan ge resultat. En grundtanke är att klarspråksarbete i många avseenden är en fråga om skribenters lärande, och att den som planerar en klarspråksinsats därför kan ha nytta av kunskaper om lärande i yrkeslivet. Rapporten vänder sig både till den som själv jobbar med klarspråk eller som har i uppdrag att organisera eller beställa klarspråksprojekt och till forskare och studenter med intresse för klarspråk.
|
|
| 7. |
- Westberg, Gustav, 1984-
(author)
-
Normal svenska : legitimering av språkliga normer i Språkrådets språkrådgivning
- 2017
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Vad är normal svenska? Varför ska vi använda svenskan på särskilda sätt? Vad ryms inom gränserna för normal och normenlig svenska? Detta är frågor som adresseras i denna rapport, som riktar intresset mot språkideologiska gränsdragningar och argumentation kring språkliga normer. Mer precist fokuserar rapporten hur gränsdragningar kring normal och normenlig svenska görs i en av den officiella språkvårdens mest inflytelserika kommunikationskanaler: Språkrådets rådgivningsverksamhet.
|
|
| 8. |
- Antonsson, Anna
(author)
-
Minoritetsspråk i sociala medier : en överblick över offentliga institutioners språkval
- 2013
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Huvudfrågan för undersökningen är hur tillgängliga svenska offentliga institutioner är i sociala medier ur ett minoritetsspråksperspektiv.Undersökningen visar att nationella minoritetsspråk och invandrarspråk sällan förekommer i svenska offentliga institutioners kommunikation i sociala medier. Även bland förvaltningskommunerna och centrala myndigheter förekommer andra språk än svenska mycket sparsamt. Svenskan är det självklara, och enda, språket när myndigheterna blir sociala på nätet.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
