| 1. |
- Lyxell, Tommy, et al.
(author)
-
Ökad förståelse eller symbolvärde? : Användning av information på finska och svenskt teckenspråk på myndigheters webbplatser
- 2021
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Denna rapport visar hur talare av finska och svenskt teckenspråk använder information översatt till finska och svenskt teckenspråk på fyra myndighe- ters webbplatser. Språkrådet genomförde sommaren och hösten 2020 en enkätundersökning som vände sig till finsktalande och teckenspråkiga med- borgare. Av svaren framgår det att de som besöker myndigheternas webb- platser tar del av såväl de svenska texterna som översättningar till det egna språket för att utföra sina ärenden.Översättningarna har en både praktisk och symbolisk betydelse för mi- noritetsspråkstalarna. Genom att ta fram översättningar visar myndighe- terna att de finsktalande och teckenspråkiga medborgarna har en särskild ställning i det svenska samhället. Att få information på sitt eget språk inne- bär att man blir erkänd som språkgrupp. För många medborgare ger den översatta texten bättre förståelse av informationen, vilket underlättar för dem att utföra sina ärenden. Men det krävs också kunskaper i svenska för att utföra ärenden, eftersom endast en bråkdel av informationen är översatt. De flesta som svarade på enkäten önskar att det fanns mer information på finska respektive svenskt teckenspråk på myndigheternas webbplatser. Man önskar också e-tjänster på finska och att kontakter med handläggare kan ske på det egna språket.
|
|
| 2. |
- Larsson, Tarja
(author)
-
Isofin suomen kielen neuvonnan kartoitus 2022 : Ketkä kysymyksiä esittävät, mitä he kysyvät ja onko tilanne muuttunut edellisestä kartoituksesta
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Tarja Larsson, joka toimii suomen kielen huoltajana Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen kansallisten vähemmistöjen ja ruotsalaisen viittomakielen osastolla on tehnyt kartoituksen suomen kielen neuvontaan vuonna 2022 tulleista kysymyksistä. Tarkoituksena oli selvittää, ketkä ottavat yhteyttä suomen kielen neuvontaan, millaisia kysymyksiä he esittävät ja onko tilanne muuttunut jotenkin vuonna 2019 julkaistuun edelliseen kartoitukseen verrattuna.Raportti saatavilla onmyös ruotsinkielinen käännös. (Rapporten finns översatt till svenska.)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Larsson, Tarja, et al.
(author)
-
Kartläggning av Språkrådets språkrådgivning i finska : åren 2007, 2010 och 2017
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Språkrådet som är en del av Institutet för språk och folkminnen har gjort en kartläggning av språkrådgivningen i finska. Kartläggningen som blev klar våren 2019 utfördes av Språkrådets språkvårdare i finska Tarja Larsson och Språkrådets före detta språkvårdare i finska Henna Leskelä. Syftet var att klarlägga vilka som kontaktar den finska rådgivningen, vad det är för typ av frågor som kommer in och om det har skett någon förändring under en tioårsperiod.
|
|
| 5. |
- Larsson, Tarja, et al.
(author)
-
Kielineuvoston suomen kielen neuvonnan kartoitus : vuodet 2007, 2010 ja 2017
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Tutkimuksessa haluttiin kartoittaa Kielineuvoston suomen kielen neuvontaan vuosina 2007, 2010 ja 2017 tulleita kysymyksiä ja saada vastaukset seuraaviin kysymyksiin:1. Ketkä ottavat yhteyttä Kielineuvoston suomen kielen neuvontaan?2. Miten paljon ja minkä tyyppisiä kysymyksiä neuvontaan tulee?3. Onko tilanne muuttunut jotenkin vuosien 2007 ja 2017 välillä?Kartoituksen perusteella voidaan todeta, että Kielineuvoston suomen kielen neuvonnasta kysytään eniten ruotsinkielisten termien ja muiden sanojen suomenkielisiä käännösvastineita ja aika paljon myös suomenkielisten sanojen ruotsinkielisiä vastineita. Muita kysyjiä askarruttavia asioita ovat esimerkiksi oikeinkirjoitusseikat ja kielioppiasiat.Kääntäjät ja tulkit ovat neuvonnan suurin kysyjäryhmä. Lisäksi kysymyksiä tulee runsaasti myös toimittajilta ja suomen kielen hallintoalueeseen kuuluvien kuntien ja maakäräjien työntekijöiltä. Tekemällä kartoituksia silloin tällöin voidaan seurata mahdollisia muutoksia neuvontatarpeissa ja auttaa tunnistamaan alueita, joihin Kielineuvoston toiminnassa erityisesti kannattaisi keskittyä.
|
|
