| 1. |
- Landqvist, Hans, 1958
(author)
-
”– Kuka … puhhuu …? stönade Esaias. Vem pratar?” Litterär flerspråkighet och språkväxling i Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax : “–Kuka … puhhuu …? Esaias moaned. Who is talking?” Literary multilingualism and literary code switching in Mikael Niemi’s novel Mannen som dog som en lax [‘The man who died like a salmon’]
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I den här rapporten redovisas en fallstudie av litterär flerspråkighet och språkväxling utifrån Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax (2006). Romanen utspelar sig huvudsakligen i svenska Tornedalen, där många människor är tvåspråkiga och talar både meänkieli och svenska. Sändaren anser sig inte vara tvåspråkig och det är sannolikt inte heller flertalet tänkta mottagare. Däremot är språkliga förhållanden centrala för romanens tema. Svenska är huvudspråk i romanen och inslag på meänkieli/finska och andra språk svarar för en mindre del av textmassan. I det undersökta materialet, som utgör cirka hälften av det totala antalet textsidor i romanen, dominerar implicit språkväxling i form av metaspråkliga kommentarer och kontextuella ledtrådar. Den klart vanligaste typen av explicit språkväxling är svenska > meänkieli/finska. Explicit språkväxling markeras mestadels i texten, vanligen med kursiv stil och/eller översättning till svenska, och den uppträder främst i romanens dialog. Det är ovanligt med morfologisk integrering av belägg för explicit språkväxling i huvudspråket svenska, medan det är mer vanligt med syntaktisk integrering. Denna förekommer till största delen i olika former av anföring. I materialet finns exempel på att språkväxling används för att försöka återge ett autentiskt språkbruk och skildra en autentisk språkmiljö. Därtill finns exempel på att Tornedalen, tornedalingar och meänkieli mer skildras som exotiska fenomen jämfört med majoritetssamhället och människor som hör hemma i detta. Likaså finns det exempel på att läsare, beroende på sina kunskaper om Tornedalen, dess förhållanden och meänkieli/finska, kan inkluderas eller exkluderas i partier av Mannen som dog som en lax genom olika språkväxlingsstrategier som Mikael Niemi använder.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Loenheim, Lisa, 1979, et al.
(author)
-
Framtidens Lexin. Forskningsöversikt.
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Framtidens Lexin – forskningsöversikt sammanställer forskningsrön inom lexikografi och flerspråkighet med inriktning mot inlärningsordböcker. Utifrån forskningsöversikten ges rekommendationer om hur en framtida lexikografisk resurs bör utformas för den som är nybörjare och lär sig svenska som ett andraspråk. Rapporten är skriven på uppdrag av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen (Isof), och ingår i en större rapport, Framtidens Lexin – målgruppsanpassning och utveckling av framtidens flerspråkiga lexikon. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur väl anpassade för sin målgrupp Lexin (lexikon för invandrare) är i dag, nästan fyrtio år efter att det första lexikonet i serien gavs ut, och att ge rekommendationer om hur Lexin bör utvecklas i framtiden.
|
|
| 5. |
- Kardemark, Wilhelm, 1980, et al.
(author)
-
Medicinsk humaniora vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet: En rapport
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I ett landskap för högre utbildning och forskning som är statt i förändring ställs allt större krav på de akademiska disciplinerna att visa sin relevans för samtida samhällsutmaningar. Ett av de områden som tydliggör relevansen hos humaniora är vad som kommit att kallas ”medicinsk humaniora”. Den här rapporten, som kommit till på ett initiativ av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet, har som syfte att beskriva hur medicinsk humaniora som område kommit att utvecklas, hur det har definierats och vilken relevans det kan tänkas ha, hur området ser ut i Sverige i stort och vid Göteborgs universitet i synnerhet samt presentera möjliga strategier för en satsning på området från Humanistiska fakultetens sida.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Wolf, Lars
(author)
-
Som barn är man alltid diktare : Om lyrik i skolan
- 1995
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This study will show and discuss various aspect of the study of poetry in the Swedish compulsory school since the 1840s. Poetry was originally read aloud in the classroom and learnt by heart and it was not until the last decades that poetry was brought to play a different role and the way of attitude gradually changed into a less respectful one. Poetry writing among the students became commonly practiced during the second period. A study of curriculum used shows that poetry in general has had a weak standing. There has also been a lack of educational materials in poetry. Secondly, the study aims to show the image of poetry among teachers. In summary, teachers generally seem to consider poetry as important in school, although difficult to handle. A third aim of the study is to mirror how students evalutate and assess poetry. most students show great difficulties in exprssing their experiences from reading poetry. The majority of them use everyday language and very indistict words. The final part of the study presents methodological aspects of reading and writing poetry as integrated parts of teaching literature and here various examples of the writing of poetry are given. One appendix describes Artur Hazelius as editor for literature anthologies. The ther is a list of poetry for children and youth 1946-1990.
|
|
| 10. |
- Namei, Shidrokh, 1950-
(author)
-
Persiskspråkiga elever i grundskolan: Språk och miljö i Botkyrka: Rapport från den språkvetenskapliga pilotundersökningen
- 1993
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten ingår i projektet "Språk och miljö" som finansieras av Sveriges Invandrarinstitut och Museum i Botkyrka. Rapporten består av två delar. I första delen beskrivs översiktligt den persiska minoriteten i Sverige. Några samhälleliga och socialpsykologiska faktorer som påverkar persiskans bevarande eller byte mot svenska tas också upp. Jag koncentrerar mig mest på faktorer på grupp- och individnivå. Sedan redovisas persisktalande elevers situation i skolan samtidigt som den nya organisationen av hemspråksundervisning och dess konsekvenser för persisktalande elevers förstaspråksinlärning beskrivs. I andra delen framställs en språklig analys. Där beskrivs ordföljd i persiska i jämförelse med svenska och subjektets och platshållarens roll i båda språken. Dessutom nämns andra intressanta områden för en eventuell fortsatt undersökning.
|
|
