| 1. |
- Gillsjö, Catharina, Senior Lecturer, 1963-, et al.
(författare)
-
En utbildnings-intervention med simulering i äldredräkt i Skaraborgs Hälsoteknikcentrum för ökad insikt och förståelse för att åldras och leva med åldersrelaterade hälsoproblem
- 2021
-
Ingår i: DAL-21 Det akademiska lärarskapet. - Skövde : Högskolan i Skövde. ; , s. 30-31
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Världshälsoorganisationen, [1] belyser utmaningen att ge en vård som stödjer ett hälsosamt åldrande. Ett centralt hinder är den höga förekomsten av negativa attityder gentemot åldrandet, äldre personer och vård av äldre, särskilt bland vårdpersonal [2-4]. Vidare påvisas att sjuksköterskestudenter kan bära på negativa attityder till att vårda äldre och därför inte ser arbete inom äldrevård som ett önskvärt och framtida arbetsfält [5, 6]. Otillräcklig forskning avseende ålderism tillsammans med bristande utbildning inom området äldre, det normala åldrandet samt åldrandets hälsoproblem beskrivs som en bidragande faktor till ålderism [4]. Trots att interventioner kontinuerligt genomförs för att ändra attityder och minska ålderism i vården kvarstår dessa i betydande omfattning [3]. Det finns således ett behov av att skapa innovativa lösningar som bidrar till en ökad och hållbar förståelse för åldrandet, äldre och åldersrelaterade hälsoproblem. Detta adresseras i en ny utbildningsintervention med simulering i äldredräkt som utformats och genomförs i Skaraborgs Hälsoteknikcentrum (SHC), Högskolan i Skövde. Forskning [7] lyfter fram att simulering i utbildning, särskilt genom användande av utrustning som äldredräkt, är en framgångsrik väg att ändra studenters attityder gentemot äldre. Simulering i SHC ger även möjlighet att testa hälso- och välfärdsteknik vilket ytterligare kan inverka positivt på uppfattningar om dess nytta vid implementering av teknik i vården [8].Pågående utbildningsmoment i utbildning till sjuksköterska och distriktssköterskaUnder läsåret 2019-2020 har grupper av studerande inom omvårdnad deltagit i simulering i SHC. Vid denna simulering har äldredräkt använts för att återspegla upplevelsen av normalt åldrande och vanligt förekommande hälsoproblem. De studerande tilldelas en personas och genomför olika scenarier i SHC. I samband med detta besvaras enkät [9], före simulering samt efter simulering för att ta del av synen på åldrandet och att vårda äldre samt eventuell förändring efter genomgången simulering. Efter simuleringen reflekterar studenterna i grupp över upplevelsen av simuleringen, åldrandet och den vård som ges. Reflektionerna relateras sedan till centrala begrepp i omvårdnad samt sjuksköterskans kärnkompetenser. Vidare reflekterar de studerande över hur simuleringen påverkat deras insikt och förståelse samt hur det kommer att visa sig i den vård som ges.ForskningsprojektUtbildningsinterventionen beforskas som en del i ett longitudinellt projekt med övergripande syfte att studera hur en utbildningsintervention med simulering i äldredräkt inverkar på insikt och förståelse för åldrandet, att vara äldre och att leva med åldersrelaterade hälsoproblem i kontexten samt vård av äldre personer. Vidare är syftet att longitudinellt studera studenters syn på åldrandet, äldre och att vårda äldre personer. De hittills genomförda simuleringarna visar tecken på att studenters insikt och förståelse avseende åldrandet, att åldras och att leva med åldersrelaterade hälsoproblem förändras på ett positivt sätt. Det finns därför ett behov av att systematiskt utvärdera effekten och nyttan av den intervention som nu genomförs i SHC. Externa medel söktes hos Familjen Kamprads stiftelse och 3,5 miljoner erhölls för att genomföra projektet och att anställa en doktorand.Referenser1. WHO, Integrated care for older people (ICOPE) implementation framework: guidance for systems and services. 2019, Geneva: World Health Organization.2. Wyman, M.F., S. Shiovitz-Ezra, and J. Bengel, Ageism in the Health Care System: Providers, Patients, and Systems, in Contemporary Perspectives on Ageism, L. Ayalon and C. Tesch-Römer, Editors. 2018, Springer International Publishing: Cham. p. 193-212.3. Burnes, D., et al., Interventions to Reduce Ageism Against Older Adults: A Systematic Review and Meta-Analysis.American Journal of Public Health, 2019. 109(8): p. e1-e9.4. Wilson, D.M., et al., A critical review of published research literature reviews on nursing and healthcare ageism. Journal of Clinical Nursing, 2017. 26(23-24): p. 3881-3892.5. Szadowska-Szlachetka, Z., et al., Attitudes of students of nursing major towards people of geriatric age. Polish Journal of Public Health, 2019. 129(3): p. 95.6. Naughton, C., K.L. O’Shea, and N. Hayes, Incentivising a career in older adult nursing: The views of student nurses. International Journal of Older People Nursing, 2019. 14(4): p. e12256.7. Giner Perot, J., et al., Aging-simulation experience: impact on health professionals’ social representations. BMC Geriatrics, 2020. 20(1): p. 14.8. Frennert, S. and K. Baudin, The concept of welfare technology in Swedish municipal eldercare. Disability and Rehabilitation, 2019: p. 1-8.9. Burbank, P.M., G.J. Burkholder, and J. Dugas, Development of the Perspectives on Caring for Older Patients scale: Psychometric analyses. Applied Nursing Research, 2018. 43: p. 98-104
|
|
| 2. |
- Fine, Kimberly L., et al.
(författare)
-
Association Between Early Prescribed Opioid Initiation and Risk of Suicidal Behavior
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Prescription opioid use has been linked to increased risk of suicidal behavior in adults. However, little research exists examining the role of prescription opioid use on risk of suicidal behavior in children and adolescents. This population is at high risk for suicidal behavior, as suicide is the second leading cause of death for people ages 10 to 34. Using healthcare data from Swedish population registers, we aimed to characterize the extent to which exposure to opioids at a young age leads to an increased risk of new onset suicidal behavior, for those with no history of suicidal behavior. Compared to demographically matched non-recipients, young people who initiated prescription opioids had just under three times the rate of subsequent suicidal behavior (HR = 2.64, 95% CI, 2.47-2.81). Compared to their unexposed siblings, young people who initiated prescription opioids had roughly two times the rate of subsequent suicidal behavior (HR = 1.83, 95% CI, 1.67-2.01). Finally, compared to young people initiating prescription NSAIDs, young people who initiated prescription opioids had only 19% relatively greater rates of suicidal behavior (HR, 1.19, 95% CI, 1.11-1.27). These results suggest the association between prescription opioids and suicidal behavior may be driven by the underlying pain indication.
|
|
