| 1. |
|
|
| 2. |
- Pedersen, Eja, et al.
(author)
-
Human perception of sound from wind turbines
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The erection of wind turbines is preceded by an environmental assessment of the impact of wind turbines on people living nearby. One impact to be assessed is sound. It is thus important to have scientifically based knowledge of how wind turbine sound will be perceived in order to ensure that this sound does not adversely affect the health of residents in the area. This report presents an analysis of the results from two previous field studies investigating the relation between sound levels from wind turbines at dwellings and the perception of the sound. It also describes the factors influencing this relationship. In a diary study the participants reported how often they were home and, if so, whether they were outdoors, and whether they could hear the turbines. The objective of this study was to describe how often the sound from wind turbines was heard and in which meteorological conditions. A complementary field study investigated the accuracy of the sound propagation model used today by com paring longterm sound measurements with the values calculated using differ ent models. This study also investigated whether variations in meteorological factors influenced sound propagation to such a degree that they should be included in the calculation of sound levels.The joint analyses of the two field studies confirm and strengthen previously reported data. The percentage of respondents who noticed wind turbine sound as well as the percentage annoyed by the noise, increased with increasing sound levels. The probability of being annoyed was greater in rural areas and if the turbines were visible from the dwelling. However, differences in terrain had no statistical effect. The only association between sound levels and healthrelated variables other than annoyance was disturbed sleep.Participants in the diary study more often reported hearing sound from the wind turbines when the electrical power increased (i.e. when electricity produc tion increased). A statistically significant relationship between how often the sound was heard and the calculated sound level at the dwelling was found, even though the amount of time the participants spent outdoor varied substantially; the higher the calculated sound level, the more often the sound was heard. The diary study also gave some insight into the relationship between audibility and wind speed. The results indicate that wind turbine sound could still be heard at relatively high wind speeds, when it would have been expected to be masked.Longterm measurements of wind turbine sound at about 550 meters from a modern turbine showed that the calculated and measured levels agreed well. Sound levels calculated using a parabolic equation model, which takes into account variations in meteorological factors, did not give a better prediction than the model commonly used at environmental permit proceed ings [Naturvårdsverket 2001]. Meteorological variations are probably only of importance for sound propagation at longer distances. Meteorological circumstances could, however, be important for estimation of the source sound levels, the largest element of uncertainty in the calculations.The studies show that the sound levels vary at the same wind speed, and that wind turbine sound could still be heard at wind speeds when it should be masked by other windinduced sounds. This implies that the description in the environmental impact assessment of the sound that neighbours will pos sibly hear should be extended, even though the sound propagation model used today is adequate. Further studies regarding the possibility of hearing the sound at high wind speeds are needed, as the number of participants in the diary study was small. The data also suggest that the risk of sleep disturbance should be further explored.
|
|
| 3. |
- Ekman, A, et al.
(author)
-
Swedish Clean Air and Climate Research Programme – SCAC Final report second phase
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The SCAC-2 program was initiated to provide an extended scientific knowledge base in national and international discussions and negotiations on the development of new air pollution policies and measures. Specifically, the program was focused on four main areas where additional knowledge was needed to support further actions: air pollution and climate interactions and hemispheric transport; air pollution and human health with focus on particles from transport and domestic wood burning; ecosystem effects (and air pollution – climate interactions) of ozone and nitrogen, the latter with emphasis on national nitrogen budgets and biodiversity. Finally, integrated assessment modelling and identification of the most efficient abatement strategies was included.
|
|
| 4. |
- Albin, Maria, et al.
(author)
-
Miljöhälsorapport för Skåne
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapport utifrån de sex miljökvalitetsmålen. Rapporten syftar till att förbättra kunskapen om miljörelaterad ohälsa och fungera som underlag till beslut och prioriteringar i kommuner, företag och hushåll.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hagvall, Lina, et al.
(author)
-
Barnmiljöhälsorapport 2021 Blekinge
- 2021
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- FörordAtt alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna.Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pande-mins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården.Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen Blekinge och Region Blekinge sammanställt den här rapporten för Blekinge. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Kronoberg, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Blekinge visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel:Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden.Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan.Fler barn lyssnar på hög musik.Färre barn exponeras för tobaksrök.Fler barn har allergisnuva och pollenallergi, medan förekomsten av hudallergi och astma är oförändrad.Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen.Barn vistas mer sällan i grönområden.Klimatförändringarna oroar många tolvåringar.Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete.Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut, till exempel beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Vi hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.
|
|
| 8. |
- Hagvall, Lina, et al.
(author)
-
Barnmiljöhälsorapport 2021 Halland
- 2021
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- FörordGod hälsa som barn är en förutsättning för ett gott långt liv. Barns vistelsemiljö under uppväxten påverkar i hög grad deras hälsa både som barn och som vuxna. Kartläggning av barns miljörelaterade hälsa är därför viktigt för att möjliggöra en god och jämlik levnadsstandard för barn.Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) har i samarbete med Länsstyrelsen i Hallands län sammanställt denna regionala rapport för Halland, baserad på svaren på miljöhälsoenkäten 2019 från vårdnadshavare och barn i länet. Barnmiljöhälsorapport Halland 2021 är en av fyra regionala rapporter i en serie från AMM Syd som täcker Blekinge, Kronoberg, Skåne och Hallands län. Strukturen i rapporten följer i huvudsak den nationella miljöhälsorapporten och resultaten går därför i de flesta fall att jämföra med den nationella och övriga tre regionala rapporter. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Halland visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs dock av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Fler barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva, astma och hudallergi, medan förekomsten av pollenallergi är oförändrad. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatoro har lyfts in som ny fråga i enkäten 2019 och det är tydligt att klimatförändringarna oroar många 12-åringar.Enkätundersökningen gjordes före covid-19-pandemin, och resultaten tar således inte hänsyn till eventuella förändringar i exponering för miljöfaktorer som kan ha påverkats av åtgärder på grund av pandemin. Effekterna av pandemin på samhället i allmänhet och vården i synnerhet visar dock starkt på betydelsen av att arbeta förebyggande och långsiktigt med miljörelaterade hälsofrågor för att avlasta sjukvården genom att stärka folkhälsan.Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, och innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Agenda 2030 och dess 17 globala mål är en förutsättning för hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. I Sverige är det övergripande generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett underlag för hela detta arbete.Denna rapport vänder sig till alla som på något sätt påverkar barns miljö och vardag i sina beslut, till exempel beslutsfattare och handläggare på kommuner, regionen och länsstyrelsen, men även till dem som är verksamma inom barnhälsovård, förskola och skola. Rapporten kan användas som beslutsunderlag för åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå jämlik hälsa, samt i arbetet med Agenda 2030, miljömålen och folkhälsomålen.Brittis Benzler, Landshövding, Länsstyrelsen i Hallands län
|
|
| 9. |
- Hagvall, Lina, et al.
(author)
-
Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- FörordAtt alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna.Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pandemins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården.Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län sammanställt den här rapporten för Kronobergs län. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Kronoberg 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Blekinge, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Kronoberg visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel:Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden.Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan.Fler barn lyssnar på hög musik.Fler barn exponeras för tobaksrök.Fler barn har allergisnuva och pollenallergi.Fler har hudallergi och astma.Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen.Barn vistas mer sällan i grönområden.Klimatförändringarna oroar många tolvåringar.Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete.Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut. Du kanske är beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Jag hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.MMaria Arnholm, Landshövding, Länsstyrelsen i Kronobergs län
|
|
| 10. |
|
|
