| 1. |
|
|
| 2. |
- Sandgren, Anna
(författare)
-
Grounded Theory
- 2014
-
Ingår i: Videnskabelig teori og metode. - Köbenhavn : Munksgaard Forlag. - 9788762812413 - 9788762814271
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Grände, Per-Olof, et al.
(författare)
-
Aktivt induceret hypotermi efter svaer traumatisk hjerneskade.
- 2010
-
Ingår i: Ugeskrift for Læger. - 0041-5782. ; 172:19, s. 1437-1440
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A Cochrane metaanalysis and a study performed on children have recently confirmed that therapeutic hypothermia does not improve outcome after severe traumatic brain injury (TBI). TBI is not comparable to a short episode of global ischemia, where therapeutic hypothermia has been shown to improve outcome. The difference may be explained by the fact that hypothermia-induced stress after a traumatic brain injury reduces cerebral perfusion in the penumbra zone, where local circulation is already reduced. Thus, to date there is no indication for therapeutic hypothermia in TBI patients.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Krejsler, John B., 1962-
(författare)
-
Epistemologi, evidensbevægelse og folkesundhed
- 2009
-
Ingår i: Folkesundhed. - Köpenhamn : Dansk sygeplejeråd, Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck. - 9788717040410 ; , s. 117-143
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Set fra et epistemologisk perspektiv omstruktureres medicin, social velfærd og uddannelse af evidensdiskursen, om end dette sker på forskellig vis. Vilkårene for folkesundhedsarbejde er følgelig under forandring. Inden for medicin er evidensdiskursen i høj grad vokset op internt i professionen. Med inspiration herfra overføres den af toneangivende politiske og administrative interessenter til social velfærd og uddannelse som krav oppefra. Denne policy-drevne spredning af evidensdiskursen skyldes i høj grad, at statslig befolkningspolitik og hermed folkesundhed er blevet del af en såkaldt global vidensøkonomi. Forskningsmæssig viden og mulige interventioner, som politikere og administratorer skal prioritere begrænsede skatteressourcer ud fra, stiger eksplosivt. Derfor stiger efterspørgslen efter instrumenter, der gør det muligt at foretage valg om, 'hvad der virker'. Og her synes evidensdiskursen på forførende vis at levere svaret. Denne udvikling synes at true mange professionsgrupper og deres særlige vidensformer. I kapitlet opfordres professionelle og andre derfor til at udfordre mulighederne i evidensdiskursen. Denne ingenlunde lette opgave foreslås påbegyndt ved at tage evidens til sig som en flydende betegner, der potentielt også dækker professionel og anden viden om, hvad der måtte virke i arbejdet med folkesundhed. En skelnen mellem eksterne og interne evidensformer foreslås for at synliggøre den kulturkamp, som kampen om evidensen og kriterierne for ‘hvad der virker' repræsenterer.
|
|
| 6. |
- Östlund, Britt
(författare)
-
Har aeldre mennesker brug for design?
- 2008
-
Ingår i: Gerontologi: aldring og aeldre - forskning og udvikling. - : Dansk Gerontologisk Selskab. - 1604-8644. ; 24:4, s. 16-17
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Espander, Tina, et al.
(författare)
-
Hjemmesygeplejersken som konsulent - et kompetenceudviklingsprojekt
- 2013
-
Ingår i: Relationel Praksis. - 1904-5336. ; 4:2, s. 15-23
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The community nurse as consultant – a skills development project. In consequence of the municipality reform and the consequent sliding of services from hospital to primary healthcare, a Danish municipal wished to strengthen their community nurses professional competences, fellow-feeling and collegiate spirit by taking starting point in their newly developed ‘profile for community nurses’. This article presents a concept for reflection on practice which consists of a competence-developmental project. The project takes origin in Wacherhausen's theory of reflection on practice, in ‘Appreciative Inquiry’, comprising appreciatory communication, and in the method ‘The narrative team-reflection’. The concept is about the community nurses in practicing and analyzing appreciatory communication here and now and in giving and receiving constructive mono- and interprofessional feedback. In conclusion, the developed concept for reflection on practice generates fellow-feeling, strengthen the community nurses’ professional competences and promote collegiate spirit and engagement. The concept can easily be applied to other professionals and/or to other themes for practice development.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Glasdam, Stinne
(författare)
-
Sundhedsprofessionelles praktikker ved forebyggelse af multiresistente infektioner – et kritisk blik på nutiden med reflektioner over fremtiden
- 2020
-
Ingår i: Klinisk Sygepleje. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 1903-2285 .- 0902-2767. ; 34:3, s. 190-202
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antimicrobial resistance (AMR) has come to prominence as a priority for policy makers and healthcare professionals. There are many well-described guidelines on how healthcare professionals should handle AMR. However, professional practices are sometimes different from what the guidelines prescribe. Based on a non-scientific case, the article explores and discusses healthcare professionals’ practices in preventing multi-resistant infections. The article shows how the boundary between ‘dangerous’ and ‘harmless’ circumstances takes place, how the understanding of ‘dangerous’ is contextual, and how the transfer of responsibility shifts from healthcare professionals to relatives. In conclusion, the article reflects on possible future scenarios in relation to the management of AMR, and the article argues that healthcare professionals must take responsibility on behalf of patients and relatives.
|
|
| 10. |
- Carlsson, Gunnar E, 1930, et al.
(författare)
-
Okklusionens betydning i klinisk odontologi
- 2014
-
Ingår i: Tandlægebladet. - 0039-9353. ; 118:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ocklusion är ett centralt begrepp inom odontologin, men uppfattningar om hur ocklusionen ska definieras, undersökas och hur ocklusala problem ska behandlas varierar mycket. Påtagliga åsiktsskillnader finns ofta mellan olika tandläkare och tandtekniker, mellan tandläkar- och tandteknikerutbildningar inom och mellan länder, och inte minst har synen på ocklusion förändrats över tid. De flesta individer uppvisar avvikelser från det så kallade ideala bettet men den stora majoriteten fungerar ändå oftast bra. De har en fysiologisk ocklusion och behöver ingen bettkorrigerande behandling. Den länge förhärskande uppfattningen att helproteser måste ha balanserad ocklusion för att fungera har vederlagts/motbevisats av flera nya väl utförda studier. I läroböcker och undervisning har länge hävdats att käkregistrering måste utföras med ansiktsbåge. Det finns emellertid inga vetenskapliga belägg för den uppfattningen. De stora broar och implantatstödda proteser, som utförts i Sverige och gett utmärkta långtidsresultat enligt en rad studier, har framställts i enkla artikulatorer efter käkregistrering utan ansiktsbåge. Flera studier under senare år har också visat att såväl olika typer av protetiska konstruktioner som bettskenor uppvisar likartad klinisk kvalitet vare sig käkregistrering utförts med eller utan ansiktsbåge. Vid framställning av mindre protetiska konstruktioner på patienter med stabil ocklusion kan index uteslutas, vilket visats kunna göra inslagning i artikulator mer precis. Betydelsen av ocklusala faktorer som den dominerande orsaken till käkfunktionsstörningar (TMD) har numera nedvärderats och behandling med olika typer av ocklusal bettkorrigerande terapi anses inte längre indicerad. Nya kunskaper om hjärnans neuroplasticitet, dvs. förmågan att förändras strukturellt och funktionellt som en följd av perifera stimuli, kan bidra till ökad förståelse av patienters anpassning till olika typer av protetiska behandlingar och variationer i ocklusal utformning. (265 ord) Klinisk relevans Att bedöma och behandla ocklusion anses krångligt men behöver inte vara svårt. Många patienter har inte en ideal ocklusion men om de är nöjda med sitt bett behöver de ingen ocklusal terapi. Helproteser kan fungera väl utan balanserad ocklusion. Det är inte nödvändigt med ansiktsbåge för att göra en bra käkregistrering. För att framställa enstaka kronor och små broar i ett stabilt bett behövs inte något index. Ocklusala faktorer har mycket liten betydelse för käkfunktionsstörningar (TMD) och ocklusal terapi är därför sällan indicerad. Bettskenor är en ofta framgångsrik behandling vid TMD men de tycks inte fungera genom att påverka ocklusionen.
|
|
